från ungdomen gjort sig väl förtrogen med Sveriges skalder och prosadiktare, lockade bekantskapen till efterföljd, hvarför han 1843 debuterade med en novell. Ett litet manuskript, införd såsom följetong i »Aftonbladet». Året därefter fick han fast anställning i denna tidning och tillhörde dess redaktion, tills tidningen vid slutet af 1851 från L. J. Hierta öfvergick till ett bolag. Under tiden och intill 1852 deltog han verksamt såsom medarbetare i den af R. Wall utgifna veckotidningen »Friskytten», hvars kvickaste och skarpaste artiklar till stor del voro skrifna af honom, samt lämnade, dels i öfversättning, dels i original flera lustspel, bland hvilka senare såsom de mest bekanta må nämnas: Nyårsmorgonen i Storkyrkotornet (tills. med. S. A. Hedlund), Också en profet, En kopp te (ej att förväxla med den på k. teatern uppförda enaktskomedien af samma namn), Aladdins lampa, Capriciosa m. fl. År 1856 började R. utgifva den kvicka skämttidningen »Kapten Puff», som utan afbrott fortsattes i tio år eller till 1865 och sedan, upptagen ånyo, utgafs 1872--74. Af hans artiklar i nämnda tidning utkom 1866 ett mindre urval med titel Ur kapten Puffs språklåda. R., som 1867 redigerade »Illustrerad tidning», var föröfrigt medarbetare i »Aftonbladet» 1867--68 och i »Stockholmsposten» 1868--70, till en början som dess hufvudredaktör. Efter 1874 var R. medarbetare dels i »Dagens Nyheter», dels i »Post- och Inrikes tidningar», hvars redaktion han tillhörde ända till ett par år före sin död, då han utgick därur med pension. Ur R:s flitiga penna flöto för öfrigt åtskilliga minnesteckningar och minnesblad, öfversikter och årsberättelser öfver Sv. Slöjdföreningens verksamhet, en mängd uppsatser i kalendrar och tidskrifter, öfversättningar af romaner, noveller, ströskrifter m. m. Slutligen kan nämnas, att han utgaf två supplementband af A. Blanches »Samlade arbebeten» 1877 och af J. A. Wadmans skrifter, ny uppl. 1877. Död i Stockholm d. 9 maj 1902. Gift 1849 med Emma Vilhelmina Adelaide Forsslund. Rydberg, Olof Simon, historieforskare, urkundsutgifvare. Född på Cedersdal i utkanten af Stockholm d. 28 dec. 1822. Föräldrar: possessionaten Olof Rydberg och Kristina Krook. Student i Uppsala 1839, beredde sig R. för den filosofiska graden, men tvangs, efter några års vistelse vid universitetet, af ett hjärtlidande att afbryta sina gradualstudier och tog i stället kansliexamen 1856. Sedan han under de följande åren tjänstgjort i civildepartementet och kommersekollegium, antogs han 1859 till tjänstgörande handsekreterare hos Carl XV samt innehade denna befattning till 1862. År 1864 köpte han frälseegendomen Älta i Södertörn och ägnade sig ett par år åt landtlifvet, men återflyttade, sedan han sålt egendomen 1866, till Stockholm, där han började sysselsätta sig med litterärt arbete. Sålunda öfversatte han M. Chevaliers skrift »Om myntet» 1867--68 samt redigerade den berömda diplomaten G. Lagerbielkes postuma arbete »Notice biographique» 1867. Tillika tjänstgjorde han 1867--70 i riksdagens kansli. Utnämnd 1868 till protokollssekreterare i Hofexpeditionen, ägnade han sig med ifver åt historiska forskningar. Han uppgjorde nu planen till ett arbete afsedt »att i ordnad följd innehålla de officiella akter, hvilka reglerat eller väsentligt betecknat den svenska statens förhållanden till främmande makter, allt ifrån den tid dessa angelägenheter börjat att i offentliga urkunder behandlas.» Ekonomiskt understödd af för företaget intresserade män, utgaf han efter sju års förarbeten 1876 1:sta delen, omfattande tiden 822--1335 af Sveriges traktater med främmandeo makter jämte andra dithörande handlingar. Åren 1880--83 utkom 2:dra delen (tiden 1336--1408), 1885--88 4:de delen (tiden 1521--71), 1890--95 3:dje delen (tiden 1409--1520), 1890--91 5:te delen (tiden 1572--1630), 1896 10:de delen (tiden 1815--45) och 1898 l1:e delen (tiden 1846--67). Detta traktatverk, för hvars utgifvande R. sedan 1877 åtnjöt ett årligt anslag af 4,500 kr., förskaffade honom ett högt aktadt namn såsom urkundsutgifvare, och det länder honom till stor berömmelse att därmed hafva belyst en mängd mörka punkter i Sveriges historia, särskildt dess medeltids. Vid sidan af det stora traktatverket och såsom frukter af studierna för detsamma utgaf R. särskildt Traktaten i Orechovets den 12 aug. 1323. Kritisk undersökning 1876, hvilken undersökning på kompetent håll förklarades »vara tillräcklig att förvärfva utgifvaren en hedrande plats i våra forskares främsta led» (C. Annerstedt), och Om det från unionsmötet i Kalmar år 1397 bevarade dokumentet rörande de nordiska rikenas förening, tryckt 1886 och utgörande författarens inträdestal i Vitt.-, hist.- o. ant-akad. 1883. För sina forskningar besökte R. en mängd arkiv i utlandet såsom Ryssland, Danmark, Tyskland, Belgien. Vid Köpenhamns universitets jubileumsfest 1879 kreerad till fil. hedersdoktor, invaldes R. 1881 i Vitt.-, hist.- o. ant.-akad. samt var dessutom ledamot af Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia, af Hansische Geschichts-Verein m. m. Arkivarie i utrikes-departementet 1881, blef han 1885 kansliråd i k. m:ts kansli. Det blef ej R. förunnadt att föra sitt stort anlagda, betydelsefulla arbete till slut. Efter hans död utgafs 1900 en tolfte del af O. Alin, omfattande tiden 1868--77. R. afled ogift i Stockholm d. 17 mars 1899. Rydberg, Gustaf Fredrik, landskapsmålare. Född i Malmö d. 13 sept. 1835. Föräldrar: registratorn i riksbankens lånekontor därstädes Gustaf Isak Rydberg och Elisa Charlotta Zickerman. Såsom vanligt med konstnärligt begåfvade naturer, röjde R. tidigt anlag för sin konst. Vid sjutton års ålder afbröt han därför sina skolstudier, för att uteslutande ägna sig åt den bana, de medfödda anlagen anvisade såsom hans bestämmelse. Efter att några år ha vistats såsom elev vid Konstakademien i Köpenhamn, ställde