men »glömde» att lägga in om sitt afsked och reste ännu året före sin d. 4 febr. 1775 å Skattmansö i Västmanland inträffade död upp till sitt regemente i Jämtland. Gift 1: 1726 med Maria Charlotta Cronfelt och 2: 1754 med Kristina Brigitta Falker. Stierneld, Adolf Ludvig, politiker, historisk samlare. Född Stockholm d. 1 sept. 1755; den föreg. son. Fadern, som då var chef för västmanlänningarne, lär antecknat sitt regemente bland den nyföddes faddrar och inskref honom sex månader gammal till volontär i samma kår. Oaktadt denna militärståtliga början hann sonen ej längre än till ryttmästare vid lifregementet, hvartill han utnämndes 1781. Inom hofvet anställdes han såsom kammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1778. Han kom dock snart på mindre vänlig fot med Gustaf III och tillhörde vid 1786 och 1789 års riksdagar riddarhusoppositionens spetsar. När konungen beredde sig att genomföra sina envåldsplaner, fann han ock lämpligt att försäkra sig om S:s person. Till följd af sina förbindelser med ryske ministern hade han åsamkat sig konungens synnerliga ovilja, och när de öfriga arresterade frigåfvos, sändes S. till Varbergs fästning, där han kvarhölls till 1790. Genom sitt 1790 ingångna giftermål med grefvinnan Kristina Charlotta Gyldenstolpe, dotter till Gustaf III:s gunstling Nils Gyldenstolpe (se I: 420), kom S. snart åter på mera vänlig fot med hofvet och blef 1792 öfverkammarherre. Vid 1800 års riksdag sågs han ock, i likhet med andra af 1789 års opposition, Brahe, Claes Lewenhaupt, m. fl., i hofpartiets främsta led. Under senare delen af sin lefnad gjorde han sig känd såsom nitisk samlare af historiska urkunder och kan anses såsom den egentlige stiftaren till K. samfundet för utgifvande af handlingar rörande Skandinaviens historia, i hvilket sällskap han åtskilliga gånger var ordförande. Likaledes kan han anses som den egentlige grundaren af statens storartade porträttgallerier å Gripsholm, där han såsom ståthållare länge verkade. Sina egna betydliga samlingar gaf han till det allmänna och införlifvade genom testamente sina handskrifter, böcker och fornsaker med Uppsala universitetsbibliotek, för den händelse Stierneldska ätten skulle utdö på manssidan. Död å Gripsholm d. 31 juli 1835. Stierneld, Gustaf Nils Algernon Adolf, utrikesstatsminister. Född i Stockholm d. 12 juli 1791; den föregåendes son. Den lärdomsälskande fadern skänkte denne sin ende son en synnerligen vårdad uppfostran. Sedan han från sitt tolfte till sitt femtonde år varit intagen i Karolinska kollegiet i Braunschweig, besökte han såsom student universiteten i Kiel och Edinburgh och sedermera Uppsala. Sålunda förberedd inträdde han så som e. o. kanslist i inrikescivilexpeditionen 1811 och utnämndes s. å. till andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefväxlingen. Under fälttåget i Tyskland 1813 och 1814 tjänstgjorde han i kronprinsens kansli och öfvervar i denna egenskap konferensen i Trachenberg, underhandlingarna i Frankfurt-am-Main samt fredskongressen i Kiel. Förordnad 1814 till chargé d'affaires i Haag, flyttades han 1818 såsom envoyé till storbritanniska hofvet, där han förestod beskickningen till 1827, då han lämnade sin ministerpost åt grefve Björnstjerna. Från 1827 till 1838 var han endast i hofvets och ordenskansliets tjänst men inkallades det sistnämnda året, på samma gång han utnämndes till serafimerriddare, såsom minister för utrikes ärendena i konungens statsråd. När på grund af oppositionens häftiga anlopp vid 1840 års riksdag det allvarligt bragtes på tal att rekonstruera ministären i mera liberal riktning, ansågs S. som rätte mannen att därför träda i spetsen, dels på grund af nära släktskap med flera af riddarhusoppositionens ledande män, dels ock på grund af de sant konstitutionella tänkesätt, han insupit i England. Häraf blef likväl intet, utan ställdes S. jämte flera af den afgående ministären under åtal inför riksrätt på grund af flera förmenta olagligheter. Han erhöll då först 1840 tjänstfrihet från sitt ämbete och, sedan riksrättens frikännande dom fallit, 1842 definitivt afsked. 1848--56 beklädde han åter vid en för fäderneslandet betydelsefull tidpunkt den viktiga utrikesministerposten. Död i Stockholm d. 14 nov. 1868. Gift 1: 1821 med Dorotea Anna Josefina von Engeström, hvars död Tegnér besjungit i den vackra sången »Grafven i Hières», dotter af utrikesstatsministern Lars von Engeström (se 1: 302) och 2: 1828 med grefvinnan Jacquette Vilhelmina Gyldenstolpe, syster till grefve A. G. Gyldenstolpe (se I: 420). Stiernhielm, Georg, språkforskare, skald. Född i Svartskärs by af Vika socken i Dalarne d. 7 aug. 1598. Foräldrar: bergsmannen Olof Marqvardson och Karin Mattsdotter. Från Västerås skola afgick S. 1619 till Uppsala universitet och antog då namnet Lillia. Han hade förut kallat sig Göran Olofsson eller Georgius Olavi. Han studerade därefter i Tyskland, återkom 1624 till Uppsala men gjorde följande året som informator för en Gyllenhjelm en resa genom en stor del af Europa. Vid sin återkomst till Sverige kallades han 1625 af biskop Rudbeckius till ethic. lektor i Västerås, men flyttades snart därifrån till det af Gustaf II Adolf inrättade Collegium illustre i Stockholm, där han som »läsemästare för riddarhuset» ådrog sig stor uppmärksamhet, och vidare 1630 såsom assessor till hofrätten i Dorpt. Året därefter upphöjdes han i adligt stånd med namnet Stiernhielm och förlänades med Stiernlunds och Vasula gods i Livland. Sedan han 1639 blifvit förordnad till landtråd i Livland, kallades han 1642 till Stockholm såsom ledamot af lagberedningen, hvarjämte han såsom antikvarie skulle hafva vård om rikets fornlämningar och minnesmärken. S. utnämndes 1648 till vice president i Dorpts hofrätt. Han