att ön blifvit afträdd till Frankrike, då han återvände till Sverige och på hemresan besökte flera af de västindiska öarna äfvensom Nordamerikas Förenta stater. Efter sin hemkomst 1815 tjänstgjorde han såsom föredragande inför K. Maj:t af besvärsmål samt förordnades s. å. till ledamot af en kommitté för tullförfattningarnas öfverseende och 1817 till sekreterare i en kommitté för finansiella ärenden. Efter att 1821 ha blifvit utnämnd till ledamot af d. v. generaltulldirektionen, befordrades han 1824 till statssekreterare i handels- och finansexpeditionen, blef 1829 ledamot af Lotteridirektionen och 1830 konungens ombud i Riksgäldskontoret. 1833 förordnades han att tills vidare förvalta presidentsämbetet i Kommersekollegium, erhöll 1838 fullmakt på detsamma och bibehöll det sedan till sin död i Stockholm d. 20 febr. 1856. Med rätta ansedd för en af Sveriges skickligaste, erfarnaste och kunnigaste ämbetsmän, innehade han utom sina ordinarie tjänster flera andra maktpåliggande uppdrag, förordnades 1836 till ordförande i Konvojkommissariatet, 1838 till ordförande i styrelsen för Teknologiska institutet, utsågs 1852 till ordförande i en kommitté angående kreditförhållandena och låneanstalterna i riket och blef 1855 led. i svensk-norska kommittén om ömsesidig handel och sjöfart o. s. v. Från 1847--48 års riksdag till sin död var han bankofullmäktig. Så väl af konungen som af lärda samfund fick han emottaga flera utmärkelser: blef 1815 ledamot af Vetenskapsakademien, 1826 upphöjd i adlig värdighet, 1842 hedersledamot af Vitterhets-, hist.- och ant.-akad., 1847 En af de aderton i Svenska akad. och 1854 på femtionde årsdagen af sitt inträde i statens tjänst förlänad med friherrediplomet. Såsom författare har han efterlämnat flera skrifter af värde, såsom : Underrättelse om så kallade besparingsbanker, Anteckningar om riksens ständers bank och lånerörelsen i Sverige, vittra försök under titeln Minnen af lediga stunder jämte andra arbeten, äfven på franska. Vetenskapsakademiens medalj 1895 var präglad öfver honom, och i sammanhang därmed var hans »minne» tecknadt af R. Cronstedt. Gift 1817 med Ulrika Scharp. 2. Skogman, Carl Johan Alfred, sjömilitär, kommunalman. Född d. 3 aug. 1820; den föreg. son. S. blef student i Uppsala 1836. Efter att 1836--38 tjänstgjort såsom extra kadett, dels å korvetten Najaden, dels å korvetten Josephine samt 1840--41 idkat handelssjöfart, utnämndes han det sistnämnda året till sekundlöjtnant vid flottan, och var 1842--44 kommenderad på Najaden under en sjöexpedition till Sydamerika, Västindien och Medelhafvet. Vid hans hemkomst på sommaren 1844 uppdrogs åt honom att biträda vid den då pågående triangelmätningen af Vänern i och för dess förnyade kartläggning. Sedan han på egen hand fortsatt detta arbete 1845--46, biträdde han en stor del af åren 1846--51 professorerna Selander och Agardh vid den stora gradmätningen mellan Bottniska viken och Ishafvet. Befordrad till premiärlöjtnant 1849, medföljde han fregatten Eugenie på dess jordomsegling 1851--53, utnämndes, efter att ha varit kommenderad på några mindre sjöexpeditioner, till kaptenlöjtnant 1857 samt blef kapten vid flottan 1861. Sistnämnda år förordnad att vara chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition, fortfor han därmed till 1863. Efter faderns död uppträdande på riddarhuset såsom hufvudman för sin ätt, deltog han i riksdagsarbetet vid de fyra sista ståndsriksmötena (1856--66), och var utom vid de första af dessa ledamot af statsutskottet. Då han gjorde sig gällande såsom politisk förmåga, togs han snart i anspråk äfven för andra offentliga värf. Så var han 1858 en af statsrevisorerna och 1864 ledamot af kommittén för uppgörande af förslag till Stockholms befästande, samt under åren 1864--67 inspektör för rikets navigationsskolor. Vid omregleringen af sjövapnet i enlighet med den af grefve v. Platen framlagda och af riksdagen godkända plan, blef han på därom framställd begäran i sept. 1866 flyttad på den nya indragningsstaten. 1869--77 riksdagsman i Första kammaren för Blekinge län, var han 1871--76 ledamot af statsutskottet. 1863 fullmäktig i Riksbanken, innehade han på grund af nya val denna förtroendeplats till och med 1874 och tjänstgjorde under denna tid dels såsom fullmäktiges deputerade för den inre förvaltningen, dels såsom deputerad för utrikes växelärendena. 1869--70 var han ledamot af kommittén för omändring af landets myntsystem för guldmyntfot och 1872 ledamot af den i Köpenhamn samlade svensk-norsk-danska kommissionen för samma frågas behandling samt 1863--1874 en af Stockholms stadsfullmäktige. Ledamot af Vet. akad., Krigsvet. akad. samt Örlogsmannasällskapet i Karlskrona. Har från trycket utgifvit: Fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851--53 1854--55, samt lämnat flera uppsatser till Krigsvet. akad. handlingar och till »Tidskrift för sjöväsendet». Gift 1: 1851 med Maria Lovisa Toll, 2: 1869 med Agnes Fredrika Poppius. 1. Skytte, Johan Bengtsson, statsman, lärd. Född 1577 i Nyköping; son af borgmästaren därstädes Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Den med sällsynta anlag utrustade ynglingen, hvilken i början bar namnet Schroderus, studerade med sådan flit, först i Nyköpings skola och sedan vid det då i Stockholm förlagda universitetet (kollegiet), att han, vid en därefter företagen nioårig vistelse i utlandet, hvarunder han studerade vid Europas ryktbaraste vetenskapssäten, väckte allmän uppmärksamhet för sin ovanliga skicklighet såsom latinsk vältalare, matematiker samt kännare af främmande länders statsrättsliga förhållanden och historia. Efter sin hemkomst adlades han 1603, upptog då namnet Skytte efter en utslocknad ätt, som varit besläktad med hans möderne. Året förut hade han blifvit utsedd till lärare för den unge kronprinsen Gustaf Adolf och dennes kusin hertig