Persson, Matts, riksdagsman. Född d. 23 juni 1754 i Utsund i Folkärna socken i Kopparbergs län. Riksdagsman i bondeståndet 1786 och 1800, erhöll P. sistnämnda år plats i riksgäldskontorets styrelse. 1809 var han en af ståndets mest aktade och inflytelserika ledamöter, hvilket bl. a. framgår af hans inval i konstitutions- och hemliga utskotten. Han afled emellertid redan under riksdagens lopp d. 20 dec. 1809 efter en kort sjukdom och erhöll en ovanligt ståtlig begrafning. Af sin ståndsbroder, And. Danielsson, tecknades P. vid en minnesfest som »den, som aldrig lät förleda sig af smicker eller skaka sig af hot, aldrig sökte fördelar på det allmännas bekostnad, aldrig sade annat än hvad han tänkte och aldrig hyste en tanke, den han ej lugnt pröfvade, innan den yttrades.» Persson, Nils (i Ringstorp), riksdagsman, talman i bondeståndet. Född d. 3 jan. 1798 i Hornaryds församling af Kronobergs län. Föräldrar: riksdags-mannen Per Jansson i Hornaryd och Kerstin Jansdotter, syster till professor P. Sjöbring i Uppsala. Af modern, en kvinna med ovanlig bildning för sitt stånd, inhämtade P. sin kristendomskunskap, färdighet i innanläsning samt skicklighet i att skrifva och räkna. I sitt gifte med en bonddotter från Sjösås församling af Uppvidinge härad, Lisa Jonsdotter, erhöll han 1818 ett frälsehemman Ringstorp, som han sedan bebodde med undantag af tiden 1825--31, då han innehade förvaltningen dels af ett järnbruk i grannskapet, dels af en egendom i Skåne. Först af sina grannar och sockenbor anlitad i deras enskilda angelägenheter, inkom han efter hand i allmänna värf och blef snart en själfskrifven ledamot i alla kommittéer och nämnder, som rörde häradet och länet. Vid 1844 års riksdag var Nils P. första gången riksdagsman. Den därpå följande motarbetade han själf sitt återval, men utsågs vid 1850 års riksdag icke blott af sin valkrets till ombud, utan jämväl af konungen till talman i bondeståndet. Han bevistade sedermera riksdagen 1853, hvarunder han intog ett framstående rum i bondeståndets debatter och bl. a. yrkade, att brännvinsfloden skulle hämmas, icke blott genom husbehofsbränningens undertryckande, utan genom att hindra den stora brännvinsindustriens utveckling, samt 1859, då han åter var talman. Med ljust förstånd, hvilket han själf odlat genom själfstudium, särdeles inom området af svensk civil och administrativ rätt samt kommunalväsen, skötte han sitt ordförandeskap redigt och väl både i bondeståndet och inom landstinget, där han förde ordet både såsom ordinarie 1864 och vice 1865--68. En art af hans offentliga verksamhet, som förtjänar erkännas, var den af ett slags fredsdomare för sin ort, hvarest han länge genom sitt inflytande lyckades förlika tvistande parter och förekomma en mängd onödiga rättegångar. Död å Ringstorp d. 8 aug. 1871. Persson, Per, språkforskare. Född i Vingåkers förs. i Södermanland d. 31 dec. 1857. Föräldrar: hemmansägaren Per Persson och Brita Elisabet Persdotter. Redan 1874 aflade P. mogenhetsexamen vid Örebro läroverk och blef 1875 student i Uppsala, där han 1878 aflade fil. kandidat- och 1883 fil. licentiatexamen samt 1886 promoverades till fil. doktor. S. å. förordnades han till docent i klassiska språk, sedan han i sin gradualafhandling Studia etymologica behandlat några af den jämförande språkvetenskapens mest svårlösta uppgifter. Efter att under årens lopp bestridt åtskilliga förordnanden vid universitetet utnämndes han 1895 till professor i latinska språket och litteraturen. Genom sitt 1891 utgifna och af kritiken varmt vitsordade stora arbete Studien zur Lehre von der Wurzelerweiterung und Wurzelvariation (i Upps. univ. årsskrift) har P. skapat sig ett namn inom den indoeuropeiska språkforskningen. Under den efterföljande tiden har P. i af honom utgifna uppsatser hufvudsakligen ägnat sig åt den klassiska filologien. Gift 1887 med Selma Amalia Charlotta Lund. Peterson, Johan Ludvig, arkitekt. Född i Frinnaryd, Jönköpings län, d. 30 juni 1853. Föräldrar: jordbrukaren Johan Petersson och Anna Margareta Hydbom. P. studerade vid slöjdskolan i Stockholm 1871--72 och vid konstakademien 1873--80, där han erhöll k. medalj, samt gjorde 1881-83 med statsstipendium en utrikes resa i olika land. 1880--1905 arkitekt i öfverintendentsämbetet, och 1884--86 bitr. lärare i husbyggnadskonst vid Tekniska högskolan. Led. af konstakademien. P., som utöfvat stor verksamhet som privatarkitekt, har bl. a. utfördt Sveasalen i Stockholm, i morisk stil, 1886--88, nedbrunnen, samt den nya Sveasalen, Höganäsmagasinet vid Norra Blasieholmshamnen, 1888-89, i olikfärgadt tegel, husen n:r 2 och 4 Birger Jarlsgatan, 1892--94, det i spansk renässans utförda synnerligen smakfulla konstnärshuset vid Smålandsgatan, 1897--98, Vasateatern, 1891, jämte arkitekt T. Stenberg, Passage Birger Jarl med tillhörande två hus, Lommaryds kyrka, 1890--92, kyrkan vid Guldsmedshyttan, 1893--95, Tekniska elementarskolan i Örebro, 1897--98, m. m. Gift 1884 med Anna Carolina Olivia Möller. Petersson, Nils (i Runtorp), riksdagsman. Född i Torsås förs. af Kalmar län d. 26 april 1828. P., som redan 1849 öfvertagit eget hemman, kallades 1859 att representera Södra Möre domsaga i bondeståndet, hvilket uppdrag förnyades för de båda följande ståndsriksdagarna. 1873--96 företrädde han samma valkrets i Andra