vetenskapliga grundval, som And. R. lagt, kan alltid en byggnad med trygghet uppföras. »Som lärare hade R. få sina likar i det fria, varma, egenartadt lifliga och lärorika föredraget, i det brinnande nit, hvarmed han öfvervakade lärjungarnas arbeten, i den förmåga, han ägde att uppmuntra till ihärdig arbetsamhet.» Efter R:s död insamlade Svenska läkaresällskapet såsom en gärd åt hans minne en fond, hvaraf räntan årligen tilldelas studerande vid Karolinska institutet såsom uppmuntran för studier i anatomi och fysiologi. Hans byst, modellerad af Molin, är uppställd i Karolinska institutets park, och 1867 lät Vet.-akad. slå en medalj öfver honom. En lefnadsteckning öfver R., författad af A. Anderson, är intagen i Sv. Akad. handl. för 1893. Hans skrifter i skilda ämnen utgåfvos 1902 af sonen, G. Retzius. Gift 1: 1828 med Vendela Sofia Westerberg, 2: 1835 med Emilia Sofia Wahlberg, syster till naturforskarna P. F. och J. A. Wahlberg (se nedan). 5. Retzius, Magnus Gustaf, anatom, etnolog. Född i Stockholm d. 27 okt. 1842; den föregåendes son. Efter att hafva genomgått Klara skola och gymnasium i Stockholm, blef R. student i Uppsala 1860, aflade med. kand. ex. därstädes 1866, blef med. lic. vid Karolinska institutet 1869 samt utnämndes, sedan han disputerat pro gradu medico i Lund 1870, året därefter till medicine doktor och 1871 till docent i anatomi vid Karolinska institutet. För vetenskapliga studier besökte han 1862 England, 1869 Tyskland, Schweiz och Italien, 1872 Belgien och Frankrike, 1873 Finland och Ryssland samt erhöll sistnämnda år det Letterstedtska stipendiet för fortsättning af påbegynta antropologiska forskningar i Finland och Ryssland äfvensom för utförande af anatomiska undersökningar vid Medelhafvet. Vid Karolinska institutet inrättades för honom en e. o. professur i histologi, till hvars innehafvare han utnämndes 1877. Kallad 1888 af institutets läkarekollegium till ord. professor i anatomi därstädes, utnämndes han därtill 1889, men begärde och erhöll redan 1890 afsked därifrån. Under sin lärareverksamhet inlade han stora förtjänster såväl om undervisningen, som om Karolinska institutets af hans namnkunnige fader skapade, rika och dyrbara anatotomiska museum. Med största flit och framgång har han äfven såsom skriftställare arbetat på utvecklingen af sin vetenskap. Utom flera afhandlingar i »Hygiea», »Medicinskt arkiv» och »Nord. medicinskt arkiv» har han offentliggjort åtskilliga större vetenskapliga arbeten. Sedan han sålunda 1872 utgifvit det monografiska verket Das gehörorgan der knochenfische, började han tillsammans med prof. Axel Key förbereda ett annat omfattande arbete. Dess titel var Studien in der anatomie des nervensystems und des bindegewebes. För detta verk, hvaraf två band utkommo 1875--76, tillerkändes författarna af franska vetenskapsakademien det Monthyonska priset. 1881--84 följde den af R. ensam utarbetade monografien Das gehörorgan der wirbelthiere, utgörande två folioband med af förf. tecknade planscher. Vidare äro att nämna Biologische untersuchungen, 2 band 1881--82 och Biologische untersuchungen, Neue folge 1890 ff., (hvaraf till 1905 12 band utkommit) och för hvilket han 1895 erhöll Sv. läkarsällskapets pris. R., som vid sidan af sina anatomiska studier äfven ägnat sig åt antropologiska och etnologiska studier, utgaf redan 1864 på tyska sin faders samlade skrifter på det etnologiska området. Utom uppsatser i hithörande ämnen i den 1873--77 utkommande »Tidskrift för antropologi och kulturhistoria» har han författat de stora banbrytande arbetena Finska kranier jämte några natur- och litteraturstudier inom andra områden af finsk antropologi 1878 och tillika med C. M. Fürst Antropologia suecica 1902. Efter sitt afskedstagande från professuren har R. hufvudsakligen fullföljt sina anatomiska och histologiska undersökningar, framförallt angående nervsystemet och sinnesorganen. Dessutom har han utgifvit tvänne större monografiska verk, det ena, behandlande människohjärnans makroskopiska anatomi, under titeln Das Menschenhirn 1896, och det andra, Crania suecica antiqua 1899, utgörande en med talrika afbildningar försedd framställning och beskrifning af de svenska fornkranierna från sten-, brons- och järnåldern. En ganska beaktansvärd sida af R:s vetenskapliga författareverksamhet bildar det af honom tillsammans med A. Key 1872 igångsatta företaget att i en serie populära skrifter under den gemensamma titeln »Ur vår tids forskning» till en större allmänhet sprida resultaten af det vetenskapliga forskningsarbetet. I denna serie förekommer 1873 R:s uppsats Om de äldsta spåren af människans tillvaro på vår jord. Äfven på det politiska området har R. i litterär väg varit verksam. Han öfvertog nämligen, sedan han jämte öfriga Hiertas arfvingar blifvit hufvudägare af »Aftonbladet» 1884, ledningen af detta liberala organ och fortfor därmed till 1887, från hvilken tid han alltjämt varit medlem af tidningsbolagets styrelse. Slutligen bör nämnas, att han därjämte uppträdt såsom författare inom det skönlitterära äfvensom underhållande området. Hit höra hans Söderifrån, sonetter 1871, några smärre dikter samt den tillsammans med hans syster Elisabeth R. gjorda öfversättningen af »Några dikter af Robert Burns» 1872. Likaså äro att nämna reseskildringarna Bilder från Nilens land 1891, Bilder från Sicilien 1892 och i »Aftonbladet» 1893 skrifna skildringar från en längre rundresa i Nordamerika. R. blef 1878 ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund, 1879 af Vet. akad., 1882 af Vet. soc. i Uppsala, s. å. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg, 1901 en af de 18 i Sv. akad. samt hedersled. af Vitterh.-akad. hvarjämte han kallats till medlem af en mängd utländska akademier och samfund. 1893 fil. hedersdoktor i Uppsala, blef han s. å. juris hedersdoktor vid Harvard university i Cambridge vid Boston, hvarjämte han mottagit med. hedersdoktorsgrad vid åtskilliga universitet. För Stockholms högskolas utveckling inlade R. som