sedan han året förut fått sig tillagd adlig värdighet. Död i Västerås d. 4 maj 1825. Gift 1783 med Kristina Margareta Lamberg. 3. Murray, Adolf, läkare, anatom. Född i Stockholm d. 13 febr. 1751; den föregåendes bror. Liksom den näst äldste brodern, valde Adolf läkarevetenskapen till lefnadsmål och vann sitt rykte såsom anatom. Vid sjutton års ålder voro hans anatomiska kunskaper redan så stora, att han förordnades att i Stockholm förestå prosektorstjänsten och två år senare att upprätthålla professor Martins föreläsningsskyldighet i anatomi. Promoverad till medicine doktor i Uppsala 1772 och försedd med ett smickrande rekommendationsbref af Linné, begaf han sig s. å. utomlands och tillbragte ett år hos sina bröder i Göttingen, hvarefter han utsträckte resan till Frankrike, Schweiz och Italien samt återkom till Sverige 1776. Här hade han under sin bortovaro blifvit utnämnd till prosektor i Stockholm och kort därefter till anatomie professor i Uppsala, och tillträdde den sistnämnda af dessa platser i dec. s. å. Under en tjugusjuårig utöfning af sitt lärarekall förvärfvade han sig anseende såsom en af Uppsala universitets mest förtjänte lärare, på samma gång han genom sina skrifter och uppsatser berömligt bidrog till sin vetenskaps framsteg och utveckling. Bland utmärkelser som tillföllo honom må särskildt nämnas, att Vet.-akad. 1780 kallade honom till sin ledamot, och att konungen 1799 tillade honom namn och rang af sin förste lifmedikus. Af hans skrifter erinra vi om den förtjänstfulla Descript. arteriarum corporis humani in tabulas reducta, 1780--83, hvilket arbete först utkom i disputationsform och sedan utgafs i Leipzig 1794 och i Uppsala 1798. Död i Uppsala d. 4 maj 1803. Gift 1: 1783 med Hedvig Charlotta Aurivillius och 2: 1789 med Anna Sofia Lamberg. Müller, Carolina Fredrika, f. Halle, skådespelerska, sångerska. Född i Köpenhamn d. 5 febr. 1755. Hon var först balettelev vid k. teatern därstädes och anställdes helt ung som sångerska och skådespelerska vid samma teater samt gifte sig 1772 med »commerce-secretair» C. T. Walther, hvilket äktenskap dock snart upplöstes genom skilsmässa. Några år senare anlände till Köpenhamn en violinvirtuos, Christian Friedrich Müller, i hvilken den unga sångerskan förälskade sig. Redan förut hade mycket intrigerats mot den begåfvade och uppburna konstnärinnan, och statsminister v. Eickstedt, som hade till favorit fru Walthers rival, en sångerska vid namn Müller, utverkade tysken Müllers förvisning från staden. Hon rymde då i april 1780 med honom öfver till Sverige, där de sammanvigdes i Göteborg och i juni månad s. å. anställdes vid k. teatern i Stockholm, hon såsom första aktris och sångerska och mannen såsom andre konsertmästare. På svenska scenen gjorde fru M. sitt inträde i febr. 1781 i titelrollen i Glucks opera Alceste och vann det största bifall. Men i början af följande året afveko de bägge makarna hemligen ur landet för ekonomiskt obestånd och uppehöllo sig ett år med att gifva konserter i främmande länder. Då de härunder gjorde ett besök i London, upprättades på Gustaf III:s befallning genom svenska sändebudet vid engelska hofvet frih. G. v. Nolcken 1783 ett nytt kontrakt, hvarigenom de anställdes vid k. operan och fingo försäkran »om full tillgift för det framfarna, så att de befriades från allt åtal, som före deras senaste afresa från Stockholm kunde göras». Hennes anställning varade sedan till operans indragning 1806, då hon erhöll afsked med pension. Fru M:s yppersta roller voro, förutom Alceste, Kristina Gyllenstierna i »Gustaf Wasa» och Armida i operan af samma namn. Sista gången hon uppträdde var i nov. 1810, då Gustaf Wasa gafs som galaspektakel i anledning af kronprinsen Carl Johans hyllning. »Hennes röst (en mezzosopran) var ingenting utomordentligt -- yttrar en antecknare -- och skorrningen i hennes organ stötte vid första åhörandet. Dessa brister glömdes likväl snart genom fullkomligheten i hennes föredrag, genom det intagande i hennes spel, den sanning, känsla, uttryck och energi, hon visste inlägga i allt, hvad hon både sade och gjorde». Under sin anställning vid teatern utnämndes hon till hofsångerska och invaldes till ledamot af Musikaliska akademien. 1812--15 var hon lärarinna i aktion för teaterns elever. Död på Djurgården vid Stockholm d. 27 nov. 1826. Müller, Daniel Andreas Joakim, hortikultör, skriftställare. Född d. 9 juli 1812 i Stralsund, där fadern var trädgårdsmästare. Sonen valde faderns yrke och hade för sin utbildning besökt flera orter i Tyskland och Holland, innan han 1839 inkom till Sverige och antogs till orangör vid botaniska trädgården i Uppsala. Denna befattning lämnade han 1841 och anställdes som trädgårdsmästare hos Svenska Trädgårdsföreningen i Stockholm, hvilken anstalt han utvecklade till något utmärkt i sitt slag, i det att han där uppammade en skola af skickliga trädgårdselever. Fem år senare besökte han på konung Oscars bekostnad Petersburg för att taga kännedom om det sätt, hvarpå trädgårdar där sköttes. Som emellertid hans hälsa begynte lida af de hopade göromålen, lämnade han 1850 sin befattning hos trädgårdsföreningen och inköpte en liten lägenhet invid hufvudstaden samt inrättade efter tyskt mönster en handelsträdgård och införde i Stockholm den första fullt utvecklade handelsträdgårdsrörelsen, med kataloger, handelsbod o. s. v. 1851 utnämndes han och tillträdde tidigt följande året sin befattning såsom örtagårdsmästare vid Uppsala universitets botaniska trädgård, hvilken under den korta tid, M. var dess omedelbara vårdare, tillökades med flera tusen nya växter och ställdes i den lifligaste beröring med de största och berömdaste botaniska odlingsanstalter i hela