II:237 (Svenskt biografiskt handlexikon)

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

och 264 i 1818 års psalmbok vara helt författade af honom, hvarjämte han omarbetat n:r 106. Olsson, Lars, riksdagsman, talman i bondeståndet. Född på Grönö i Herrestads socken af Bohuslän d. 22 jan. 1759. Lars Olsson började sin riksdagsmannabana 1786, hvarefter han under alla riksdagar till och med 1830 var fullmäktig för flera eller färre härader i Bohuslän. Vid riksdagen i Norrköping 1800 invaldes han bland hemliga utskottets ledamöter samt till suppleant i bankostyrelsen, i hvilken han sedan inträdde som fullmäktig 1802 och fortfor att vara verksam som sådan till 1829. Första gången, han som talman förde klubban i bondeståndet, var vid riksdagen 1809, då han å sitt stånds vägnar underskref den nya regeringsformen. Vid de fyra följande riksdagarna, nämligen i Örebro 1810 och 1812 samt i Stockholm 1815 och 1818, var han ånyo bondeståndets talman och rättfärdigade på allt vis detta förtroende. Död på sin gård Åker vid Uddevalla d. 10 sept. 1832. Gift 1: med Börta Olofsdotter och 2: 1805 med Ottiliana Vilhelmina Kunckel. Olsson, Ola Bosson, riksdagsman. Född i Maglehult af Kristianstads län d. 15 dec. 1824. Föräldrar: hemmansägaren Bo Olsson och Pernilla Truedsdotter. Efter att 1846--47 genomgått Orups landtbruksskola, var O. förvaltare å Åraslöf från 1848 till 1856, då han inköpte egen hemmansdel. Genom sitt rediga och klara hufvud, sina goda själfstudier och intresse för allmänna angelägenheter fäste O. tidigt uppmärksamheten å sin person och valdes vid den sista ståndsriksdagen 1865-66 till representant i bondeståndet för Västra Göinge domsaga, hvilket förtroende han sedermera äfven innehade i Andra kammaren 1867--januari-riksdagen 1887 och 1891--95. Han tillhörde härvid landtmannapartiets afgjordt frisinnade och frihandelsvänliga flygel samt gjorde sig äfven känd som en stark sparsamhetsifrare. Han var ledamot af lagutskottet 1869, af bankoutskottet 1870, af statsutskottet 1871--87, af bevillningsutskottet 1891--93 samt af konstitutionsutskottet 1894--95. Vid 18 riksdagar tillhörde han landtmannapartiets förtroenderåd och 1885--87 jämväl talmanskonferensen. 1879--97 var han suppleant i riksbankens styrelse. Vid kyrkomötena 1868, 1878 och 1883 höjde han liksom vid riksdagarna sin stämma för kyrklig frihet och fördragsamhet. I hemorten var han från institutionens begynnelse 1863 till 1903 ledamot af länets landsting och har nitiskt befrämjat dess folkhögskolas tillkomst och utveckling. Han har ock till densamma donerat sitt välförsedda bibliotek och har på ett vackert sätt hugfäst sitt minne genom att testamentera 10,000 kr. till lifränteanstalten för fattiga barn. Gift 1851 med Elna Nilsson. Olthoff, Christian Ehrenfried Charisius von, ämbetsman, författare, »svenska teaterns» grundläggare. Född i Pommern d. 17 mars 1691. Föräldrar: regeringsrådet i Stralsund Justus Ludvig von Olthoff och Julia Katarina Kochen. O. bevistade fälttåget mot Norge 1718 och ingick därefter i Utrikesexpeditionen, där han 1725 blef kopist och 1740 befordrades till registrator, sedan han sju år förut blifvit utnämnd till kammarherre. Under denna sin tjänstetid deltog han 1727 såsom sekreterare åt schoutbynachten J. Utfall på dennes expedition till Algeriet, där han medverkade vid afslutandet af den första handelstraktaten mellan Sverige och nämnda stat. 1741 förordnades han till presidentsekreterare i kansliet, blef tre år senare regeringsråd i Pommern och slutligen öfverpostdirektör därstädes 1745. Död 1751. O. är egentligen minnesvärd såsom den hufvudsakliga grundläggaren af den »Kongliga svenska skådeplatsen», en inrättning, som, öppnad d. 3 okt. 1737 i Bollhuset, omfattades med synnerlig välvilja af allmänheten och utöfvade ett icke obetydligt inflytande på tidens smak och vitterhet. Han försökte sig äfven som dramatisk författare med en bearbetning af Legrand, »Plutus eller Mammon», hvilken pjes gafs på scenen 1737 och utkom af trycket i Stockholm 1840. Han författade ock, 1738, en prolog men synes sedan icke hafva tagit någon befattning med den nya scenen, såsom hvars direktör fungerade den franska skådespelaren Langlois. Gift 1: med Engel Charlotta Lindhielm och 2: med en fröken Riben från Mecklenburg. Orling, Axel, ingenjör, uppfinnare. Född i Stockholm d. 16 febr. 1870. Föräldrar: fotografen Johan Wilhelm Orling och Brita Kristina Borin. Sedan O. genomgått folkskolan, blef han elev vid Tekniska skolan men reste redan vid sjutton års ålder ut i världen för att vinna fortsatt utbildning i mekaniken, till hvilken hans intresse oemotståndligt drog honom. Han hamnade på andra sidan Atlanten, i Boston, där han tillika med en del andra unga män fick experimentera för den framstående fysikern Cabot. I Förenta staterna kvarstannade han åren 1887--90 och konstruerade därunder bl. a. en elektrisk gaständare, hvars exploaterande sedermera öfvertogs af aktiebolaget Inventor. 1890 öfverflyttade han till England, där han associerade sig med den bekante ingenjören J. Tarbottan Armstrong, och har han sedan mestadels där uppehållit sig. I Stockholm vistades han emellertid 1897, för att demonstrera en torped, som styrdes med vanligt ljus. Hans arbete på torpedområdet har för öfrigt varit både omfattande och framgångsrikt. Synnerlig uppmärksamhet väckte det, då han 1899 i Portsmouth styrde en torped en sträcka af 22/4 engelska mil dels med ultravioletta strålar och dels med Hertzska vågor. I utvecklingen af en bland våra dagars underbaraste tekniska konstruktioner, den trådlösa telegrafen, har O. i förening med Armstrong gjort en högst anmärkningsvärd insats genom uppfinningen af

		Svenskt biografiskt handlexikon / II:237 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|