fäderneegendomen Enskede, hvilken han 1879 öfvertog å arrende och 1884 efter faderns död tillhandlade sig. Han visade sig snart som en särdeles intresserad och dugande jordbrukare samt blef 1889 vid landtbruksstyrelsens inrättande dess förste öfverdirektör och chef. Kommunala värf lade tidigt beslag å O:s lediga tid. Så tillhörde han 1887--99 Stockholms läns landsting och var de tre sista åren dess ordf. I dess hushållningssällskap är han från 1897 vice ordf. Från och med urtima riksdagen 1892 har han företrädt Kalmar läns norra landsting i Första kammaren, som 1895 insatte honom i arbetarförsäkringsutskottet och 1897--99 i bevillningsutskottet. Ehuru liksom fadern protektionist, har O., som är en man af själfständigt kynne, icke disciplinerat sina från partimajoriteten afvikande meningar, där sådant ej synts honom förenligt med vaken omsorg om fäderneslandets bästa, utan manligt trädt i breschen för dem, såsom exempelvis angående majstullens afskaffande. Då 1900 års riksdag på k. m:ts framställning beslöt inrättande af ett särskildt jordbruksdepartement, inkallades O. s. å. i statsrådet som dess förste chef. I denna egenskap har han förstått att afvinna riksdagen ett villigt öra för sina framställningar, hvilket till icke ringa grad får tillskrifvas den vinnande öppenhet och anspråkslöshet samt manliga bestämdhet, som utmärkt hans parlamentariska uppträdande. O., som var medlem af mellanrikslagskommittén 1895--96, är sedan 1883 led. af Landtbruksademien. Gift 1879 med Ida Barbara Croneborg. Odelstierna, Erik, kemist, läkare, mineralog. Född i Uppsala d. 26 jan. 1661. Föräldrar: pastor primarius Erik Odhelius och Margareta Laurelius. Efter faderns tidiga frånfälle ingick modern nytt gifte med biskopen i Västerås Nicolaus Rudbeckius, som ägnade sin styfson all faderlig omvårdnad och skickade honom, då han var femton år gammal, från Västerås till Uppsala. Här ägnade sig den unge O. företrädesvis åt bergsvetenskap och läkarekonst, i hvilken senare vetenskap han hade till handledare den berömde Petrus Hoffvenius. Sedan han 1681 utgifvit och med lysande framgång försvarat en akademisk afhandling De magnetismis rerum, anträdde han 1683 en resa till utlandet för att där fullkomna sin vetenskapliga bildning. Färden ställdes genom Danmark och Tyskland till Sachsen, där han någon tid studerade under den ryktbare apotekaren Heinrich Linck samt i Freiberg gjorde så stora framsteg i bergsvetenskapen, att han af kurfurstlige proberaren Gabr. Süssmilch »gjordes till mästare i samma vetenskap både med bref och ceremonier». Efter att hafva slagit sig ned i Frankrike och där vunnit medicine doktorsgrad i Rheims 1687, återvände han öfver Holland och England till Sverige, där han redan följande året erhöll fullmakt att vara bergmästare i Nya Kopparbergs och Hellefors bergslag. Svenska bergshandteringen låg Carl XI varmt om hjärtat, och då O. var den skickligaste af bergsstatens tjänstemän, skickades han 1690 på konungens bekostnad ånyo utomlands, då han besökte de flesta europeiska länder ända till Ungern, Italien och Spanien, samt aflämnade vid sin hemkomst 1692 en redogörelse för sin resa, hvilken »innehåller de raraste och hemligaste anekdoter i hela bergsväsendet». Under sin bortovaro 1691 förflyttad till den fördelaktigare bergmästartjänsten i Öster- och Västerbergslagen, afslog han 1695 kallelsen till en medicinsk lärostol i Uppsala och utnämndes i stället s. å. till assessor i Bergskollegium. Adlad 1698 med namnet Odelstierna. Död i Stockholm d. 12 okt. 1704. Hans tryckta skrifter utgöras förnämligast af Bref till Urb. Hjärne (i Sv. Bibl. 1762, 63) samt en afhandling: Observationes chemico-metallurgicæ circa ortum et effluvia metallorum 1687. Däremot hann han aldrig fullborda tvenne påbörjade större verk »Lexicon metallicum» samt »Suecia subterranea». Gift 1695 med Margareta Schomæra. Odén, Klas Gustav, statistiker, personalhistoriker. Född i Valdemarsvik, Österg. län d. 16 mars 1846. Föräldrar: köpmannen och gårdsägaren Anders Gustaf Odén och Augusta Charlotta Häger. Student i Uppsala 1863, blef O. fil. kandidat därstädes 1872 och promoverades till fil. doktor 1875. Redan 1873 hade han ingått som e. o. tjänsteman i Statistiska centralbyrån, hvarest han 1879 befordrades till aktuarie och 1885 till förste aktuarie. Sekreterare i löneregleringskommittén 1877--78 och kanslist i skatteregleringskommittén l879--80, har O. sedan 1890 tjänstgjort som statistiker vid Stockholms stads fattigvårdsnämnd och ledde den af k. m:t föranstaltade utredningen om den kommunala rösträtten 1894--95. Som tjänsteman å dessa olika statistiska fält, har O. utgifvit en mängd statistiska arbeten, bl. a. Statistiska centralbyråns tabeller öfver riksdagsmannavalen 1888--1902, Statistisk redogörelse öfver Stockholms stads fattigvård 1888--98 m. m. Han har vidare författat text till Brodins och Dahlmans karta öfver Stockholm och å det personalhistoriska området utgifvit Filosofie doktorer, promoverade 1875 i Uppsala, 1900, samt det genom sina intressanta personhistoriska uppgifter och om human och förstående uppfattning af förgångna tiders personligheter vittnande arbetet Östgötars minne, biografiska uppgifter om studerande östgötar i Uppsala 1595--1902, 1901--02. Gift 1876 med Hedvig Mariana Frick. Odencrantz, Jan, jurist, politiker, biograf. Född i Linköping d. 25 dec. 1737. Föräldrar: biskopen Andreas Olai Rhyzelius (se nedan) och Katarina Ihre. O., hvilken 1751 tillika med sina syskon på grund af faderns förtjänster adlades under namnet Odencrantz och blef student i Uppsala 1749, inskrefs efter aflagd juridisk examen 1758 i Göta hofrätt, där han steg för steg avancerade, tills han 1773 blef assessor. 1787 utnämndes han till lagman öfver Kalmar läns och Ölands lagsaga, erhöll 1794 hofrättsråds namn,