saga 1680 och Saga om k. Olof Tryggwason 1681 i svenska öfversättningar. Kort efter sin utnämning till riksantikvarie upphöjd i adlig värdighet 1675, antog han namnet Reenhielm och afled på Täby gård i Uppland 1691. Gift 1669 med Anna Böllja. Reenstierna, Jakob, kongl. råd, ämbetsman. Född i Stockholm d. 30 april 1659. Föräldrar: kommissarien i generalkommersekollegium Jakob Momma -- 1669 adlad Reenstierna -- och Elisabet Kock. Efter utländska studieresor anställdes R. 1683 som sekreterare i borgskollegium. Han försökte sig ock någon tid med anläggning af ett silfverbruk i Regna socken i Östergötland men återgick snart till ämbetsmannabanan, där han först befordrades till assessor i Svea hofrätt och 1692 till lagman i Halland. Känd som en duglig och skicklig ämbetsman, blef han 1710 landshöfding i Dalarna, 1711 friherre, 1712 kungl. råd och styresman öfver kontributionsrenteriet, 1713 prendant i kommersekollegium samt förlänades 1714 greflig värdighet. Orsaken till dessa snabba befordringar har tillskrifvits hans villiga medverkan till det stränga beskattningssystem, som 1710 infördes för krigets fortsättande. I rådet kom han i skarp fiendskap med Arvid Horn och G. Cronhielm samt förleddes snart af girighet att bringa sig själf å fall, då han lät muta sig af holländska köpmän att befordra deras merkantila intresse och icke ens skydde att till den ändan förfalska ett rådsbeslut, hvarigenom dem tillerkända förmåner förökades. Saken drogs inför Svea hofrätt, men redan innan dess dom, lydande å afsättning och böter, hunnit falla, afled R. d. 29 febr. 1716. Gift 1687 med Magdalena Toutin. Den grefliga ätten R. utslocknade 1783 med hans sonson, Fredrik Ulrik, landshöfding i Östergötland och framstående deltagare i frihetstidens riksdagar. Regnell, Anders Fredrik, läkare, mäcenat. Född i Stockholm d. 7 juni 1807. Fadern, Anders Regnell, var rådman i Uppsala. Student 1824 vid universitetet i sistnämnda stad, ägnade R. sig med förkärlek åt botaniken, hvars studium han ock ända till sin död med varmt intresse omfattade. Aflade med. kand.-examen 1835, blef med. lic. 1836 samt året därefter kirurgie magister och med. doktor. Sedan han under sin studietid bl. annat varit prosektor hos A. Retzius samt två gånger tjänstgjort såsom tillförordnad koleraläkare, var han 1838--39 anställd som underläkare vid Serafimerlasarettet i Stockholm och åtföljde såsom uppbördsläkare korvetten »Jarramas» på dess expedition till Medelhafvet 1839--40. För att i ett varmare luftstreck söka bot för ett bröstlidande, begaf sig R. sistnämnda år till Brasilien. Sedan han i Rio Janeiro med utmärkelse aflagt föreskrifven ny examen för att utöfva läkarepraktik, blef han 1841 legaliserad brasiliansk läkare och nedsatte sig kort därefter i den för sitt sunda klimat kända köpingen Caldas i provinsen Minas Geraës. Här vann han anseende såsom framstående läkare och erhöll vidsträckt praktik, som förhjälpte honom till en i ekonomiskt hänseende särdeles fördelaktig ställning. Den tid, hans praktik lämnade honom öfrig, använde han till fortsatta forskningar inom växtriket, som i hans nya hemland utbredde sig i yppig rikedom. Oförtrutet ökade han sina botaniska samlingar och öfversände däraf gång efter annan värderika delar till europeiska, i främsta rummet nordiska, muséer. Dock inskränkte sig hans vetenskapliga forskningar icke till botaniken; äfven åt Brasiliens djurvärld och geologiska förhållanden ägnade han sina studier samt anställde mot slutet af sin lefnad under flera år noggranna meteorologiska iakttagelser. Själf i saknad af nödiga litterära hjälpmedel för bearbetande af sina samlingar, hade han dock tillfredsställelsen att se dessa komma den vetenskapliga utvecklingen till godo genom europeiska botanisters arbete i antydd riktning. Förutom rika botaniska samlingar, som han hemskickade till Uppsala universitet och Vetenskapsakademien, sände han under sin lifstid upprepade gånger penninggåfvor, afsedda för olika vetenskapliga anstalter i Sverige och uppgående sammanlagdt till öfver 800,000 kr. Hela hans kvarlåtenskap tillföll, med undantag af några legat, Uppsala universitet. Hvad beträffar de vetenskapliga ändamål, som därstädes genom R:s frikostighet blifvit tillgodosedda, må af dem såsom de väsentligaste nämnas följande: det s. k. Regnellianum eller den nya byggnaden för fysiologiska och patologisk-anatomiska anstalter, till hvars uppförande samt senare utvidgning han skänkte i skilda poster tillhopa 80,000 kr., botaniska ändamål, ihågkomna med 56,000 kr., samt medicinska sådana, främjade genom en resestipendiifond å 30,000 kr. Tillsammans erhöll universitetet af R. under hans lifstid i det närmaste en half million kr. Af hans donationer till Vetenskapsakademien voro 81,000 kr. afsedda för botaniska ändamål, 55,000 kr. till den zoologiska stationen vid Kristineberg, 40,000 kr. för bearbetning af zoologiskt material i Naturhistoriska riksmuseum o. s. v. Till Karolinska institutet gaf R. 30,000 kr. till en reservfond. Vidare ihågkom han Vårdanstalten för sjuka barn och Serafimerlasarettet med tillsammans 60,000 kr., Svenska läkaresällskapet med 10,000 kr. till en prisfond samt Medicinska föreningen i Stockholm med 10,000 kr. Död ogift i Caldas d. 12 sept. 1884. R. var sedan 1865 hedersledamot af Vetenskapssocieteten i Uppsala och Svenska läkaresällskapet samt sedan 1871 af Göteborgs vet.- och vitt.-samk. Invald 1870 i Vetenskapsakademien, blef han 1877 fil. hedersdoktor vid Uppsala akademis jubelfest. 1. Regnér, Lars, astronom, universitetslärare. Född d. 11 nov. 1746 i Fifvelstads socken, Östergötland. Föräldrar: komministern Gustaf Regnér och Ebba Katarina Kylander. Student i Uppsala 1767 och fil. magister därstädes 1776, befordrades R. 1780 till docent i fysik därstädes och 1785 till adjunkt i samma ämne. Sedan han 1796 blifvit e. o. professor i astronomi och 1798 astronomie observator, utnämndes han 1799 till ordinarie professor i astronomi. Död i Uppsala d. 7 okt. 1810. R. intresserade sig ej blott för sin egen vetenskapliga