Nationalmuseum. I det af Föreningen för grafisk konst utgifna årsalbum hafva några af hans etsningar varit synliga. Gift 1875 med Anna Katarina Fredrika Munthe. Norström, Johan Vitalis Abraham, filosof. Född i Åmål d. 29 januari 1856. Föräldrar: landtmätaren Anders Norström och Charlotta Johanna Ljungberg. Efter aflagd mogenhetsexamen i Karlstad 1873, inskrefs N. samma år såsom student vid Uppsala universitet, aflade därstädes filos. licentiatexamen 1883 och promoverades till filos. doktor 1885, hvarpå han sistnämnda år förordnades till docent i teoretisk filosofi. Efter att hafva under en del af 1888 tjänstgjort såsom extra ordinarie lektor i kristendom vid realläroverket i Göteborg aflade han 1890 akademiskt disputationsprof inför teologiska fakulteten i Uppsala. Sedan han våren s. å. uppehållit examinationen i teoretisk filosofi därstädes samt senare hållit föredrag i Göteborg, förordnades han 1891 att förestå professuren i filosofi vid Göteborgs högskola och utnämndes 1893 till ordinarie innehafvare af antydda lärostol. N. har gjort sig känd såsom en både alstringsrik och framstående författare i sin disciplin, och åtskilliga af hans skrifter hafva inom vidsträckta kretsar väckt en mindre vanlig uppmärksamhet. Hans ganska omfångsrika bibliografi upptager följande arbeten: Om undersökningar af den gifna verklighetens form (utgörande hans gradualdisputation), Svensk filosofi, i »Nordisk tidskrift» 1887, Herbert Spencers åsigt om religionen, därsammast. 1887, Herbert Spencers åsigt om sedligheten 1888, Grunddragen af H. Spencers sedelära. Kritisk framställning, i Upsala universitets årsskrift 1889, Materialismen inför den moderna vetenskapen 1890, Om plikt, frihet och förnuft 1891, Om natursammanhang och frihet, i Göteborgs högskolas årsskrift 1894, Studier till Platos Politica, därsammast. 1897, Hvad innebär en modern ståndpunkt i filosofien? Systematiska studier, därsammast. 1898, Till Platos idélära. Kritiska studier, därsammast. 1899, Hvad är sanning? 1900, Hvad vi behöfva. En blick på samtidens vetande och tro 1901, Friedrich Nietzsche. En värdesättning, i tidskriften »Skolan», Ellen Keys tredje rike 1902, Den religiösa kunskapen, i tidskriften »Skolan 1902. För öfrigt har i tidningar och tidskrifter förekommit en del uppsatser och artiklar af hans hand. I sina 1903 hållna föreläsningar öfver det »kritiska sanningsbegreppet» har han gjort början till framställande af en själfständig filosofisk världsåskådning. Gift 1891 med Elisabeth Johanna Anderson. 1. Numers, Fredrik Adolf von, militär, konstvän. Född d. 3 juli 1745. Föräldrar: häradshöfdingen och lagmannen Carl von Numers och Britta Kristina Lundstedt. Bestämd för den militära banan, ingick N. aderton år gammal som fänrik vid Lifgardet och befordrades efter hvartannat till löjtnant, kapten och major vid gardet 1778, till öfverste i armén 1790 och slutligen till öfverste och chef för Bohusläns dragoner 1792. Under tredje Gustafs tid var det ett mod, nästan en vurm, att sysselsätta sig med konstutöfning. Att teckna med kritor, måla pastell, gouache eller lavering, att gravera och etsa blefvo färdigheter, som allmänt öfvades i de förnämare familjerna. Bland de många, hvilka sålunda slogo sig på konstutöfning, var äfven N., därvid manad och vägledd af anlag, som de flesta den tidens dilettanter saknade. För att utbilda sig företog han 1771--73 en resa till Frankrike och Italien och utvecklade sig därunder betydligt både i teckningens säkerhet och färgbehandling. Hans lavis-ritningar i landskapsstil äga ett icke obetydligt konstvärde och äro ännu eftersökta artiklar af konstsamlare. Han afled i Stockholm d. 25 dec. 1792. Ogift. 2. Numers, Hedvig Constantia Fredrika von, författarinna. Född d. 16 okt. 1830. Föräldrar: statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet Johan Fredrik Ehrenstam (se I: 275) och Constantia Sofia Carolina af Trolle. Fru N. erhöll en synnerligt vårdad uppfostran och mottog under sin uppväxt starka intryck af sin moder, som varit umgängesvän med skalden Leopold och genom honom satt sig in i den gustavianska tidens litterära lif. Innan hon offentligt framträdde, hade hon länge under omväxlande pseudonymer strött omkring sig litterära alster både på vers och prosa och äfven lämnat åtskilliga originalpjäser för teatern. Det arbete, som egentligen först gjorde allmänheten bekant med författarinnans namn, var en scenisk framställning På Gröna Lund 1856, hvilken likväl som dramatisk skapelse knappast öfverträffar hennes andra pjäser, såsom den från franskan bearbetade Fabrikskamraterna, Andra tider, andra seder, Ett äfventyr på Djurgården i Carl Israel Hallmans tid, A. F., I himmelen och på jorden, m. fl. Äfven romaner såsom Andeskådaren, Agatringen m. fl. flöto ur hennes alsterrika penna. Hvad som utmärker fru v. N:s författarskap, är mindre innehållets rikedom än en liflig och elegant stil, hvilken röjer en författarinna, hemmastadd i den förnäma världens kretsar. 1858 ingick hon i Helsingfors äktenskap med protokollssekreteraren vid finska senaten Carl Johan Oscar von Numers, hvilken förening dock snart upplöstes genom hennes död i Stockholm d. 24 sept. 1863, förorsakad af ett svårt bröstlidande. Nyberg, Ivar Gustaf Julius, genre- och porträttmålare. Född i Vänersborg d. 25 dec. 1855. Föräldrar: arkitekten Gustaf Edvard Nyberg och Ulrika Maria Sellberg. Sedan N. 1878--81 studerat vid Konstakademien och samtidigt åtnjutit handledning af Perséus, tillbragte han åren 1881--83 i Paris, där han var elev af L. Bonnat och Gérôme. Sedan 1884 har han varit bosatt i Sverige, där han