ståndsriksdagarna 1862--63 och 1865--66, då han, utom den plats i bevillningsutskottet, han äfven beklädt 1850--51, fungerade som ståndets vice talman. Han hade nu fröjden att i 1864 års författning om utvidgad näringsfrihet se omsatta i praktiken de principer, för hvilka han länge kämpat. En af, utom personlig misstämning, äfven olika åsikter å statshushållningens område härledd divergens mellan A. W. Björck och Murén föranledde den senare att kring sig samla en grupp, beredd att korsa B:s planer och hvilken i politiskt afseende plägade betecknas som den mera återhållande fraktionen, som lyckades behärska utskottsvalen vid 1865--66 års riksdag. Den var dock lika ifrig som någonsin motståndarne att befrämja representationsreformen. Efter dennas seger var M. vid 1867--68 års riksdagar medlem af Andra kammaren, vid båda fungerande som vice ordf. i bevillningsutskottet, men utan att spela någon större politisk roll i kammaren. M., som 1863--64 varit ordf. i Gäfle stadsfullmäktige och 1864--69 i Gäfleborgs läns landsting, drog sig sedermera tillbaka från det offentliga lifvet. Han afled i Gäfle d. 2 maj 1888. Gäfle stad står till honom i outplånliga förbindelser. Gäfle manufakturaktiebolag med Strömsbro bomullsfabrik, där han från början var verkställande direktör och direktionsordförande; Gäfle--Dala järnvägsaktiebolag, i hvilket han under järnvägens anläggning och sedan länge var verkställande direktör samt intill 1874 ordförande i styrelsen; anläggningen af Nyhamn; upprättandet af Sandvikens storartade järnmanufaktur- och bessemertillverkning; Korsnäsbolagets omfattande träförädlings- och utskeppningsaffär, äro alla hans verk eller utgångna från hans initiativ. M. stiftade vidare Gäfleborgs enskilda bank, Gäfle sjöassuransförening och Norrlands ångbåtsbolag. I sitt testamente donerade han bl. a. 300,000 kr. till borgarskolan i Gäfle, 50,000 kr. till en pensionsfond för dess lärare, 25,000 kr. till folkskolan i Gäfle, 210,000 kr. till andra institutioner i staden eller länet, o. s. v. Gift 1830 med Kristina Selggren. Murray. Den förste med säkerhet kände stamfadern för den svenska ättegrenen är Johan Murray, som lefde 1665--1721 och var jordägare i Preussen. Han har uppgifvits härstamma från den urgamla skotska ätten Murray. Sonen Andreas flyttade till Sverige, blef kyrkoherde vid tyska församlingen i Stockholm och slutligen pastor primarius. Dennes son Gustaf -- se nedan -- adlades 1810. 1. Murray, Johan Andreas, läkare, botaniker. Född i Stockholm d. 27 jan. 1740. Föräldrar: pastor primarius Andreas Murray och Johanna Kristina Golitz. Med grundlig elementarbildning, inhämtad genom enskild undervisning i hemmet, ankom M. 1756 till Uppsala, där han beredde sig för den medicinska banan genom flitiga studier och åhörande af Linnés, Aurivillii och Wallerii föreläsningar. Han begaf sig sedermera 1760 till Göttingen, där han 1763 erhöll medicine doktorsgraden och året därefter utnämndes till e. o. medicine professor. Lika grundlig vetenskapsman som skicklig akademisk undervisare, vann han inom kort en ryktbarhet, som tillförde honom utmärkelser från de flesta europeiska länder. 1768 tilldelade honom filosofiska fakulteten i Göttingen hedersdiplomet såsom filosofie doktor och Vetenskapsakademien i Stockholm sitt kallelsebref att vara hennes ledamot. 1769 erhöll han fullmakt såsom ord. medicine och histor. natur. professor. Led. af en mängd vetenskapliga samfund och lärda sällskap, i Köpenhamn, Paris, Nancy, Edinburg, Zelle, Bern, Florens, Lyon, Weissingen, Orléans, Uppsala, Lund, Göteborg m. fl. 1782 mottog M. af Georg III i England titeln af hofråd. De stunder, hvilka icke upptogos af hans akademiska tjänstebefattningar, ägnade han åt ett omfattande författarskap och är särskildt minnesvärd såsom öfversättare till tyskan af flera svenska verk af värde, såsom »Kalms resa i Norra Amerika», »Bjerkéns afhandling om kräftsjukdomen», »Akrells kirurgiska händelser», »Rosenstein om barnsjukdomarna» o. s. v. Hans förnämsta arbete är likväl Apparatus medicaminum etc., som utkom i 6 delar 1776--92 och utgör den fullständigaste sammanställning af allt, som hänför sig till vegetabiliska läkemedel. Död i Göttingen d. 22 maj 1792. Gift 1772 med Margareta Eleonora Conradi. 2. Murray, Gustaf, biskop. Född i Stockholm d. 28 mars 1747; den föregåendes bror. Han hade utom af sin far åtnjutit undervisning i tyska trivialskolan i Stockholm, då han 1760 skickades till Uppsala, hvarifrån han 1766 begaf sig till Göttingen, där han erhöll magistergraden vid promotionen 1768. Härvid inträffade det märkliga, att hans äldste broder, som var filosofie professor i Göttingen, vid tillfället var promotor, och att hans andre broder, den förenämnde Johan Andreas, på samma gång mottog lagerkransen såsom hedersmagister. Återkommen till Sverige, lät han prästviga sig 1770 och biträdde sin far vid själavården inom tyska församlingen i Stockholm till 1774, då han utnämndes till hofpredikant samt till hertig Carls och hans gemåls biktfader. Fyra år senare teologie doktor, befordrades han 1780 till kyrkoherde i Jakobs och Johannes församlingar, om hvilkas fattigvårdsväsende och uppfostringsanstalter han inlade stora och redbara förtjänster. 1786 blef M. prästeståndets fullmäktig i rikets ständers bank, 1792 led. af ecklesiastikberedningen och 1793 led. af kommittén för kyrkohandbokens, psalmbokens och katekesens förbättrande. Omsider befordrades han 1801 till pastor primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen, och utnämndes efter Carl XIII:s uppstigande på tronen på ett och samma år, 1809, till öfverhofpredikant, ordförande i hofkonsistorium och ordensbiskop. Hans sista prästerliga befordran var till biskopsstolen i Västerås, hvarpå han erhöll fullmakt 1811,