II:175 (Svenskt biografiskt handlexikon)

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

arbete är prägladt af en upplyst och frisinnad anda, samt hans Handbok för riksdagsmän 1860, som utgör en systematiserad framställning af grundlagarnas innehåll, och Populära anteckningar i allmän statsrätt, 2 h. 1868--70. N. blef, då L'institut de droit international stiftades, invald i detta samfund. 1883 promoverades han till filos. jubeldoktor. Död i Stockholm den 30 aug. 1888. Gift 1841 med Sofia Keyser. 2. Naumann, Carl Fredrik, läkare, anatom. Född i Malmö d. 12 jan. 1816; den föregåendes bror. Vid Lunds universitet, där N. femton år gammal inskrefs bland de studerande, promoverades han 1841 till filosofie doktor, aflade medicine licentiatexamen 1847 och blef året därefter kirurgie magister. Förordnad 1847 till medicine theoret. et forensis docens, samt utnämnd till anatomie adjunkt och prosektor 1849, förestod han en del af året 1848 samt åren 1849--51 professuren i anatomi vid Lunds akademi och undfick 1852 fullmakt som ordinarie innehafvare af denna lärostol, hvilken han lämnade först 1881. Tryckta skrifter: Om Hyrax capensis, I, II, 1848; Om byggnaden af luftrörshufvudet hos den fullväxta människan, I--III, 1851; Några ord om byggnaden af främre extremiteten hos släktet Vespertilio, i Vet.-Akad. Handl. 1850 och belönt med Flormanska priset; Om missfoster, i Lunds univ. Årsskr. 1865, m. m. Död i Lund d. 9 aug. 1892. Gift 1848 med Matilda Sofia Jönsson, f. 1827 död 1889, under signaturen Sorella bekant såsom författarinna af berättelsesamlingarna Ur grannskapets krönika 1872 och Nya blad ur grannskapets krönika 1881. Nehrman, David, se Ehrenstråle. Neikter (Neichter) Jakob Fredrik, historiker, estetiker. Född 1744 nära Köping, där fadern var kronofogde. N. blef student i Uppsala 1764, men hindrades mycket i sina studier, emedan han efter faderns frånfälle nödgades genom att handleda andra själf sörja för sitt uppehälle. Emellertid vann han lagerkransen vid 1773 års promotion och förordnades s. å. till poëseos docens samt 1779 till e. o. adjunkt. Kort därefter företog han en resa till Danmark, Tyskland, Nederländerna och Italien samt sammanträffade i det sistnämnda landet med Gustaf III, hvilken utnämnde honom 1783 till universitetsbibliotekarie. 1784 återkommen till Uppsala, erhöll han föreläsningsrätt och öfriga professorsåligganden. Detta i enlighet med en af N. själf föreslagen instruktion för bibliotekarien, hvars befattning förut varit inskränkt till vården af universitetets bibliotek. 1787 erhöll N. af riksmarskalken grefve Gyllenstierna kallelse till Skytteanska lärostolen, hvilken han innehade till kort före sin död d. 4 maj 1803. N. är egentligen känd som en historiker af värde, ehuru hans skrifter i detta fack eller, närmare bestämdt, odlingshistorien, endast bestå af kortare uppsatser om en och annan historisk företeelse. De utgöras till största delen af akademiska afhandlingar, ovanligt talrika för öfrigt, då han säges ha presiderat för mer än 150 sådana, och äro författade på latin. Det var blott undantagsvis, han uppträdde som skriftställare på svenska, men då på ett sätt och i en tonart, hvartill den gustavianska prosan knappast torde erbjuda något motstycke. Detta gäller i synnerhet hans inträdestal i K. Vitt.- Hist.- och Ant.-Akademien: Undersökning om orsakerna till smakens olikhet, uppkomst och fall hos särskilda folkslag 1787, i Vitt. akad:s handl. 3:je d., ett föredrag, som i innehållets anda och stilens prakt mer påminner om Tegnér, än en af Gustaf III:s akademister. Den mest anmärkningsvärda af hans latinska afhandlingar är De efficacia climatum ad variam gentium indolem. I politiskt afseende var han ytterst konservativ och uppträdde 1800 som en af de mest förföljelselystna mot »Juntan». Gift med Agneta Pettersson. Nerès, Joakim von (Neresius), ämbetsman, politiker. Född 1689 i Göteborg. Föräldrar: apotekaren Peter Neresius (bördig från Tyskland) samt Kristina Kolthoff. Efter afslutade studier och tjänstgöring i riksarkivet och Svea hofrätt, blef N. presidentsekreterare i kommerskollegium 1712, kommissarie därstädes 1716 och kommissionssekreterare hos Generalstaterna 1719. Utnämnd till politi- och kommerse-borgmästare i Göteborg 1723, väckte han som stadens representant vid 1726--27 års riksdag stor uppmärksamhet som en af Arvid Horns mest bestämda och stridbara anhängare och inkallades, sedan han förut 1728 blifvit kommerse-borgmästare i Stockholm och præses i handelskollegium, 1729 af denne i kansliet som kansliråd samt upphöjdes 1730 i adligt stånd under namnet von Nerès. Fortfarande en afgjord anhängare af Arvid Horns kloka och försiktiga statskonst, ådrog sig N. som kommissarie i förhandlingarna med Frankrike detta lands oförsonliga hat och blef, sedan Hattarne 1739 kommit till styret, entledigad ur rikets tjänst med förbud att pläga umgänge med främmande ministrar eller föra brefväxling med utländska hof. Däremot misslyckades sekreta utskottets försök att förmå konungen förbjuda N. tillträde till sitt hof. N., hvilken afled d. 20 aug. 1748 å Haneberg i Södermanland, var gift 1: 1730 med Katarina Schwede, 2: 1737 med Cornelia Florentina Hildebrand. Ätten utslocknade å svärdssidan redan 1774. Nerman. Skånsk släkt, hvars äldste kände stamfader John lefde i slutet af 1600-talet. 1. Nerman, Clas Ulrik, ämbetsman. Född i Halland d. 5 okt. 1792. Föräldrar: landssekreteraren Johan Nerman och Margareta Kristina Kuylenstjerna. Enligt öflig sed den tiden inskrefs N. såsom barn vid Lunds universitet och undergick studentexamen därstädes 1809, sedan han någon tid biträdt med tingsgöromål inom en domsaga.

		Svenskt biografiskt handlexikon / II:175 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|