Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Silfverstolpe, Fredrik Otto - 5. Silfverstolpe, Gudmund Leonard - 6. Silfverstolpe, Carl Gudmund Uno - Siljeström, Per Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid 1865 års riksdag, då han med sin röst understödde
representationsreformen.
Gift 1835 med Maria Lovisa Pettersson.
5. Silfverstolpe, Gudmund Leonard, ämbetsman,
skald. Född i Stockholm d. 5 juli 1815; den
föregåendes kusin. Föräldrar: bankokommissarien Carl
Gudmund Silfverstolpe och Ulrika Kölström.
I Uppsala, där S. blef student 1834, aflade han
tre år senare kansliexamen och lät inskrifva sig
som e. o. kanslist i Krigsexpeditionen. Ordinarie
befordran vann han först tretton år därefter
(1850), då han utnämndes till kammarskrifvare
i Krigskollegium men lämnade efter tvenne år
denna befattning och antogs 1853 till andre
riddarhuskanslist. Under kolerans härjningar det
sistnämnda året föll S. ett offer för farsoten,
i Stockholm den 27 september 1853.
Med anlag, som synas varit flera af denna ätt medfödda,
ägnade sig S. tidigt åt författareskap, och framstod såsom
en ganska begåfvad diktare, särskildt i den satiriska
genren. Inom svenska Akademien vann han 1839 dess
andra pris för ett skaldestycke, Segerkronan,
och erhöll samma utmärkelse 1841 för ett poem Sadis
syn. Vid hans död hade af honom utkommit tvenne häften
Dikter 1851–52 samt åtskilliga öfversättningar och
bearbetningar för teatern såsom »Stradella», »Ernani»,
»Lifvets skola», »Tjufskytten», äfvensom texten
till det romantiska skådespelet Ljungby horn och pipa
m. fl.
Ogift.
6. Silfverstolpe, Carl Gudmund Uno, historiker,
vitter författare. Född d. 31 mars 1840;
den föreg. sysslings son. Föräldrar:
generallöjtnanten David Ludvig Silfverstolpe och
friherrinnan Johanna Sofia Fredrika von Troil.
Student i Uppsala 1859, aflade S. kansliexamen
därstädes 1863. Redan dessförrinnan
hade han 1861 inträdt å den militära banan som
underlöjtnant vid lifregementets dragonkår men
lämnade densamma redan 1870, för att ägna sig
åt tjänstgöring i riksarkivet. Han utnämndes där
1875 till andra amanuens, 1877 till amanuens och
1896 till arkivarie. Redan 1870 hade han erhållit
kammarherrenyckeln och nådde 1895 hofmarskalks
värdighet.
S. har bl. a. utgifvit Klostret i
Vadstena (I Hist. Tidskrift 1875), Svenska teaterns
äldsta öden 1882, Några dikter af Astolf 1883, En
blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek 1891,
(i Festskrift, tillägnad G. E. Klemming). Han
har därjämte redigerat Historiskt bibliotek
(årg. 1875–80); Svenskt diplomatarium 1401-20,
1875–92, Några anteckningar om släkten Silfverstolpe
1884; Sveriges ridderskaps och adels protokoll från
och med 1719, band 8–15 (omfattande åren 1734–46),
1886–97, Riksrådet, grefve A. J. von Höpkens skrifter,
två band, 1890–93, m. m. I Nordisk Familjebok
författade han en samling utmärkta monografier öfver
svenska kloster och sedan många år sysselsatt med
förarbeten till en omfattande historia
öfver Vadstena kloster, hade han i flera
specialarbeten börjat publicera frukterna af denna
sin forskning, då han hastigt afled i Stockholm
d. 3 juni 1899. Led. af Vitterh.-, hist.- och
antikv.-akad. 1894.
Gift 1872 med Ottilia Matilda Meurman (från Finland).
Siljeström, Per Adam, skolman, skrifställare,
politiker. Född i Åby socken af Kalmar län d. 24
december 1815. Föräldrar: häradsskrifvaren Anders
Siljeström och Katarina Magdalena Wahlström.
Student i Uppsala 1832, blef S. 1836 fil. magister
samt studerade därefter i tvenne år
fysik under prof. Rudberg. I den franska vetenskapliga
expedition, som under Paul Gaimards ledning 1838
afgick till Polarhafvets kuster, var S. en af de
svenska deltagarne och tillbragte vintern 1838-39 i
Bossekop vid Alten för anställande af meteorologiska
och magnetiska observationer, för hvilka redogjordes
dels i »Voyages de la commission scientifique du Nord»
1843–49, dels i Vetenskapsakad:s handl. för
1841. Stadd på hemfärd genom Norge företog han
»Observation öfver rullstensrefflornas riktning»
därstädes, intagen i Vet.-akad:s handlingar för
1842. Efter sin hemkomst sommaren 1839
anställdes han som lärare vid Ebersteinska skolan
i Norrköping och företog 1842 en vetenskaplig resa
till Tyskland. Kallad 1844 till docent i
experimentalfysik vid universitetet i Uppsala,
kvarstod han såsom universitetslärare till 1847,
likväl utan att tjänstgöra, enär han kort
efter sin kallelse utnämndes till lärare
i matematik vid Nya elementarskolan i Stockholm.
Thamisk lektor 1847–49 vid Vetenskapsakademien,
ägnade han sig sedan dess hufvudsakligen åt
undervisningsväsendet, besökte i pedagogiskt
ändamål: 1847 Tyskland, 1848 England, 1849–50
England och Förenta Staterna, 1854 ånyo England
såsom svenskt ombud vid den där föranstaltade
skolexpositionen (den första i sitt slag),
och 1860 Schweiz och Frankrike. Fyra år
förut (1856) hade han blifvit utnämnd till rektor
vid Nya elementarskolan i Stockholm, var 1861 och
1862 ledamot af styrelsen för det nyinrättade
Kungliga seminariet för bildande af lärarinnor,
där han tillika föreläste i pedagogi, och
1862 folkskoleinspektör för hufvudstaden, men
måste det sistnämnda året för sjuklighet afsäga sig
icke allenast dessa befattningar, utan äfven sin
plats såsom riksdagsman i borgarståndet, hvartill
han blifvit vald 1862. Med förbättrad hälsa,
mottog han förtroendet att för Södertörns domsaga
vara representant i Andra kammaren 1867–69.
Såsom representant för Stockholms stad hade han
plats i nyssnämnda kammare 1885–87. Vald äfven
att representera Stockholm i Andra kammaren för
valperioden 1888–90, kom han icke att där taga säte,
enär hela valet blef upphäfdt. Inom riksdagen,
där S. 1868,1869 och 1886 (vid den sistnämnda som
vice ordf.) var led. af konstitutionsutskottet, var
hans uppträdande städse prägladt af en frisinnad anda
och en nitisk ifver för ett sundt framåtskridande.
I beskattningsfrågor slöt han sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
