och vittra samfund samt blef fil. hedersdoktor i Uppsala 1860. Död i Stockholm d. 17 dec. 1877. Den betydelsefulla del, R. tagit i samtidens litterära arbete och hvilken alltid skall tillförsäkra honom ett mycket framstående rum i Sveriges litteraturhistoria, begynte redan under hans studietid med några kritiska uppsatser och metriska öfversättningar från de grekiska idyllskalderna i »Göteborgs Allehanda» och »Aftonblad» 1819--24 samt några smärre poem i Atterboms »Poetisk Kalender» 1821--22. Därpå följde öfversättningar från Moore, Novalis och Washington Irving. Efter att 1827 ha erhållit Svenska akademiens heders-accessit för ett litteraturhistoriskt arbete Framfarna dagars vittra idrotter i jämförelse med samtidens, intaget i Sv. akad:s handlingar 1829, särskildt tryckt 1828, utgaf R. en litterärt kritisk tidning, »Heimdall» 1828--32 samt deltog 1833--34 som medarbetare i Litteratur-Föreningens Tidning, dels anonymt med smärre uppsatser och underrättelser rörande litteratur och skön konst, dels med recensioner under namnteckningen R--t. År 1833 utgaf han Djurgården förr och nu, hvilket historiskt-topografiska arbete följdes af Nordens äldsta skådespel, som 1836 belönades med Vitt.-, hist.- och ant.-akad:s högsta pris och först meddelades i »Skandia» samt sedan trycktes i nämnda akad:s handl., 19:de delen. Hans öfriga arbeten under den följande tiden äro: De civila embetsmännen i Sverige 1838 (anon.), Resa i Tyskland, Frankrike och Italien, I. Tyskland 1838, Joh. Olof Wallin, Minnesteckning 1839 (anon.) Tidens oro och tidens kraf, 2 häft. 1840. Sedan R. sistnämnda år börjat rikta sina studier uteslutande åt de nordiska språken, blef antydda forskningsområde det, som under hans återstående lefnad nästan helt och hållet upptog honom såsom skriftställare. Första frukten af dessa studier var ett mindre språkvetenskapligt arbete, Den historiska språkforskningen, inträdestal i Vitt.-, hist- och ant.-akad. 1849 (i Akad. handl. 20 del. samt särsk. utg. 1863). Året därefter 1850 utkom början af första delen utaf hans Svenska språkets lagar -- »ett verk, hvilket icke blott är det på samma gång första och största strängt vetenskapliga arbete rörande modersmålets historia, som i Sverige sett dagen, utan hvilket äfven, tack vare sin gedigna lärdom och oöfverträffade noggrannhet, kommer att för alla tider utgöra en fast grundval för all fortsatt forskning i svenska språkets historia», (Ad. Noreen). Första delen af detta verk var afslutad 1852, den andra utkom 1857--60, den tredje 1863, den fjärde 1868--70 och den femte 1874. Efter R:s död utkom genom K. F. Söderwall en sjätte del. 1883. Ett utdrag ur fjärde delen bildade den 1870 utkomna broschyren Ljudlagar och skriflagar. R. uppbar allt ifrån 1857 årligen ett statsanslag af 1,000 riksdaler banko för fortsatt utgifvande af detta verk. Förutom redan nämnda arbeten har han offentliggjort Inträdestal i Svenska akademien (om Berzelius) 1849, Ljus och irrsken i språkets värld, i Sv. Akad. Handl. del 39, 1865, Svenska akademiens ordbok historiskt och kritisk betraktad, Sv. akad. handl. del 45 1870, Bernhard von Beskow 1869, minnesteckning bland »Lefnadsteckningar öfver Vet. akad:s aflidna ledamöter». I yngre år lämnade han ock en mängd bidrag till olika svenska tidningar. En utförlig karakteristik öfver R. särdeles som språkforskare förekommer i tidskriften »Framtiden» 1871. Hans »Minne» är ock tecknadt af Th. Wisén i hans »Inträdestal i Sv. akademien», akad-.s handl., del 54, 1879. Gift 1856 med Augusta Charlotta Schweder. 2. Rydqvist, Carl Magnus, ämbetsman, författare i statsekonomi. Född i Göteborg d. 12 maj 1806; den föregåendes broder. I Uppsala, där R. blef student 1823, aflade han 1825 examen och tog året därefter hofrättsexamen. Sedan han 1826 inträdt såsom e. o. i dåvarande Ecklesiastikexpeditionen af k. m:t kansli, Svea hofrätt, Kommersekollegium och åtskilliga andra ämbetsverk samt tjänstgjort såsom tredje notarie i bondeståndet vid 1828--30 års riksdag, utnämndes han sistnämnda år till kopist i Ecklesiastikexpeditionen, från hvilken befattning han tog afsked 1833, samt blef jämväl kopist i Kommersekollegium, inom hvilket ämbetsverk han 1831 befordrades till kanslist i kollegii advokatfiskalskontor, samt erhöll 1834 advokatfiskals n. h. och v., med tur och befordringsrätt. Sedan han 1837 blifvit förordnad att förvalta det då lediga advokatfiskals-ämbetet, utnämndes han till ord. advokatfiskal 1839 samt tog afsked från denna tjänst i nov. 1872. Död nära Drottningholm d. 11 juli 1884. Under sin långa tjänstemannabana innehade R. flera maktpåliggande kommittéuppdrag. Så var han 1851--52 ledamot af Sveriges första järnvägskommitté (Köping-Hultbanan), 1854--59 af kommittén för uppgörande af grunder för städernas beskattning och sedan 1856 dess ordförande, 1858 af kommittén för skjuts-och postväsendets ordnande. Han innehade äfven befattning såsom vice ordförande i Strömsholms kanalbolags styrelse, under hela tiden för detta kanalverks ombyggnad 1843--60. Af 1865 års riksdag utsågs han till statsrevisor och justitieombudsmannens suppleant. Vald 1869 af Älfsborgs landsting till ledamot af riksdagens Första kammare, deltog han i riksdagsarbetet 1870--78. R. var sedan 1854 ledamot af Landtbruksakademien, som 1881 kallade honom till sin hedersledamot, sedan han i 26 år varit föredragande för dess statistiska afdelning, samt af Vetenskapsakademien sedan 1857. I besittning af en god tenorröst, var han i Harmoniska sällskapet solosångare 1828--46. I Musikaliska akademien invaldes han 1861. R., som till sin politiska åskådning var protektionist och starkt konservativ, började redan på 1840-talet taga del i den offentliga diskussionen genom tidningsuppsatser, särdeles i nationalekonomiska frågor. Hans af trycket utgifna skrifter äro: Om tullagstiftningen i åtskilliga länder i Europa 1841, Fångars användande vid allmänna arbeten 1845, Nya brottmålslagen och cellfängelserna 1848, Nutidens