och har utgifvit Hieronymi Prophetia om verdenes ända 1633, åtskilliga andliga tal och skrifter, samt Threnodia. Klagosång öfver Gustaf Adolphs hädanfärd 1634. Mer än för något af dessa arbeten förtjänar han ihågkommas såsom den förste, hvilken öfversatte Arndts »Fyra böcker om en sann christendom», en uppbyggelsebok, som haft det största inflytande på svenska folkets religiösa bildning. Gift 1645 med Kristina Fegræus. Murbeck, Peter, predikant. Född i Karlskrona d. 25 april 1708. Son af smeden Jöns Murbeck och Maria Sporzelius. M. blef student i Lund 1723 och missiverades efter aflagd prästexamen 1731 till prästerlig tjänstgöring i Malmö. Här väckte han snart uppmärksamhet som botpredikant och fick genast ett parti för sig, men ett ännu större emot sig. Då det senare lyckats vinna den konsistoriella makten i sina led, skickades han från Malmö och anställdes som adjunkt i Häslunda församling i Skåne. Men då äfven där en andlig rörelse uppstod såsom i Malmö, inkallades han 1740 -- efter att redan 1737 en lång rättegång, ehuru utan påföljd, börjats mot honom vid Malmö rådhusrätt för brott mot konventikelplakatet -- att stå till rätta inför domkapitlet, »såsom misstänkt för oriktiga meningar». Till svar ingaf M. sin berömda trosbekännelse, tryckt första gången 1770, och blef sedermera tills vidare suspenderad från prästerlig tjänstgöring. Denna suspension upphäfdes af k. m:t först 1746, då han erhöll kallelse att vara svensk högmässopredikant vid finska församlingen i Stockholm. Här blef han känd och mycket värderad af den bekante Tollstadius, som följande året antog honom till medhjälpare i Jakob och Johannes. 1750 utnämndes M. till komminister i Hedvig Eleonora församling, där några år senare en annan väckelsepredikant, Rutström, blef kyrkoherde. Mellan de båda ämbetsbröderna yppades genast en bedröflig söndring, som dock någorlunda hölls tillbaka, så länge Tollstadius lefde. M., uppfostrad i pietismens skola, var strängt lagiskt sinnad och påminde i mycket om de metodistiska botpredikanterna, under det Rutströms omvändelsearbete hade en ensidigt evangelisk riktning. Efter Tollstadii död utbrast missämjan i full låga och gick så långt, att man ofta fick höra komministern M. i aftonsången vederlägga, hvad kyrkoherden Rutström föredragit i högmässan. Ändtligen skildes de bägge stridsmännen, när den förre 1761 befordrades till kyrkoherde i Fridlefstads och Rödeby pastorat i Blekinge, där han sedan framgångsrikt verkade till sin död d. 8 dec. 1766. Ett minne af hans vistelse i Stockholm är den s. k. Murbeckska inrättningen för fattiga flickors undervisning och uppfostran, hvilken barmhärtighetsanstalt ännu äger bestånd. Han anslog äfven en fond till förmån för präster, som blefvo förföljda för religionssaker, men hvilket kapital skall hafva blifvit användt för -- teatern. Gift 1: 1733 med Katarina Kragg och 2: 1746 med Kristina Maria Cederbeck. Murberg, Johan, pedagog, författare. Född i Gästrikland af medellösa föräldrar d. 4 dec. 1734. Genom en anförvants hjälpsamhet genomgick han skola och gymnasium och ankom 1754 till Uppsala, där han 1761 eröfrade lagerkransen med andra hedersrummet. Två år senare fästes han vid universitetet såsom docent i hebreiska, några år senare äfven i grekiska, och erhöll 1772 fullmakt som e. o. adjunkt, men därmed voro hans akademiska befordringar slutade. Han sökte och erhöll 1773 historiska lektoratet i Gäfle och förordnades, när gymnasium till följd af en öfvergången eldsvåda upplöstes, att vara rektor vid storskolan i Stockholm 1777. Redan förut hade han, dels som talare, dels som författare till några skaldestycken, blifvit bemärkt af Gustaf III, hvilken gaf honom i uppdrag att för svenska scenen öfverflytta Racines mästerstycke »Athalie». Hos samtiden väckte denna öfversättning ett så stort uppseende, att öfversättaren, ehuru han på ämbetsmannabanan egentligen aldrig kom längre än till den nyssnämnda rektorsbefattningen, ordentligen öfverhopades med uppdrag, utmärkelser och förtroenden. 1786 kallades han till ledamot af Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademien och året därefter till en af de första ledamöterna af Svenska akademien, förordnades 1792 till ledamot af bibelkommissionen, utsågs att granska den nya profpsalmboken, utarbetade en stor del af den nya skolordningen, skref flere afhandlingar i Vitterhetsakademien, utarbetade åtskilliga bokstäfver i Svenska akademiens ordbok och var i elfva år redaktör af Posttidningen m. m. M. var också genom prästerskapets val från 1792 fullmäktig i riksgäldskontoret och banken. Död i Stockholm d. 27 mars 1805. Murén, Per, affärsman, politiker. Född vid Gnarps masugn i Gnarps socken i norra Helsingland d. 12 maj 1805. Föräldrar: bruksinspektoren Olof Murén -- af en gammal släkt från Murgården i Ockelbo socken af Gästrikland -- och Anna Sofia Norelius. När M. var sexton år gammal, sattes han i handel i Gäfle och blef egen handlande därstädes 1829. Hans redbarhet, ljusa förstånd och praktiska duglighet fäste tidigt vid honom kommunens uppmärksamhet och beredde honom en mängd af de förtroendeuppdrag, denna hade att meddela. Ännu helt ung invald bland borgerskapets äldste, var han i flera år denna institutions ordförande samt valdes 1847 till stadens representant i borgarståndet, där han snart gjorde sig känd som en af handels- och näringsfrihetens varmaste anhängare, för hvilken princip han i bevillningsutskottet bröt mången lans. Härjämte låg honom kommunikationernas utveckling varmt om hjärtat. Också torde en ej ringa del af de viktiga beslut, som å dessa områden fattades vid 1856--58 års riksdag, då han var medlem af statsutskottet, få skrifvas å hans konto. Han bevistade äfven de två sista