Lopez d. y., på hvars befallning han lär blifvit aflifvad i slutet af 1868. En del af hans samlingar ha kommit Vetensk.-akad. till godo. 5. Munck af Rosenschöld, Thomas, jurist, riksdagsman. Född i Lund d. 28 juni 1813; den föreg. kusin. Föräldrar: d. v. löjtnanten, sedermera svenske konsuln i Flensburg Gabriel Munck af Rosenschöld och Hedvig Sara Lovén. 1829 inskrifven bland de studerande vid universitetet i sin födelsestad och 1835 promoverad filos. doktor, lämnade han kort därpå Lund och aflade året därefter hofrättsexamen i Uppsala. Efter flere års tjänstgöring som extra i olika verk, förordnades han till ord. kopist i justitierevisions-expeditionen 1842, var från 1844 adj. led. först af Svea hofrätt och sedan af Skånska hofrätten, utnämndes 1847 till assessor i Skånska hofrätten och befordrades 1849 till ordinarie revisionssekreterare. Från slutet af 1850 till slutet af 1856 utöfvade han expeditionschefsbefattningen i ecklesiastikdepartementet, men återtog därefter sitt revisionssekreterareämbete 1856 och utnämndes 1858 till president i hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Under de sista åtta ståndsriksdagarna, 1844--66, var han ledamot af ridderskapet och adeln, samt arbetade i expeditions-, ekonomi-, lag- och konstitutionsutskotten. Efter det nya riksdagsskickets antagande var M. Kristianstads läns landstings representant i Första kammaren 1867--75. Han var sedan 1859, med undantag af riksdagen 1865--66, ordförande i konstitutionsutskottet, högt aktad för insikter och duglighet men på grund af mindre lyckliga »utförsgåfvor» tagande ringa del i kammarens debatter. M. tog 1883 afsked från presidentämbetet. Vid Lunds universitetsjubileum 1868 promoverades han till juris hedersdoktor. Död d. 20 jan. 1893 i Stockholm. Gift 1865 med Augusta Charlotta Malmborg. Munktell. Släkten härstammar från och har sitt namn af Munktorps församling i Västmanland, där hemmansägaresonen Martinus Olai Muncktelius föddes 1620. Han dog 1691 som kyrkoherde i Säter. Namnet ändrades af hans efterkommande till Muncktell, senare till Munktell eller Muncktell. 1. Muncktell, Johan Fredrik, präst, personalhistoriker. Född på Eriksberg vid Falun d. 26 sept. 1764. Föräldrar: geschwornern Johan Erik Muncktell och Magdalena Nordman. M. blef student i Uppsala 1784 och vigdes till präst i Västerås 1790. Sedan han ett par års tid tjänstgjort som pastorsadjunkt i Irsta af Västerås stift, befordrades han 1794 till komminister i Kärrbo, hvarifrån han 1815 flyttade såsom utnämnd kyrkoherde till Sevalla. Erhöll prosttitel 1816 och undfick fyra år senare fullmakt att vara kyrkoherde i den församling, hvarest han börjat sin bana som adjunkt. Ehuru ej graduerad, hugnades han 1844 med teologie doktors värdighet. Död i Irsta, såsom stiftets senior, den 5 mars 1848. M, var en flitig historieforskare och utgaf vid åttio års ålder sitt förtjänstfulla arbete Vesterås stifts Herdaminne (1843--46), hvarpå han då arbetat i fyrtio år. Gift 1796 med Kristina Charlotta Nohrborg. 2. Munktell, Johan Teofron, mekaniker, industriidkare. Född i Kärrbo socken i Västmanland d. 20 mars 1805; den föregåendes son. Vid sjutton års ålder antagen till elev hos d. v. myntguardien, bergsrådet Broling, blef M. verkmästare vid k. myntet, då detta ombyggdes 1826, samt konstruerade och tillverkade de flesta för myntpräglingen då erforderliga maskiner och redskap. Från 1828 hade han öfverledningen af det af Broling i Stockholm anlagda gjutstålsverket, tills detta 1837 nedlades. 1832 flyttade M. till Eskilstuna och anlade där för egen räkning en mekanisk verkstad. Sedan han 1835 med statsunderstöd studerat den engelska järnindustrien, utvidgade han sitt etablissement till ett större mekaniskt faktori, hvilket 1859 förenades med ett större järngjuteri, Klosterströms gjuteri. Bland utmärkta arbeten, som utgått från det Munktellska etablissementet, må nämnas: kupolen med rörligt maskineri till Uppsala observatorium, det första i Sverige byggda järnvägslokomotivet för Frykstadsbanan, hvilket sedan efterföljts af en mängd dylika för andra järnbanor, ångpumpverken till Malmö och Oskarshamns skeppsdockor, de första inom landet tillverkade maskiner för gevärsfabrikationen i större skala vid vapenfabrikerna i Sverige, Norge och Danmark, ångsågar, ångkvarnar, ångmudderverk och en stor mängd andra verk med lokomobiler. Sedan han 1855 utverkat anslag af allmänna medel för anläggandet af en kanal med slussar från Torshälla till Eskilstuna, tog han hufvudbestyret vid detta arbete och bidrog i väsentlig mån till dess fullbordande 1860. Några år senare uppgjorde han plan för inrättandet af en pappersmassefabriks anläggande vid Sörstafors i Västmanland, hvilken förnämligast genom hans medverkan blef färdig 1871. M. erhöll 1836 direktörstitel, inkallades 1865 i Landtbruksakademien och erhöll 1869 Landtbruksakademiens stora medalj i guld samt blef 1884 hedersled. af akademien. Led. af Vet.-akad. Död i Eskilstuna d. 2 juli 1887. Gift 1833 med Fredrika Vilhelmina Hjertstedt. 3. Munktell, Johan Henrik, musiker. Född på Grycksbo bruk i Dalarne d. 9 okt. 1804. Syssling till M. och son af bergsrådet Johan Jakob Munktell och Eva Gahn. Efter i Uppsala aflagd kansliexamen tjänstgjorde M. några år i finansdepartementet och inköpte 1836 af fadern den gamla familjeegendomen Grycksbo, som han sedan innehade till sin död, i Falun, d. 8 april 1861. En varm vän af tonkonsten, väckte han som pianoexekutör och särdeles som improvisatör