mångårig styrelseledamot lifligt intresse och har jämte sin maka kraftigt understödt de stockholmska arbetsstugorna. Gift 1876 med Anna Vilhelmina Hierta. 6. Retzius, Anna Vilhelmina Hierta. Född i Stockholm d. 24 aug. 1841. Föräldrar: redaktören af Aftonbladet, sederm. grosshandlaren Lars Johan Hierta (se I: 494) och Vilhelmina Fröding. Efter att hafva erhållit en synnerligen vårdad uppfostran, visade dåvarande fröken Hierta tidigt sig hafva af fadern erhållit i arf intresset för samhällsnyttig verksamhet. Redan 1864 stiftade hon en skola, som under namn af »torsdagsskolan» drog till sig kvinnor ur den tjänande klassen samt flickor, hvilka afgått ur folkskolan, och i hvilken skola undervisning lämnades i räkning, skrifning, historia och geografi, bl. a. af fröken H. själf, som tillika var skolans föreståndarinna. För att underlätta afsättningen af konstnärliga slöjdalster tog hon 1870 initiativet till uppsättningen af försäljningsaffären »Bikupan». Äfven i fråga om arbete för upplysning och bildning arftagarinna af faderns traditioner, tog hon en väsentlig del i stiftandet af »Stockholms läsesalong» och i åstadkommandet 1876 af Palmgrenska samskolan, som väsentligt banat väg för samskoleidéens framgång i Sverige och Finland, samtidigt som densamma blef en föregångare för sträfvandet att låta boklig undervisning och slöjd gå hand i hand i skolorna. Sedan hon 1876 ingått giftermål med professor Gustaf Retzius (se ofvan), erhöll hon i denne ett verksamt stöd i sitt intresse för undervisningsfrågor. Genom dels egna medel, dels anslag från stiftelsen »Lars Hiertas minne», hvars ständiga styrelseledamot hon är, har hon tagit initiativ till en metallslöjdskola å Kungsholmen, Hygieniska muséet för Karolinska institutet i Stockholm, undervisningen i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminariet i Stockholm, matlagningskursen för utbildande af lärarinnor vid skolkök m. m. Det var ock på hennes förslag, fröken Hulda Lundin 1881 utsändes att i utlandet studera handarbetsundervisningen, hvilken resa på ett välsignelsebringande sätt resulterade i ordnandet af den kvinnliga slöjden vid hufvudstadens folkskolor. Likaledes beviljade samma stiftelse 1886 på hennes hemställan ett anslag af 2,000 kr. till upprättande i Stockholm af »arbetsstugor för barn». Vidare tog hon både själf i Norge kännedom om dylika anstalter och åvägabragte samtidigt utredning i ämnet genom andra personer. Den första arbetsstugan öppnades ock i Adolf Fredriks församling i Stockholm i jan. 1887. Undervisningen i dessa arbetsstugor, för hvilka intresset sedermera spridt sig till skilda delar af vårt land, pågår i allmänhet om aftnarna och åsyftar företrädesvis: korgmakeri, skomakeri, väfnad, borstbinderi, nätknytning, spån- och borstflätning. Lifligt intresserad för kvinnosaken, tog fru R. 1873 initiativet till »Föreningen för gift kvinnas äganderätt», hvars styrelseledamot hon var under en följd af år. Hon är ock ordförande i »Svenska kvinnornas nationalförbund» och har bevistat en mängd utländska kvinnokongresser, ofta tagande en framskjuten del i förhandlingarna. Tillika med sin syster, fröken Hedvig Hierta, har hon till Karolinska institutet skänkt en stipendiifond å 10,000 kr. för kvinnor, som ägna sig åt medicinska studier. Sannolikt var det ej minst hennes intresse, som 1884 förmådde Lars Johan Hiertas arfvingar att genom köp återbringa majoriteten af Aftonbladets aktier å den frisinnade sidan och till 1887 tog hon vid sin mans sida äfven del i redaktionen. Den mångsidiga och gagnande verksamhet, fru R. utöfvat å skilda områden, förtjänar icke minst erkännande ur den synpunkten, att ekonomiskt understöd och eget arbete städse gått hand i hand. Reutercrantz, Mårten, Carl XI:s lärare och vän. Född i början af 1630-talet. Föräldrar: hofstallmästaren vid Ulfvesunds och Strömsholms stallstat Esbjörn Mårtensson -- adlad 1649 under namnet Reutercrantz -- och Emerentia Svahn. Anstäld som lärare i ridning för den unge Carl XI, förvärfvade R, sig konungens synnerliga ynnest, och sedan denne blifvit myndig följde ock befordringarna tätt på hvarandra. Hofstallmästare 1672, utnämndes han 1677 till häradshöfding i Tjust och Tuna län i Småland och s. å. till landshöfding öfver Nerke och Värmland. Följande år förenades äfven härmed den ofvannämnda häradshöfdingsposten. Den afvoghet mot högadeln, Carl XI tidigt insöp, tillskrefs bl. a. R:s inflytande, och han erhöll 1671 af rådet en skarp varning för en del af honom tillstådda yttranden, i hvilka han rådt konungen att själf göra sig myndig och sammankalla riksdag. Vid 1675 års riksdag framträdde han ock som en af ledarne för den mot högadeln fientliga tredje klassen å riddarhuset. Än större roll spelade han som sådan vid 1680 års stormiga händelser. Bland lågadeln var han den, som mest villigt ställde sig till förfogande för Carl XI:s maktutvidgningsplaner samt häftigast tog till orda för reduktionen och förmyndareräfsten. Af konungen insatt i sekreta utskottet, förstod han förträffligt att underhålla den splittring mellan hög- och lågadeln, som beredde konungen seger, bl. a. genom framhållande af dennes löfte, att innehafvare af smärre förläningar skulle vara befriade från reduktion. Innan riksdagens afslutande afled R. hastigt i Stockholm d. 15 nov. 1680, och ett af danske ministern Juel till sin regering återgifvet rykte pekade på förgift. Gift 1671 med Vendela Hammarskjöld. Ätten utslocknade 1753 med R:s son. Reuterdahl, Henrik, ärkebiskop, teologisk författare, historieforskare. Född d. 10 sept. 1795 i Malmö, där fadren var hårfrisör. Tidigt föräldralös, framlefde R. sina ynglingaår i ytterst torftiga omständigheter, men »Gud och goda människor kommo till hjälp», säger han i sin själfbiografi. Sedan han 1811 blifvit student i Lund, blefvo utsikterna likväl ljusare, ehuru han med ansträngdt arbete måste bereda sig möjlighet till egen fortkomst. Efter att 1817 erhållit den filosofiska lagerkransen, kallades han s. å. till docent vid teologiska seminarium och blef 1824