Handbok i rördikning 1853, Om järnvägar i allmänhet och särskildt om det järnvägssystem, som i tekniskt afseende kan vara fördelaktigast för Sverige 1857, Om järnvägars anläggning och underhåll 1857, Handledning i afvägningskonsten 1860 (prisbelönt). Stockholm för 60 år sedan och dess framtid 1894, Göta kanals historia 1895--97. I förening med major A. V. Edelsvärd utgaf N. 1859--70 Tidskrift för byggnadskonst och ingenjörsvetenskap. Gift 1: 1854 med Charlotta Elisabet Lovisa Brändström, 2: 1899 med Valborg Hedvall. Nescher, Daniel Georg, samlare. Född i Stockholm d. 16 juli 1753. Föräldrar: källarmästaren samt föreståndaren för tyska skolan därstädes Daniel Georg Nescher och Katarina Margareta Hahr. Hvarken N:s enskilda lif eller i samhällsställning företer några märkliga sidor. Han fortsatte som vinhandlare faderns yrke, blef 1781 inspektor vid vinprofningen i tullhuset samt erhöll 1792 öfverinspektors titel. Vid sidan af dessa borgerliga bestyr sysselsatte han sig hela sitt lif med samlandet af allt, som kunde lända till upplysning af fäderneslandets historia såsom böcker, handskrifter, mynt och graverade porträtt. Denna samlingsifver var så mycket nämnvärdare, som den ej hos honom understöddes af någon lärd uppfostran. När 1809 en allmän förskräckelse gripit hufvudstadens invånare, att ryssarna skulle göra en påhälsning, sålde N. sin myntsamling till friherre Bonde. Hans stora bok- och handskriftssamling, den förra bestående af 5,637 och den senare 368 band införlifvades efter hans död, som inträffade d. 7 jan. 1827, med K. biblioteket. Efter hans frånfälle afyttrades äfven två ytterligare af honom gjorda myntsamlingar. Samlingen af graverade porträtt, den rikaste i sitt slag, som funnits, inköptes af Carl XIII och skänktes till K. biblioteket. Mångårig ledare af Par Bricole i Stockholm, inlade han stora förtjänster om denna ordens utveckling. Gift 1787 med Katarina Johanna Lütkens. Netherwood, Adam Fredrik, krigare. Född d. 1 jan. 1770. Föräldrar: kaptenen Magnus Vilhelm Netherwood och Anna Elisabet Stålhammar. Sonen inskrefs 1784 vid Lifgardet, blef under finska kriget löjtnant vid Jönköpings regemente och utnämndes till vice korpral vid Lifdrabanterna 1793. För att fästa vid sig hertig Carls uppmärksamhet och påskynda sina befordringar, tillställde han ett upptåg, som skulle föreställa ett attentat mot hertigen, men hvilket hade till följd, att han själf måste lämna landet. En oktoberafton 1795 aflossades utanför slottsfönstren vid Drottningholm ett skott, och N., som för tillfället hade vakten, instörtade, visade sin genomskjutna rock och berättade, att han blifvit öfverfallen af tre karlar, hvilka synbarligen tagit honom för hertigen-regenten. Det upptäcktes emellertid, att N. var den ensamt spelande i denna komedi, hvarpå hans kamrater uppsade tjänstgöringen med tillställaren af den mystiska mordanläggningen. Det troddes dock, att Reuterholm hade ett finger med i spelet, för att höja sina fallande aktier i hertigens förtroende genom att visa, hvilka farligheter omhvärfde hertigens person. Huru som helst, lade Reuterholm sig så ifrigt ut för N., att denne befriades från allt tilltal och försågs med en rundlig reskassa. Han begaf sig då till Frankrike, ingick som ryttmästare vid femte franska husarregementet, samt utnämndes 1796 till adjutant hos general Salm och till major i franska armén. 1798 åtföljde han Bonaparte till Egypten, utmärkte sig allestädes, men i synnerhet i slaget vid Pyramiderna, så att Bonaparte lärer hafva yttrat i en bulletin, att N. vore ämnad till marskalk. Sedan han såsom adjutant hos Bonapartes efterträdare, general Kleber, gjort det egyptiska fälttåget och blifvit befordrad till brigadchef, återvände han på ett kort besök till Sverige, men begaf sig ånyo till Frankrike, anställdes som förste adjutant och deltog i expeditionen mot de upproriske negrerna på S:t Domingo, där han slutade sitt lif i »den tysta drabbningen» med gula febern d. 25 april 1803. Gift, men med hvilken är okändt. Nettelbla, Christian von, ämbetsman, författare, jurist. Född i Stockholm d. 26 okt. 1696. Föräldrar: grosshandlaren Kasper Nettelbladt och Anna Dorotea Brandenburg. N. studerade först i Uppsala och sedan vid tyska universitet till 1720, då han anställdes såsom kanslist vid en beskickning, som afgick till Braunschweig. När det fredsvärf, denna hade till syfte, misslyckats, och beskickningen återvände hem, kvarstannade N. i Tyskland, tog 1724 den juridiska graden i Gröningen och erhöll kort därefter fullmakt såsom juris professor i Greifswald. 1740 utnämnde honom Fredrik I, i egenskap af hertig af Pommern, till rikskammarrättsassessor i Wetzlar, från hvilken befattning N. af någon ännu obekant anledning afsattes 1774. Han dog icke långt därefter i Wetzlar d. 20 aug. 1775. Sedan han af kejsar Frans I erhållit adelskap 1746, hvarvid han ändrade sitt fäderneärfda namn till Nettelbla, upphöjdes han af kejsaren 1762 till romersk riksfriherre. Såsom författare utmärkte han sig för ovanlig flit och utgaf en mängd skrifter, dels på latin och dels på tyska, af hvilka Schwedisches Bibliothek, I--V, 1728--36, innehållande samlingar till svenska historien, utan tvifvel är den märkligaste. Netzel, Nils Vilhelm, gynekolog. Född i Stockholm d. 1 nov. 1834. Föräldrar : grosshandlaren Nils Gustaf Netzel och Hedda Wilhelmina Sandblad. Student i Uppsala 1853, blef N. med. doktor 1865, samt samma år adjunkt och 1879 e. o. professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet i Stockholm. 1887 blef han professor i bemälda ämnen samt direktör vid barnbördshuset, från hvilka befattningar han 1899 tog afsked. Såsom läkare och operatör utvecklade N. en särdeles omfattande och anmärkningsvärd