anlagda historiska verk Kalmar stads och slotts historia, af hvilket nio delar utkommo 1864–74. Han har äfven utgifvit: Läroverken såsom bildningsanstalter 1853, Läran om satsers bildning 1856, Borgholms slotts historia 1877, m. m. Död i Kalmar d. 29 maj 1882. Gift 1853 med Gustava Petronella Kallenberg. Sylvius, Johan, historiemålare. Om denne mästare känner man ganska litet. Han var född svensk men kom tidigt utomlands och begaf sig till Italien, där han i Rom arbetade under två eller tre påfvars tid, samt blef, som orden i »Anecdota Benzeliana» lyda, »en snäll målare». Efter en följd af år anlände han till England, hvarest han genom envoyén Leijonberg anställdes för änkedrottningen Hedvig Eleonoras räkning, med uppdrag att pryda hennes präktiga Drottningholm. På sommaren 1686 ankom han dit och grep oförtöfvadt verket an, med tillhjälp af flera lärjungar. Det är här, han i Sverige efterlämnat minnena af sin konst, i al fresco och olja. Förnämst bland dessa målningar äro figurerna i stora trappan samt plafonderna i öfre vestibulen och öfre galleriet. Samtidigt dekorerade han den förstörda slottskyrkan i Stockholm, konungens rum på Ulriksdal m. m. Hans biträden vid dessa omfattande arbeten voro bland andra de ej obekanta konstnärerna Johannes Richter och Olof Pijhlou. Efter någon tids sjukdom afled S. vid hög ålder »strax efter nyåret» 1695. I »Anecdota Benzeliana» skildras han såsom en glad och frispråkig man, och flera infall af honom till Carl XI omtalas därstädes. Syréen, Peder Håkansson, författare af andaktsböcker. Född i Bleking d. 13 april 1776. Föräldrar: hemmansägaren Håkan Håkansson och Kerstin Persdotter. Af föräldrarna bestämd för det andliga ståndet, insattes S. i Växiö skola och blef 1798 student i Uppsala. Ehuru det prästerliga kallet, att döma af hans senare lif, synes ha mest öfverensstämt med hans böjelse, kom han likväl aldrig att aflägga några examina, utan nedsatte sig omkring 1802 såsom privatlärare i Karlskrona och öppnade kort därefter den första bokhandeln i denna stad. Genom ackord innehafvare af en underordnad tjänstebefattning vid flottan, tjänstgjorde han där såsom kammarskrifvare till 1814, hvarefter han ensamt sysselsatte sig med sitt författareskap och sin bokhandel. Död i Karlskrona d. 15 jan. 1830. Af hans ej få andliga skrifter, bland hvilka må nämnas: Magazin för evangelisk-biblisk Kristendom 3 del. 1813–17, Christelig sångbok, till bruk vid enskild husandakt 1826, Christelig bönebok till bruk vid enskild husandakt 1827, vann isynnerhet den sistnämnda svenska allmogens tycke. Ogift. Säfström, Thure August, lustspelsförfattare, tonsättare. Född i Uppsala d. 1 okt. 1813. Föräldrar: sadelmakareåldermannen Thure Säfström och Katarina Johansson. Student vid universitetet i sin födelsestad 1832, aflade S. kameralexamen 1835 och tog året därefter hofrättsexamen. 1836 inskrifven som e. o. kanslist i justitierevisionen och som auskultant i Svea hofrätt, tjänstgjorde han någon tid i nämnda ämbetsverk, äfvensom i rådhus- och kämnersrätterna i Stockholm. Men S. afbröt inom kort sin tjänstemannabana för att ensamt ägna sig åt författareskap och musikkompositioner. Sedan han tillsammans med A. Randel komponerat en operett Fiskarstugan, som flera gånger med bifall uppfördes på k. teatern 1844, uppehöll han sig en längre tid för musikstudier i Köpenhamn samt besökte för samma ändamål äfven åtskilliga gånger Tyskland. S. utgaf flera tonstycken, dels för sång och piano, dels piano ensamt. För teatern var han en särdeles flitig arbetare, som författat, öfversatt och bearbetat omkring hundra olika pjäser. Bland hans bearbetningar från utländska skådespel torde böra nämnas de bekanta »Mumbo-Gumbo-Gongong den store» 1860, och Bror Jonathan eller oxhandlaren från Småland s. å. Af hans orginalpjäser äro från trycket utgifna: Flickorna på söder 1849, Flickorna på norr 1851, Gubben på rendezvous 1852, Amuletten 1852, Studenten och hans älskarinna 1852, Nipperboden 1853, Malins korgar 1853, Malins bröllop 1854, Trädgårdsflickan 1854, En fru, som har ledsamt 1856, Den förtrollade prinsen 1859, På Hasselbacken 1860, Lilla Joujou 1861, Också en Orpheus i underjorden 1861, I Tyskbagarbergen 1861, Skarpskyttarne 1861, m. fl. Han har jämväl författat flera uppsatser i »Tidning för Musik» 1854–56, samt utgifvit ett häfte smärre dikter under titel Skymningsqvitter 1853. Död d. 12 april 1888. Ogift. Säfvenbom, sedermera Sevenbom, Johan, landskapsmålare. Född 1721 af fattiga föräldrar i Närke, ankom S. 1744 till Stockholm, där han i början förskaffade sig uppehälle såsom uppassare och blef därunder känd af Hårleman, som beredde honom tillträde på G. Th. Taravals atelier, hvarpå S. arbetade å Stockholms slott under J. Pasch. I sept. 1750 fick han åtfölja Taravals söner Hugues och Louis Gustave till Paris, där han studerade hos den bekante marinmålaren Claude Joseph Vernet, hvars arbeten framgent till stor del blefvo hans mönster. Under denna studietid befann han sig ofta i så bekymmersamma omständigheter, att han mången gång misströstade om möjligheten att fortsätta på den inslagna konstnärsbanan. Efter sin återkomst till Sverige 1760 sysselsattes han flitigt med dekorationsarbeten på slotten och kungsgårdarna samt erhöll 1764 en årlig lön ur slottsbyggnadsfonden. Hans 1763 målade Utsigt af Stockholm hade nämligen haft framgång, och Stockholms magistrat beställde af S. ett antal utsigter af hufvudstaden, hvilka tio till antalet målades 1765–77 och ännu förvaras i stora rådhussalen. S:s penselföring är emellertid hård och tung. Han blef led. af Målare- och bildhuggareakademien omkring 1770 och slutligen professor samt afled i Stockholm d. 27 dec. 1784. Gift 1764 med Catharina Elisabeth Löfving. Sällström, Peter Michael, operasångare. Född i Helsingfors (eller enligt en annan uppgift i