Ström och Juliana Johanna Schröder. Efter en tids vistelse i Uppsala valde S. faderns yrke och ingick 1792 såsom volontär vid jägeristaten, utnämndes till hofjägare 1794 samt befordrades, efter det han 1799 erhållit öfverjägmästarefullmakt, till intendent öfver k. Djurgården vid Stockholm 1801, hvilken befattning hans fader förut innehaft. 1805 företog han en resa till Danmark för att studera där brukliga skogshushållningsmetoder, hvarefter han ingaf förslag till den första jaktstadga i Sverige, som af konungen gillades och 1808 stadfästes. 1822 ingaf S. till regeringen förslag till en förbättrad skogshushållning i riket, hvilket hade till följd, att han förordnades att biträda landshöfdingarna med att reglera hushållningen med kronoparkerna och kronoallmänningarna i Sverige, ett ganska omfattande och maktpåliggande värf, som dock efter sju års ansträngande arbete var fulländadt 1832. Sedan han själf 1825 inrättat det första skogsinstitutet i landet, förordnades han 1828 till chef för det då af staten stiftade skogsinstitutet invid Stockholm och blef två år senare tillika styresman öfver ekplanteringarna i riket, hvilken befattning han bibehöll till sin död. En så gagnande verksamhet lämnades ej utan belöningar. Sedan han 1820 undfått hofjägmästarefullmakt, erhöll han 1833 adlig sköld och kallades 1838 till led. af Vet.-akad. 1850 tog S. afsked från intendentsbefattningen och lämnade 1854 chefsposten vid skogsinstitutet. Död på Djursborg å k. Djurgården vid Stockholm d. 24 okt. 1856. S:s ära består i att först i Sverige hafva bragt å bane en i både teoretiskt och praktiskt hänseende ordnad skogshushållning. För detta mål verkade han genom muntlig undervisning och genom utgifna värderika skrifter, bland hvilka må nämnas: Förslag till en förbättrad skogshushållning i Sverige 1822 4:de upplagan med titel, Handbok för skogshushållare 1846, Svenska foglarna etc. med ritningar af v. Wright 1839, Enkla reglor för skogars skötsel 1839, Skogs- och jagtarkiv för Sverige 1832, m. fl. Om Stockholms Djurgård lade sig S. mycket vinn och ordnade densamma till den välvårdade park, som den nu är. Gift 1811 med Fredrika Elisabet Berndes. Strömberg, Adam Teodor, präst, författare. Född i Strängnäs d. 5 juni 1820. Föräldrar: mathes. lektor vid gymnasium därstädes, professor Johan Erik Strömberg, härstammande i fjärde led från en finsk bonde, som inflyttade till Sverige i Carl XII:s tid, och Kristina Johanna Broling. Student i Uppsala 1839, måste S. försörja sig som informator och studerade egentligen 1843--48, på en tid då intresset för politiken var starkt bland ungdomen. 1848 promoverades S. till fil. d:r. Sedan han bestridt åtskilliga förordnanden, dels som vikarierande, dels såsom e. o. lärare vid Strängnäs och Örebro läroverk, konstituerades han till lärare på det förstnämnda stället 1852, prästvigdes 1863 samt utnämndes till domprost i Strängnäs 1864. 1861 företog han i pedagogiskt ändamål en resa genom Tyskland och Danmark, promoverades till teologie doktor vid jubelfesten i Lund 1868 och deltog såsom ombud för Strängnäs stift i kyrkomötena 1868, 1873 och 1878. Landstingsman för Nyköpings län 1865--74 och led. af riksdagens Andra kammare 1876--78. 1880 utnämndes S. till pastor primarius i Stockholm och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen, men blef redan 1881 biskop i Strängnäs stift. Han var 1883--88 led. af granskningsnämnden öfver psalmbokskommitténs arbeten och förslag. Död i Strängnäs d. 3 maj 1889. 1851 eröfrade han Svenska akademiens mindre pris för ett skaldestycke Invalidens Saga och vann 1856 samma utmärkelse för Holofzin, skaldestycke i 2 sånger. Dessutom utgaf han i tryck: Iakttagelser rörande skolväsendet i Tyskland 1862, Geografisk-ethnografisk läro- och läsebok för skolor och vetgirig allmoge 1865, Om församlingen och dess lifsyttringar 1873, Bilder och minnen från Södra Mälarstranden 1878, minnesteckning öfver Laurentius Andreæ 1879, Andeliga sånger 1883, en minnesskrift öfver Martin Luther 1883, Den heliga striden 1880, Baldersfesten, dramatisk tidsbild från 8:de århundradet 1888, tillfällighetsstycken i bunden stil samt predikningar, tal och föredrag. Gift 1857 med Augusta Annerstedt, dotter till biskop Thure Annerstedt (se I: 40). Strömcrona, Nils Thorvedsson, lotsdirektör. Född i Marstrand 1664. Föräldrar: rådmannen därstädes Thorved Nilsson Ström och Margareta Mattsdotter. Redan såsom student i Lund utmärkte S. sig för sina synnerligt goda kunskaper i matematik och astronomi, hvarför han 1691 förordnades till »informator» i nämnda vetenskaper vid amiralitetet, med särskildt uppdrag att i Karlskrona tillsätta styrmän och lotsar. Sedan han 1696 blifvit befordrad till öfverstlöjtnant och året därefter till styrmanskapten och lotsdirektör, förordnades han 1699 att kartlägga hela kusten från Kullen i Skåne till Göteborgsskären med alla dess undervattensgrund, klippor och ref. Vid krigets utbrott 1700 kommenderades han till tjänstgöring på amiral-generalskeppet »Konung Carl» och var med vid landstigningen på Seland, hvilket krigsföretag han aftecknade och sedan graverade i koppar. Efter den första freden med Danmark afsändes han till Amager, för att anskaffa lotsar och utföra flottan ur de förut okända farvattnen. Då danskarna nekade att härtill lämna sitt bistånd, lyckades han genom lodningar och andra försigtighetsmått föra de svenska fartygen oskadade ut i Östersjön. 1704 upprättade han en särskild lotskår, åtföljde på senhösten 1711 den del af flottan, som konvojerade transportfartygen med den nyutskrifna Stenbockska hären till Tyskland, befordrades 1717 till kommendör med bibehållande af sina förra befattningar och adlades 1727 med namnet Strömcrona. Död d. 24 jan. 1740. Som af det anförda synes, har S. stora förtjänster om svenska lotsverket, hvilket han ordnade öfver nästan hela Östersjön, sedan han förut pejlat och pliktat de svenska kusterna och