uppmärksamhet till och med i utlandet. Jenny Lind, som en gång hörde honom spela, försäkrade, att hon aldrig hört ett sådant anslag på pianot som hans. Beundransvärdt var hans musikaliska minne, hvilket tillät honom att utan noter återgifva på piano flere af Haydns och Mozarts stråkkvartetter. Då han under en resa i Wien kom i tillfälle att höra den där uppträdande ryska hornmusiken, upptecknade han vid hemkomsten till sitt logi de flesta stycken, han hört sällskapet utföra. Följande dagen visade han dessa för sällskapets direktör Kaslow, som blef utom sig af bestörtning, emedan det var honom på det strängaste förbjudet att utlämna några afskrifter af kårens musiknummer. M. berättade då, hur allt tillgått, och lofvade att icke göra något missbruk af sina uppteckningar. Gift 1836 med Kristina Augusta Eggertz. Munthe. Urgammal adelssläkt i Flandern, hvaraf en medlem, Ludvig von M., på 1500-talet kom under oroligheterna därstädes till Lybeck, hvarifrån hans familj sedan kom till Danmark. Från hans näst äldsta son, Hans M., slutligen kyrkoherde på Själland, härstamma genom dennes äldre son, teol. prof. vid Lunds gymnasium, Arnold M., f. 1590 d. 1629, de svenska grenarna af släkten. 1. Munthe, Sven Johan, filolog. Född d. 3 nov. 1714 i Slågarps prästgård i Skåne. Föräldrar: kyrkoherden i Slågerup af Lunds stift Jöns Munthe och Kristina Engeström. Med grundlig underbyggnad, meddelad af fadern, och efter någon tids vistelse vid Landskrona skola, blef M. 1727 student i Lund, där han erhöll lagerkransen 1738. Tre år därefter förordnades han till docent i österländska språk, befordrades 1742 till adjunkt och 1745 till professor i grekiska och orientaliska språken. 1764 utbytte han denna lärostol mot fjärde professuren i teologiska fakulteten, men fortfor att jämte sin egen disciplin upprätthålla undervisningen i den orientaliska litteraturen ända till 1769, då han emottog den teologiska fakultetens tredje lärostol. Teologie doktor. Död i Lund d. 29 aug. 1774. Hans kunskaper omfattade hufvudsakligen österlandets språk och voro så stora, att han af k. kansliet nyttjades till tolk vid den beskickning från Tripolis, som 1745 besökte Sverige. Att han för öfrigt ej blef mera bemärkt, torde till någon del ha legat i hans stilla, blyga och tillbakadragna väsen. Hans litterära kvarlåtenskap utgöres af en mängd akademiska dissertationer, nästan alla af filologiskt innehåll. Gift 1746 med Magdalena Ulrika Hellichius, en syster till den bekante kommendanten i Kristianstad Abraham H., sedermera adlad Gustafsschöld (se I: 417). 2. Munthe, Johan Lorentz, jurist, politiker. Född i Karlshamn d. 15 april 1729; den föregåendes brorson. Föräldrar: tullinspektören Mårten Munthe och Anne Mary Fuus (af engelsk härkomst). Student i Lund 1743, aflade M. därstädes juridisk examen 1751 loch blef 1758 borgmästare i Eksjö. Utsedd till riksdagsman i borgareståndet vid 1765--66 års riksdag, slöt han sig till den vid densamma rådande Mössmajoriteten, hvilken insatte honom i sekreta utskottet. Han framträdde inom detsamma som förkämpe för de våldsammaste åtgärderna mot motpartiet och utvecklade särskildt stort nit för att, i direkt strid mot förut af Mössorna häfdade principer, en särskild kommission skulle sättas till rannsakning öfver de s. k. Hoffmanska oroligheterna i Västergötland. Vid följande riksdag 1769 voro Hattarna åter i majoritet och M:s val blef förklaradt ogiltigt, men vid 1771--72 års riksdag gjorde han sig åter gällande som en af Mössornas främste män och tryckte kanske i högre grad än de flesta sin prägel på ståndets beslut, äfven nu placerad i sekreta utskottet. Efter revolutionen bevistade han riksdagarna 1778 och 86, men hade nu, i likhet med flera af sina partivänner, Essen, Rudbeck m. fl., förvandlats till ett nitiskt verktyg för Gustaf III:s önskningar. 1786 tog M. afsked från sin borgmästaresyssla och ägnade sig helt åt skötseln af sin egendom Kvarnarp invid Eksjö, som af honom sattes i förträffligt skick. Död därstädes d. 27 april 1795. M. uppträdde äfven som skriftställare med Tankar angående landculturen i riket 1761 och Försök till en bondepractica 1787. Gift 1760 med Charlotta Rebecka Cassel. 3. Munthe, Sven Abraham, ämbetsman. Född i Karlshamn d. 11 april 1787; sonson till M. 1. Föräldrar: Borgmästaren Carl Magnus Munthe och Gustafva Nehrman. Student i Lund 1804, aflade M. redan följande år hofrättsexamen därstädes och inskref sig i åtskilliga ämbetsverk i hufvudstaden samt avancerade 1818 till förste sekreterare i finansdepartementet. T. f. statssekreterare därstädes 1838, blef han efter departementalstyrelsens införande 1840 expeditionschef i finansexpeditionen af k. m:ts kansli. 1842 kallades han till statsråd och chef för finansdepartementet och fungerade å denna plats till 1848, då han blef t. f. president i kammarkollegium. Två år senare blef han ordinarie innehafvare af samma befattning, från hvilken han 1864 erhöll afsked. Död i Stockholm d. 15 april 1873. M. ansågs i yngre år hysa liberala tendenser, hvilka med tiden antogo en moderat-konservativ riktning. Gift 1814 med Augusta Charlotta Jacobina Gödecke. Muræus, Stefan Larsson, präst, författare. Född i Mariestad under första decenniet af 1600-talet, blef M. student i Uppsala 1630 och anställdes, sedan han ingått i det andliga ståndet, 1636 som hofpredikant hos riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, genom hvars bemedling han 1645 utnämndes till kyrkoherde i Kristinehamn. 1670 erhöll han »för sin höga ålders skull, såsom ock för andra besvär och klagomål, församlingen hade mot honom» en medhjälpare i ämbetet. Han afsattes »för någon förseelse» 1674 och dog 1675. I ungdomen försökte han sig som skald