- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:151

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munck, Adolf Fredrik - Munck, Ebba, se Bernadotte, Oscar Carl August - Munck och Munck af Rosenschöld - 1. Munck, Petrus - 2. Munck af Rosenschöld, Eberhard Zacharias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Munck, Adolf Fredrik, Gustaf III:s gunstling. Född
på Randekylä gård i S:t Michels socken i Savolaks i
Finland d. 28 april 1749. Föräldrar: öfverstlöjtnanten
Anders Erik Munck och Hedvig Juliana Wright.

Dessa voro så fattiga, att, då M. först kom till
Stockholm, han hade sitt tillhåll hos en med modern
besläktad skräddare och ansågs göra en stor lycka,
när han blef antagen till page vid hofvet 1765. Två
år senare anställdes han som kammarpage hos Adolf
Fredrik och bibehöll denna post hos Gustaf III,
som för hans »raska väsen och hurtiga utseende»,
genast omfattade honom med mycken nåd och 1771
gjorde honom till kornett vid Lifdragonerna samt
följande året till förste kammarpage. Sedermera
befordrades han 1775 till ryttmästare vid adelsfanan,
1776 till sekundmajor vid samma kår och 1777 till
förste hofstallmästare. Året därefter upphöjdes
han jämte två sina bröder i friherrligt stånd,
hvarjämte konungen sökte befordra hans lycka genom
en förening med fröken Alströmer, kommerserådet
Sahlgrens dotterdotter, och arfvinge till dennes stora
förmögenhet. Fröken Alströmer undanbad sig dock denna
ära, och M. fick trösta sig med ståthållarskapet
öfver Drottningholms slott samt dess och Svartsjö
län. 1782 utnämndes han till öfverstlöjtnant vid
adelsfanan men tog afsked ur regementet 1787 och
befordrades följande året till landshöfding öfver
Uppsala län och president i kammarrevisionen samt
undfick 1789 grefvevärdigheten. Öfriga vedermälen
af den kungliga nåden voro hans förordnande till
öfverståthållare i Stockholm under en del af år
1789 och ordförandeskapet i kommittén för flottans
utrustande och amiralitetsverkets förbättrande s. å.,
hans inkallande i regeringen under konungens frånvaro
1789–90 samt serafimerorden. Då dessa ynnestbevis
icke kunde på något sätt förklaras af den gynnades
personliga egenskaper, sökte man förklaringen från
andra håll och gissade till och med på förbindelser
af den mest hemlighetsfulla art. M. var den,
som 1775 kom Gustaf III och hans gemål att
återtaga det afbrutna äktenskapliga samlifvet,
och skvallret påstod, att M. var fader till den
son – Gustaf Adolf – som drottningen födde 1778.

Jämte fåfänga och njutningslystnad var girighet en
af M:s mest utpräglade egenskaper. Vid utbrottet af
1789 års krig hade Gustaf III låtit på Drottningholm
tillverka falskt ryskt guldmynt, som skulle spridas
i Ryssland. M., som visste af detta, lät 1791 samma
personer tillverka falska s. k. fahnehjelmare under
uppgift att det skedde i konungens intresse. Men
utprånglaren af de falska sedlarna blef 1792 upptäckt
i Finland och angaf M., som fräckt nekade inför Gustaf
III, hvilken icke hann slutföra saken. Hertig Carl,
som af konsideration med den forne favoriten icke
ville befordra honom till laga straff, lät honom
ställa säkerhet för de utprånglade falska papperen
och i en egenhändig skrift afsäga sig sina ämbeten,
grefvetitel och ordenstecken. Han fick dock behålla
sin presidentlön
i pension och hade från år 1800 till Gustaf IV Adolfs
fall ett årsunderhåll af 1000 holl. dukater. Sedan
M. lämnat landet förändrade han sitt namn till Menck,
naturaliserades 1816 såsom grefve i hertigdömet
Massa-Carrara och afled i Carrara d. 18 juli 1831.

Ogift.


Munck, Ebba, se Bernadotte Oscar Carl August.


Munck och Munck af Rosenschöld. Ättens förste kände
stamfader är klockaren i Riseberga Malmöhus län Johan
Munck
, som mot slutet af 1600-talet inflyttade till
Sverige från Danmark. Hans sonson var biskop Munck.


1. Munck, Petrus, biskop, lärd. Född i Ljungby
i Skåne d. 14 juli 1732. Föräldrar: prosten och
kyrkoherden därstädes Zacharias Munck och Katarina
Sofia Winding
.

Efter enskild undervisning i hemmet
blef M. student i Lund 1745 och promoverades
efter aflagda lärdomsprof
1751 till filosofie magister. Två år senare
utnämndes han på kallelse af prof. Munthe till
docent i österländska och grekiska språken,
men begaf sig till Uppsala och fortsatte sina
studier där 1754–56 samt fick erbjudande om en
docentur vid detta lärosäte af Ihre i politik,
sedan M. gjort sig bemärkt genom af handlingen De
jure devolutionis
. I denna gjordes gällande, att
en regent ägde att afgöra teologiska stridigheter
och, utan kränkning af samvetsfriheten, bestämma
den rådande religionen. Både den teologiska och den
filosofiska fakulteten vägrade censurera skriften
och förmåddes först därtill genom kanslikollegiets
af M. utverkade befallning. Han återvände till Lund,
hvarest han till en början föreläste i zoologi och
1757 prästvigdes samt s. å. blef teol. adjunkt. Denna
plats innehade han till 1769, då han förordnades till
professor i grekisk och österländsk litteratur. 1775
öfvergick han såsom tredje professor till teologiska
fakulteten. Sedan han här 1776 blifvit befordrad till
andre och 1778 till förste professor och domprost,
utnämndes han 1794 till biskop och prokanslär i
Lund.

Död i Ramlösa d. 18 juli 1803.

Både stiftet och högskolan hafva inregistrerat M. bland sina mera
framstående män. Hans kraftfulla karaktär, omfattande
bildning och stora polemiska öfverlägsenhet gjorde
sig alltid gällande och anvisade honom en gifven plats
inom så väl vetenskapen som kyrkan. Såsom författare
har han efterlämnat åtskilliga arbeten, af hvilka
det mest bekanta är Wöldikes Compendium Theologiæ
theticæ
med noter och anmärkningar, ett arbete,
som utgick i fyra stora upplagor och under en lång
följd af år spriddes som lärobok i Sverige, Norge,
Danmark och till och med i Tyskland,

Gift 1: 1765 med
Anna Katarina Bring och 2: 1769 med Ulrika Eleonora
Rosenblad
. Hans barn adlades 1799 med namnet Munck
af Rosenschöld
.


2. Munck af Rosenschöld, Eberhard Zacharias, läkare,
politiker. Född i Lund d. 3 aug. 1775; den föregåendes
son i hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free