Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svab, Anton von - Svahn, Frans Oskar Birger - 1. Svanberg, Jöns - 2. Svanberg, Lars Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidsträckta kunskaper. Såsom ett erkännande af hans
förtjänstfulla verksamhet om svenska bergsbruket och
ovanliga insikter i därtill hörande vetenskapsgrenar,
kemi, matematik, mekanik, fysik och metallurgi,
inkallades han 1741 i Vet.-akad., invaldes 1750
till led. af Vet.-societ. i Uppsala, uppfördes
1750 på förslag till den första kemie professuren
i Sverige, och adlades 1751, då han för att skilja
sig från en halfbror som äfven undfått adelsbref,
kallade sig von Svab. Död ogift i Stockholm d. 28
jan, 1768.
S. var den förste, som uppfann att
af blende göra ren zink, införde förbättringar vid
Sala silfver-verk, o. s. v.
S:s halfbror, Anders S., född 1681, död som
bergsråd 1731, var äfven
framstående bergsvetenskapsman och adlades 1719 med
namnet Svab.
Ogift.
Svahn, Frans Oskar Birger,
pedagog, författare. Född i Marstrand d. 29 dec. 1833.
Föräldrar: stadskassören Johannes Svahn och
Charlotta Maria Widell.
1851 student i Lund, blef S. 1856 fil. doktor och 1863
docent i teoretisk filosofi samt var 1867–90 lektor
i fil. propedeutik och svenska i
Kalmar. S. företog 1873 med statsunderstöd en resa
till Tyskland och Österrike för att studera anstalter
för lärares utbildning och 1875 en resa till Finland,
Petersburg och Schweiz för praktiska pedagogiska
studier. 1873 led. af kommittén för uppgörande af
förslag till en anstalt för blifvande elementarlärares
utbildning, var S. 1875–79 föreståndare för den
teoretiska profårskursen i Kalmar. S., som i Lund
utgaf flera filosofiska afhandlingar, redigerade
1869–82 jämte C. Gethe tidningen Kalmar och utgaf
1882–84 Svensk folktidning, som excellerade i
från olika håll hopsamlade historier på svenskt
landsmål. Med hjälp af dessa insända bidrag kunde
S. 1883–85 utgifva Svenskt skämtlynne, 16 h. Han har
vidare utgifvit Språkljud och qvantitativ betoning
i högsvenskan 1882, Lärobok i välläsning 1882,
Våra öfverliggare, akademiska studier 1885 under
pseud. Thord Bonde, Det muntliga föredragets konst i
tal och sång 1890, Våra öfversittare. Ungdomsminnen
och läroverksstudier 1898–99, Lärobok i det muntliga
föredraget 1903, o. s. v.
Gift 1875 med Hedvig Amalia Genberg, dotter af
biskop P. Genberg se I: 386).
1. Svanberg, Jöns,
matematiker, astronom. Född d. 6
juli 1771 i Neder-Kalix socken af Norrbotten, där
fadern var bonde.
Sedan S. genomgått en mindre
skola i Torneå, anlände han, sexton år gammal, till
Uppsala, där han 1789 anställdes såsom amanuens
vid astronomiska observatoriet och 1794 erhöll
lagerkransen med andra hedersrummet. Sistnämnda
år förordnad till docent i matematik, antogs han
1796 till vice sekreterare i Vet.-akad. i Stockholm,
förordnades 1803 till dess astronom och utnämndes 1809
till dess ordinarie sekreterare. Under tiden hade han,
1801–03, utfört omfattande gradmätningar i Lappland
och erhöll, så väl härför som för sin vetenskapliga
verksamhet i allmänhet, Franska nationalinstitutets
astronomiska pris 1806. Genom gradmätningarna i
Lappland, som S. utförde med biträde af Öfverbom,
Holmqvist och Palander och hvilka observationer
han bearbetade i arbetet Exposition des opérations
faites en Lapponie, pour la détermination d’un arc
du méridien, en 1801, 1802 et 1803, visar S. att
Maupertuis’ 1736 verkställda mätningar voro oriktiga,
och att observationerna verkligen gåfvo åt jorden
samma form, som den enligt Newtons teori borde
äga.
Sedan han från 1806 varit förordnad och
tjänstgjort såsom professor vid fältmätningskåren,
utnämndes han 1811 till mathes. professor i
Uppsala. 1825 anställdes han, tillsammans med
professor S. Cronstrand, pendelförsök i Stockholm
samt 1832–33, i förening med professor Rudberg,
åtskilliga försök för bestämmande af mått, mål och
vikt. Också problemet att med ledning af observationer
och därpå grundade hypoteser bestämma världsrymdens
temperatur behandlades af S.
1841 erhöll han
afsked från sin professur, teologie doktor, led. af
Vetetenskapsakademien i Stockholm 1798, Vet.-societ. i
Uppsala, Krigsvet.-akademien, Vet.-akad. i
Amsterdam, Franska institutet, Landtbruksakad.,
Vet.-societ. i Filadelfia, Vet.-sällsk. i Trondhjem,
Finska Vet.-soc. Död i Uppsala d. 15 jan. 1861.
Redan detta korta uppräknande af hans befordringar
och utmärkelser visa, att S. var en man, hvars
vetenskapliga anseende sträckte sig vida utom
Sveriges gränser. Såsom matematiker och astronom
ställdes han af fackmännen bland sin samtids lärde
af första rangen. Hans af trycket utgifna skrifter
uppgå till ett betydande antal. Åtskilliga af dem
äro särskildt utgifna. Men de flesta återfinnas,
dels såsom akademiska dissertationer och program,
och dels i Vetenskapsakademiens och Vet.-societetens
i Uppsala handlingar.
Gift 1803 med Margareta Elisabet Merckell.
2. Svanberg, Lars Fredrik,
kemist, mineralog,
metallurg, universitetetslärare. Född i Stockholm
d. 13 maj 1805; den föreg. son.
Efter att uteslutande ha varit handledd af enskilda lärare,
blef S. student i Uppsala 1819 och ägnade sig därefter
åt bergsvetenskaperna. Men han aflade aldrig examen
inom detta fack, emedan bergsexamen den tiden kräfde
juridiska studier, för hvilka han saknade allt
intresse. I stället bevistade han Falu bergsskola
1832–33, hvarefter han 1833–35 arbetade på Berzelii
laboratorium i Stockholm. Under tiden befordrad till
löjtnant i flottans mekaniska kår, anställdes han
1839 som lärare i fysik och kemi vid krigsakademien
å Karlberg, hvarefter han 1840 tog afsked från sin
militära tjänst med kaptens titel. Efter att dels 1839
ha varit uppförd på förslag till föreståndareplatsen
vid Falu bergsskola, dels 1847 innehaft förslagsrum
till kemiska professuren i Lund, kallades han 1850
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
