resa till England och Frankrike, erhöll på egen begäran afsked från provinsialläkartjänsten 1841 och nedsatte sig samma år i Stockholm såsom enskild praktiserande läkare. Här erhöll han snart en mycket vidsträckt verksamhet i sin egenskap af ögonläkare. Hvad som gaf ytterligare värde åt hans vetenskapliga bemödanden, var hans stora välgörenhet. M. afled i Stockholm d. 15 maj 1866. Gift 1843 med Susette Dolder. Mittag-Leffler se Leffler M. G. Mittag-. Modée. Släkten, hvars adliga ättegren nu är utgången i Sverige, är bördig från Brabant och härstammar från en rådsherre i Utrecht, Cornelius Modeus. Den adlades 1663 med namnet Modée genom öfverstelöjtnanten vid Västgöta regemente till fot Reinhold M., hvilken sedermera blef öfverste för drottning Ulrika Eleonoras lifregemente och kommendant i Malmö. 1. Modée, Reinhold Gustaf, lagsamlare. Född d. 13 mars 1698. Föräldrar: öfversten och kommendanten på Bohus fästning Julius Modée och friherrinnan Emerentia Maria de Mortaigne. Efter att 1717 ha ingått som auskultant i Göta hofrätt och 1718 jämväl vunnit inträde i k. kansliet, befordrades M. därstädes sistnämnda år till kopist i tyska expeditionen, 1719 till kopist i kanslikollegii expedition, 1720 till kanslist i utrikesexpeditionen och 1728 till registrator. Befordrad till sekreterare i kanslikollegium 1740, tjänstgjorde han två år därefter såsom kommissionssekreterare vid fredsslutet i Åbo, blef assessor vid därvarande hofrätt 1746 samt tog afsked 1750, då han erhöll kansliråds titel. Död d. 10 april 1752. I Sveriges juridiska litteratur intager M:s namn ett framstående rum genom det af honom 1742 påbörjade stora lagverket: Utdrag utur alle ifrån den 7 dec. 1718 utkomne publique Handlingar, Placater, Förordningar, Resulutioner och Publicationer etc. 1742--1829. Af detta omfattande verk utkommo ej mer än de fyra första delarna under M:s lifstid, den sista först 1829. Han har äfven gjort ett Utdrag af de emellan H. K. Maj:t och Kronan Sverige å ena och utrikes magter å andra sidan sedan 1718 slutna Alliance-Tractater och afhandlingar, hvilket arbete icke heller utkom förrän efter hans död, 1761. Mindre kändt är, att han äfven var en af våra tidigare dramatiska författare, i det han för »Kongl. svenska teatern» skref de äfven tryckta komedierna: Håkan Smulgråt tr. 1739, uppförd 1738, Fru Rangsjuk tr. 1741, uppförd 1738, och Dårhuset 1741. Gift 1728 med friherrinnan Hedvig Eleonora Lindhielm. 2. Modée, Carl Vilhelm, amiral. Född d. 31 mars 1735; den föregåendes son. När M. vid tjugu års ålder vunnit löjtnantsgraden, sökte och erhöll han tillåtelse att för sin praktiska utbildning ingå vid franska flottan, med hvilken han deltog i aktionen mot engelsmännen vid deras landstigning på ön Daik och i den sjöbatalj, som levererades dem af marskalken de Constances flotta. Efter sin hemkomst till Sverige befordrades han till kaptenlöjtnant 1763, major 1773 och till öfverstlöjtnant vid första volontärregementet samt placemajor i Karlskrona 1774. Vid ryska krigets utbrott 1788 erhöll han befälet på skeppet Hedvig Elisabet Charlotta, om sextio kanoner. I slaget vid Hogland ådagalade han det mest lysande mod och var med sitt skepp inne i den häftigaste elden. Samma utmärkta tapperhet ådagalade han några dagar senare i sjöslaget vid Ölands norra udde och befordrades kort därefter till konteramiral. Efter freden 1790 befordrad till kommendant i Karlskrona, utnämndes han 1792 till öfverståthållare i Stockholm och blef 1795 amiral och öfverkommendant i Karlskrona. M. lämnade 1797 öfverkommendantsbefattningen och afled under ett tillfälligt besök på Dömestorp i Halland d. 22 okt. 1798. Gift 1772 med grefvinnan Ebba Ulrika Sparre. Modéer, Adolf, skriftställare, Född i Karlskrona d. 15 april 1739. Föräldrar: bokhållaren vid amiralitetet Lorenz Modeerus och Anna Beata Ekengren. Student i Lund 1754, började M. tjänstgöra i landtmäteristaten och synes under 1760-talets förra hälft haft anställning i Kalmar län. Vid 1769--70 års riksdag var M. sekreterare i kammar-, ekonomie- och kommersedeputationen. 1771 befordrades han till ord. landtmätare i Gäfleborgs län, sedan han föregående år blifvit vald till Svenska patriotiska sällskapets förste sekreterare, i hvilken egenskap han utgaf dess »Handlingar,» 1770--82, »Hushållningsjournal», 1776--89, och »Ny Journal uti hushållningen», från 1790. Öfverhopad af göromål, begärde och erhöll han 1776 afsked från landtmätaretjänsten med bibehållande af lönen. Död i Stockholm d. 16 juli 1799. Såsom författare intager han ett märkligt rum genom mängden och beskaffenheten af sina skrifter, hvilka sysselsätta sig dels med statsekonomiska, pedagogiska och naturhistoriska ämnen, dels äro af historiskt innehåll. Några af de viktigaste må här uppräknas: Samling af K. förordningar m. m., rörande landtmäteriet 1765, Försök till en allmän historia om Svea rikes handel 1770, Om nyttan för Sverige af handel och nybyggen i Indierna och på Afrika 1776, Handbok, innehållande huru mycket arbetsfolk samt tid och ämnen till åtskilliga göromål erfordras 1780, Anledning till stenrikets uppställning på stadgade grunder 1785, Bibliotheca helminthologica 1786, Skrifter af sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper 1794--98, Anledning för sockenskolmästare till deras sysslas berömliga förvaltande 1796, Lärobok särdeles för allmogens barn 1797--98, Försök til en lärobok eller undervisning uti de förste begreppen för allmogen 1796, Läsning för menige man 1798, Inledning til närmare kunskap om svenske mynt och skådepenningar 1796, en mängd rön i Vetenskapsakad. handl., fem prisskrifter i Patriotiska sällskapets handlingar o. s. v. Att M. bland sin tids lärde åtnjöt ett betydligt