Föräldrar: ingeniören Christian Sörensen-Ringi och Nina Iversen. Elev vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm 1893--96, studerade S. sedermera i Paris och har sedermera varit bosatt i Stockholm, där han utöfvat en liflig konstnärsverksamhet. Han har utfört olika porträttbyster af Karl Nordström, S. A. Hedin m. fl., flere statyer, såsom La nuit och Vågen, statyetter bronsvaser, reliefer, m. m., allt med god stilkänsla. Gift 1899 med Gabriella Odhner. Sörensen, Vendela Linnea Andersson, sångerska. Född i Halmstad d. 19 nov. 1860. Elev af I. Dannström och Signe Hebbe 1877, debuterade S., som redan tidigt lagt i dagen stor musikalisk begåfning, 1878 på Stora teatern i Göteborg och 1880 på Nya teatern i Stockholm, där hon 1882--88 var engagerad vid operan. Sistnämnda år gifte hon sig med tandläkaren Sophus Sörensen i Köpenhamn. Bland hennes roller märkas: Madame Angots dotter, Stella, Svarta dominon, Nemea, Martha, Violetta, Mignon, Zefyrine i »Diamantkorset», Fru S. sjöng rent och behagligt och var i besittning af god skådespelartalang. Taglioni, Marie, väldsberömd dansös. Född i Stockholm d. 23 april 1804 eller kanske först 1809. Föräldrar: d. v. premierdansören Filippo Taglioni och Sophia Karsten, dotter af den berömde operasångaren med detta namn. Efter en längre tids vistelse i Sverige gaf sig fadern öfver till kontinenten, då dottern, som blifvit uppfostrad i Paris, debuterade under hans ögon d. 19 juni 1822 å Wiens teater i balletten En ung nymfs upptagande i Terpsichores hof. Hon uppträdde sedan med utomordentligt, allt jämt stigande bifall i Frankrike, Tyskland, England, Italien och Ryssland. 1841 besökte hon sitt fädernesland, Sverige, och uppträdde, mottagen med den lifligaste hänförelse, i Stockholm i flera lysande danskompositioner, såsom L'élève de l'amour, Robert af Normandie (klosterscenen), Le lac des fées, i scener ur Sylfiden m. m. 1832 hade hon gift sig med en fransk grefve Gilbert de Voisin, från hvilken hon emellertid på grund af hans spelpassion måste söka skilsmässa. 1842 ingick hon, under sin vistelse i Italien, nytt gifte med en rysk furste, med hvilken hon, när hon 1847 för alltid lämnade scenen, nedsatte sig på sin villa vid Comosjön. Här hade hon sin obemärkta vistelse i mer än tvenne årtionden. Då hon emellertid genom förhållanden, som stodo i samband med 1870--71 års fransk-tyska krig, förlorat sin förmögenhet, öfverflyttade hon till London och uppehåll sig här genom att gifva lektioner i sättet att föra sig. Död i Marseille d. 24 april 1884. Marie T., hvilket namn hon äfven såsom gift bibehöll, var icke blott den enda svensk, utan en bland de få i hela världen, som vunnit världsrykte på koreografiens område. Med konstnärligt sinne förenade hon under sin lysande artistiska bana ett djupt studium af sin konst, hvilket satte henne i tillfälle att med det mest förfinade dramatiska uttryck och plastiska fulländning återgifva hvarje skiftning i den karaktär eller handling, hon hade att framställa. På äldre dagar sysselsatte sig den frejdade konstnärinnan själf med ballettkompositioner, bland hvilka den mest bekanta torde vara »Le papillon», komponerad för hennes skyddsling, den såsom dansös berömda Emma Livry. I sitt första äktenskap hade Marie T. en dotter, gift med ryske fursten Trubetskoi. Tallberg, Axel, etsare, akvarellist. Född i Gäfle den 23 sept. 1860. Föräldrar: gjutmästaren Carl Erik Tallberg, tillhörande en gammal svensk-pommersk släkt, och Kristina Johansson. Såsom elev vid Konstakademien 1878--82 och under därpå följande ett års studier i Düsseldorf riktade T. sin artistiska verksamhet åt landskapsstudier och isynnerhet åt framställandet af utsikter i akvarell. Det dröjde emellertid icke länge, innan han började med liflig håg ägna sig åt etsning. För sin utbildning i denna konstgren företog han flera resor och var 1889--95 bosatt i England, där han kom i beröring med den i London bosatta svenske etsaren A. H. Hägg, som bidrog till T:s ytterligare utveckling i sin konst, företrädesvis i fråga om aquatintagravyr och crayonetsning. Han har sedan åtskilliga år genom Konstakademiens försorg satts i tillfälle att lämna yngre personer med håg för den vackra etsningskonsten handledning däri. Gravyrskolan, då kallad »Tallbergska etsningskursen», öppnades i Konstakademiens hus i mars 1895. Det är icke för mycket att säga, att samtliga nu lefvande svenska etsare hafva längre eller kortare tid studerat för T. Äfven hafva icke få utlänningar begagnat sig af hans undervisning. Bland hans arbeten äro särskildt att märka åtskilliga större blad, såsom Liktåg å romerska Campagnan 1884, Vietri s. å., Utsikt vid Prestnibble 1886, Slottet Doune i Skottland 1887, Interiör af Kristi-födelse-kyrkan i Betlehem, Dorney, en engelsk landskyrka, 1888, nu befintlig i South-Kensington-museet i London, det för Föreningen för grafisk konst s. å. utförda bladet Engelsk landskyrka, som af sakkunniga lofordats för den omsorg och konstnärliga finhet, hvarmed det utförts, Afton 1889, Porträtt af A. H. Hägg s. å, Skymning i bokskogen 1890, Gammal man, En landsstrykare, Joe och En skoflickare, alla från 1892--93, Ölprofvet 1892, Andante cantabile 1893, En concrisseur s. å., porträtt af Hertiginnan af York 1894, Ett sockenråd 1895, porträtt af Oscar II och C. F. Adlercreutz 1897, Topelius, Tolstoy, Bellman och Ibsen 1901, slottet Bamborough i Northumberland 1905 samt Presidenten Roosevelt 1906. Af dessa plåtar äro somliga i linjeetsning, somliga i crayonetsning, andra i