ant.-akad., Vet.-societeten i Uppsala samt K. Nord. Oldskrift-Selskabet i Köpenhamn. Död i Uppsala d. 12 jan. 1842. Genom arbete och sparsamhet hade han samlat en icke obetydlig förmögenhet, hvilken han, såsom varande barnlös, testamenterade till stipendier och andra välgörande ändamål. I sin egenskap af orientalist utgaf han, utom akademiska disputationer och program, Hebreisk språklära 1816, sedan utkommen i flera uppl., samt lämnade i Bibelkommissionens namn öfversättningar af Psaltaren, Höga visan, Ruth, Esra, Nehemia, Ester, Josua och Domareboken, flera af profeterna m. m. Gift med Maria Gustafva Klingenstierna. S:s systersons son Per, son af riksdagsmannen Nils Persson i Ringstorp (se II: 279), född d. 25 maj 1819 och student i Uppsala 1839, antog äfven namnet Sjöbring. Han blef slutligen 1876 biskop i Kalmar stift och afled d. 16 febr. 1900. 1876--79 var han ledamot af Första kammaren, som 1877 och 1879 insatte honom i lagutskottet och 1878 i konstitutionsutskottet. 1874 och 1875 var han statsrevisor. Sjögren, Håkan, filolog, lärd. Född d. 26 jan. 1727 i Härlunda socken af Jönköpings län, där fadern var en välmående bonde. Då S. som barn en gång vallade föräldrarnas kreatur, blef han stungen af en orm, hvilket ingaf honom en sådan förskräckelse för göromål ute på marken, att fadern satte honom i skola för att sedan låta honom gå den lärda vägen. I Uppsala, där han 1748 blef student, promoverades han 1755 till fil. magister. Två år senare lät han viga sig till präst och anställdes såsom adjunkt i Sandseryd, hvarjämte han förrättade hospitalspredikantsysslan i Jönköping och blef adjunkt vid stadsförsamlingen därstädes 1762. På grund af hans redan då kända grundliga lärdom i latinet, uppdrogs honom af biskop Osander att utarbeta ett brukbart latinskt lexikon. S. efterkom denna uppmaning och utgaf 1771 en Liber memorialis, hvarpå 1775 följde hans allmänt bekanta Lexicon manuale latino-suecanum, som han i andra upplagan betydligt utvidgade och förbättrade. Samma år, hans lexikon utkom, befordrades han till eloquentie lektor i Växjö, med Vederslöfs pastorat till prebende, blef sedermera teologie lektor 1781, prost 1784, teologie doktor 1800 och domprost i Växjö 1802. Död i Växjö d. 20 mars 1835. S. har efterlämnat minnet af en man med en äfven för den tiden ovanligt grundlig lärdom, strängt allvarliga tänkesätt och mycket nit för ungdomens undervisning. Sin förmögenhet, frukten af ett långt lifs besparingar, använde han på det värdigaste sätt. Redan under sin lifstid bortgaf han ett betydligt penningbelopp till stipendier i Lund och Uppsala samt till förbättrande af skollärarnes löner i Växjö och Jönköping, och efter hans död bortskänktes ännu större summor till andra välgörande ändamål. Utom de förut nämnda latinska ordböckerna har han utgifvit: A. Rydelii Grammatista philosophans med noter och tillägg 1780, J. Strelings Grammatica latina med förbättringar 1796, Explicatio paraphrastico-exegetica Novi Foederis 1802, undervisningsböcker i innanläsning m. m. Gift 1: 1761 med Kristina Maria Bögwald, 2: 1782 med Anna Kristina Wermelin. Sjögren, Johan Gustaf Emil, tonsättare. Född i Stockholm d. 16 juni 1853. Föräldrar: klädeshandlaren John Gustaf Sjögren och Christina Catharina Liewengren. Följande sina utprägladt musikaliska anlag, studerade S. vid Konservatoriet under professor J. Berens' utmärkta ledning och hade samtidigt anställning i Dannströms instrumenthandel. Såsom frukter af hans studier och begåfning utkommo några häften af honom komponerade sånger, som ej blott i hemlandet utan äfven och ännu mer i Tyskland vunno den musikaliska världens bifall. Han blef nu i tillfälle att i Berlin, där han uppehöll sig 1879--80, ytterligare utveckla sin musikaliska bildning under ledning af Kiel och Haupt. Sistnämnda år blefvo hans Tannhäusersånger prisbelönta af Musikaliska sångföreningen, och då tre år därefter en skandinavisk täflan ägde rum i Köpenhamn, vanns bland ett fyrtiotal inlämnade täflingskompositioner priset af S:s under det gemensamma namnet Erotikon sammanfattade pianostycken. S. blef sedan anställd såsom organist vid franska reformerta skolan i Stockholm samt såsom biträde i Richard Anderssons bekanta musikskola. Under utländska resor, företagna med ekonomiskt understöd af intresserade mecenater, vann han fullare konstnärlig mognad. Själf konserterande äfven i utlandet, har han där liksom i fäderneslandet erhållit det varmaste bifall. S., hvilken såsom musiker »utmärker sig för en bestämd, svärmisk individualitet, ungdomligt romantisk fantasi samt betydande harmoni- och klangsinne», har utgifvit ett stort antal kompositioner för orkester, violin, piano och orgel. De från honom härstammande sånger och romanser äro onekligen de vackraste tondikter i sitt slag af svenskt ursprung, och hans pianostycken intaga äfven i vissa hänseenden främsta rangplatsen inom vår pianolitteratur. Gift 1897 med Berta Elisabeth Dahlman. Sjögren, Karl August Otto, historiker. Född i Lämnhults förs. af Jönköpings län d. 4 aug. 1844. Föräldrar: kyrkoherden Johan Wilhelm Sjögren och Hilda Kristina Pontén. Student i Uppsala i 1863, blef S. fil. kandidat därstädes 1867 och fil. doktor 1869. S. å. blef han kollega vid Göteborgs treklassiga läroverk, 1875 rektor vid pedagogien i Södertälje och 1879 kollega vid Katarina läroverk i Stockholm. S. har varit synnerligt verksam som historisk författare och utgifvit en mängd skrifter, hvilka genom sitt fängslande framställningssätt samt sin rikedom på originella synpunkter vunnit en talrik läsekrets