vice ordförande och 1886--88 dess ordförande. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 promoverades han till juris hedersdoktor. Invald 1865 i norska Videnskabsselskabet, blef han 1876 ledamot af Videnskabsselskabet i Köpenhamn och 1882 af Vet.-societeten i Uppsala. Död i Uppsala d. 22 nov. 1904. Äfven utom det rent politiska området var R. verksam som författare med åtskilliga tidskriftsuppsatser och med de i bokform utgifna Om yttrandefrihet och tryckfrihet 1859, Svenska statsrättsförhållanden, bedömda efter representationsreformens genomförande, i »Svensk literaturtidskrift» 1868, Svenska riksdagen, dess sammansättning och verksamhet, 2 del. 1873--79, m. fl. Föröfrigt äro en mängd artiklar i »Nordisk familjebok» författade af honom. Gift 1860 med Aurora Vilhelmina Genberg. Ryding, Knut Axel, militär, statsråd. Född å Sandgärdet nära Vänersborg d. 28 aug. 1831. Föräldrar: landskamreraren Johan Fredrik Ryding och Kristina Charlotta Lindborg. Student i Uppsala 1849, öfvergick R. snart till den militära banan och utnämndes 1851 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, där han 1863 blef kapten. Efter att under åtskilliga år tjänstgjort som lärare vid Karlberg och Marieberg, anställdes han 1872 som major vid generalstaben, där han följande år avancerade till öfverstlöjtnant, och bestred 1873--75 befattningen som chef för landtförsvarets kommandoexpedition. Öfverstlöjtnant och chef för Jämtlands fältjägarekår 1875, förflyttades han 1879 som öfverste och chef till Skaraborgs regemente. 1882 öfvertog han chefskapet för generalstaben med generalmajors värdighet. Dessa snabba framgångar för en anspråkslös ofrälse militär utan synnerliga relationer väckte på sin tid mycket uppseende och relaterades som prof på, hvartill dock verkligt dugande egenskaper kunna föra fram sin man. När härtill kom R:s flärdfria och vinnande väsen, ansågs han alldeles särskildt lämpad att bana väg till framgång för det härordningsförslag, som utarbetats af den 1880 tillsatta landtförsvarskommittén, af hvilken R. varit medlem. Han blef därför 1882 kallad till statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet och framlade 1883 Posseministärens förslag om ny härordning, grundad på värfvad stam och beväring, som dock ej vann riksdagens bifall. R. beträdde då de partiella reformernas väg och lyckades bl. a. 1885 genomdrifva en ökning af beväringsöfningarna af 12 dagar, mot vederlag af 30 procents afskrifning af grundskatterna samt upprättandet af den första trängbataljonen 1884. Delande den Themptanderska ministärens frihandelsvänliga och politiskt moderata åsikter, afgick R. hösten 1887 från sin statsrådspost för att utöfva den befattning som generalbefälhafvare i tredje militärdistriktet, hvartill han 1885 utnämnts, och som han innehade till 1896, från 1892 med generallöjtnants värdighet. 1884--87 representerade R. Västernorrlands län i Första kammaren samt 1891 och lagtima riksdagen 1892 Mariestad-Skara-Sköfde i Andra kammaren, då han bl. a. uttalade sig för en väsentlig utsträckning af den politiska rösträtten. Död i Sköfde d. 7 febr. 1897. Led. af Krigsvetensk.-akad. m. m. Gift 1875 med Jenny Kristina Rosalia Petersson. R:s yngre broder Bror Tolf Gustaf, född d. 26 sept. 1833, student i Uppsala 1851, ägnade sig åt den juridiska banan och blef slutligen 1879 justitieråd. Redan följande år utnämndes han till landshöfding i Västernorrlands län, där han verkade till sin död i Hernösand d. 23 okt. 1901. R., som var känd som en begåfvad och dugande man, var ledamot af Andra kammaren 1888--91 och 1894--98 samt af Första kammaren 1892--93. I den förra var han 1891 talman och satt 1894--98 i talmanskonferensen. R., hvars politiska åskådning liksom broderns var frihandelsvänlig och moderat, var äfven ordförande i den 1896 tillsatta kommittén för begränsning af den kommunala rösträtten. Gift 1868 med Amalia Matilda Louise af Petersens. 1. Rydqvist, Johan Erik, estetiker, språkforskare. Född i Göteborg d. 20 oktober 1800. Föräldrar: sekreteraren hos Borgerskapets äldste samt Handelssocieteten i nämnda stad Johan Rydqvist och Brita Kristina Askengren. I enlighet med faderns önskan, att sonen skulle ägna sig åt handelsyrket, blef R:s första utbildning, under enskilde lärares handledning, uteslutande riktad åt detta mål. Vid femton års ålder anställdes han på ett handelskontor i Göteborg, i hvilken befattning han kvarstannade till sommaren 1819, då han ändtligen fick följa sin böjelse för vetenskapliga studier. Han hade då ännu icke inhämtat de första grunderna till de gamla språken. Icke desto mindre blef han genom utomordentlig flit student i Uppsala vårterminen 1820 och disputerade pro exercitio 1822. 1824 antagen till e. o. kanslist i Handels- och Finansexpeditionen samt året därefter i Kommersekollegium, aflade han 1826 juris kandidatexamen och lät s. å. inskrifva sig i Justitie-revisionen och Svea hofrätt. Likväl förblef han någon längre tid tjänstgörande endast i de båda förstnämnda ämbetsverken. 1827 antagen till amanuens vid K. biblioteket och 1829 till enahanda befattning vid Svenska akademien, anställdes han sistnämnda år provisoriskt vid d. v. kronprinsens kabinett med ett årligt exspektans-arvode af 150 riksdaler, hvilket belopp sedan uppbars till 1859. Åren 1836--37 företog han med understöd af Svenska akademien och svenska statsverket en längre resa genom Danmark, Tyskland, Belgien, Frankrike, Tyrolen och Italien, utnämndes till vice bibliotekarie 1851 och till bibliotekarie 1858, från hvilken senare befattning han tog afsked på sin födelsedag 1865. Han kallades till ledamot af Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1831, Vitt.-, hist.- och ant.-akad. 1848, Svenska akad. 1849, Vetenskaps-akad. 1856 och Vetenskaps-societeten i Uppsala 1873, Tillhörde för öfrigt flera andra in- och utländska lärda