docent i gynäkologi vid Karolinska institutet och utöfvade, under sina få återstående lefnadsår, med utmärkt skicklighet en vidsträckt verksamhet såsom gynäkologisk läkare i Stockholm. Utrustad med grundliga kunskaper, klar uppfattning, mycken själfständighet i åsikter och lätt framställningssätt, utmärkte han sig äfven såsom lärare vid de fria föreläsningskurser, han anordnade och vid sin polyklinik, som flitigt besöktes af äldre och yngre kamrater. Ehuru under de sista åren lidande af en svår hjärtsjukdom, företog han 1872 en ny vetenskaplig resa till London och Edinburgh, men hann knappt återkomma därifrån förrän han afled i Stockholm d. 22 okt. s. å. I »Svenska läkaresällskapets förhandlingar», »Medicinskt arkiv», »Nordiskt medicinskt arkiv» och »Hygiea» har han lämnat flera eller färre uppsatser och därjämte såsom specimen för docenturen vid Karolinska institutet särskildt utgifvit ett sakrikt arbete: Om ovariotomiens tidigare historia i England och Amerika och operationens nu varande ståndpunkt 1867. Gift 1867 med Sigrid Vendela Adelgunda Schürer von Waldheim. Smith, Anders Vilhelm Salomon, sångare. Född i Trelleborg d. 6 maj 1853. Föräldrar: apotekaren Johan Gustaf Smith och Augusta Charlotta Vilhelmina Bruzelius. Efter att 1871 aflagt farmacie studiosi-examen och 1874 apotekare-examen, öfvertog S. längre fram faderns apotek i Ystad. Begåfvad med en fördelaktig basröst, fick han tillfälle att medfölja Uppsalastudenternas sångkör på dess sångarefärder 1876 och 1878. Han har sedermera äfven gjort sig bemärkt såsom god solosångare och i all synnerhet vunnit bifall för sitt utförande af Mefistofeles' parti i Berlioz' »Faust», vid sitt uppträdande som konsertsångare i ej allenast Skandinavien utan äfven London, Paris, Wien, m. fl. europeiska hufvudstäder. 1890 blef S. ledamot af Musikaliska akademien. Smith, Lars Olsson, affärsman. Född i Kiaby förs. i Kristianstads län d. 12 okt. 1836 af fattiga föräldrar, måste S. redan vid åtta års ålder ut i världen att förtjäna sitt bröd och var till en början anställd i kryddkramhandel i Karlshamn samt antog namn efter sin förste principal, som behandlat honom med mycken välvilja. 1850 öfverflyttade han som biträde i en liknande affär till Stockholm, där han två år senare öfvergick till en skeppsklarerarfirma, med vaket öga aktgifvande på hvad som försiggick omkring honom och oaflåtligt arbetande på att öka sitt kunskapsförråd. 1858 etablerade han sig som egen grosshandlare i Stockholm och kommissionär för Skånes och Blekinges brännerier och kom snart att utöfva ett sådant herravälde öfver brännvinshandeln öfver hela landet, att han nog ej utan fog benämndes »brännvinskungen». Tillika anlade han Reymersholms spritförädlingsverk, hvars »tiodubbelt renade» brännvin sedan blifvit kändt öfver hela Sverige. I början af 1880 talet började S. ådraga sig allmän uppmärksamhet af ett helt annat slag, genom de vidtsväfvande planer till kooperativ själfhjälpsverksamhet, hvilka på hans initiativ 1883--84 sökte realiseras af arbetarföreningar i såväl Stockholm som åtskilliga landsortsstäder under namn af »Arbetarnes ring». Tyvärr visade sig utförbarheten ej vara bland de lättaste, och föreningarna upplöstes snart efter en tynande tillvaro. 1885 invaldes S. af landstinget i Blekinge län, där en stor del af hans affärsverksamhet var förlagd, i Första kammaren. Han beredde sig på att här spela en betydande roll, och ett helt kansli var för hans räkning i färd med att utarbeta en lång rad af motioner till 1886 års riksdag, af hvilka flertalet afsåg att stärka Riksbanken på de enskilda bankernas bekostnad. Då han i dessa varit nog oförsiktig att tillskrifva sina motståndare egennyttiga beräkningar på det allmännas bekostnad, uppkallades häraf mot honom en storm, som han ej ägde tillräcklig skicklighet och kallblodighet att utrida, och det hela slöt med ett nederlag för S., som för en tid framfödde hos honom modlöshet att vidare försöka sig å den parlamentariska arenan. Vid 1888--89 års riksdagar framträdde han åter som massmotionär i olikartade ämnen, nu ej blott ekonomiska, utan äfven om den politiska rösträttens utsträckning, inskränkning af konungens ekonomiska lagstiftningsrätt, m. m. Hans hufvudintresse hade vid denna tid dragits åt helt annat håll. Karlshamns spritförädlingsverk, i hvilket S. var den hufvudsakliga intressenten, hade nämligen lyckats få till stånd en högst betydande export af spritvaror till Spanien, då 1888 ingick underrättelsen, att dess högst betydliga lager därstädes drabbats af en kännbar s. k. efterskatt. Då denna ej kunde omedelbart gäldas, togos lagren i beslag och slumpades därefter bort, med efter S:s egen utsago en förlust för importörerna af omkr. fyra mill. kronor. Trots S. gjorde gällande, att detta förfarande stode i bestämd strid mot spanska handelstraktaten med Sverige, lyckades han ej erhålla upprättelse genom den svenska regeringen, hvars åtgöranden i riksdagen blefvo underkastade det skarpaste klander af S. A. Hedin och S. själf, hvilken härvid råkade ut för talmannens (hans frände grefve Lagerbjelkes) klubba. Missmodig afsade sig S. riksdagsmannaskapet efter 1891 års riksdag och har sedan med växlande framgång ägnat sig åt en vidlyftig affärsverksamhet å utländsk botten. Gift med Maria Lovisa Collin. 1. Smitt, Johan Vilhelm, affärsman, donator. Född i Stockholm d. 3 febr. 1821. Föräldrar: referendarien i riksgäldskontoret Wagener Smitt och Augusta Rudolfina Stenberij. Vid faderns tidiga död lämnad i små omständigheter, antog S. 1840 anbudet att medfölja kapten A. G. Oxehufvuds mycket omtalade expedition med briggen »Oscar». Afsikten var ingen mindre än att med fartyget