- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:586

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tamm, Claes Gustaf Adolf - 3. Tamm, Hugo Petrus Percival - 4. Tamm, Fredrik August - 5. Tamm, Gustaf (Gösta)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1865 med Ebba Carolina Tersmeden, dotter af frih. Vilhelm Fredrik Tersmeden (se nedan). 3. Tamm, Hugo Petrus Percival, landthushållare, politiker, filantrop. -- Född å Torreby i Bohuslän d. 29 juni 1840; den föreg. kusin. Föräldrar: löjtnanten Carl Sebastian Tamm och Sofia Vilhelmina Amalia Lamberg. -- Student i Uppsala 1859, aflade T. 1865 juris preliminärexamen därstädes men ägnade sig snart därefter åt skötseln af ett vidlyftigt landtbruk (Fånöö m. fl. egendomar i Uppsala län). Efter att hafva lifligt deltagit i sin orts allmänna angelägenheter, invaldes T. 1884 af Uppsala läns landsting i Första kammaren, där han snart kom att intaga en så bemärkt plats, att han redan vid sin andra riksdag insattes i statsutskottet. Utpräglad frihandlare, blef han vid mandatets utgång 1893 ej omvald af sin gamla valkorpation men har från s. å. företrädt Jämtlands län i samma kammare. Framstående talare och särskildt bemärkt genom sina mindre vanliga statsekonomiska insikter, har han alltjämt haft plats i det utskott, som haft att handhafva rikets finanser, 1901 samt från och med 1904 som ordf. Tillika var han 1903 ordf. i skogsvårdsutskottet och vid 1905 års båda urtima riksdagar led. af särskilda utskottet för behandling af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål. Mer än en gång har ock T:s inkallande i konseljen varit ifrågasatt, hvilket dock af honom städse afböjts. Många af tidens humanitetsidéer ha en varm förespråkare, i T., hvilken bl. a. inlagt ett intresseradt arbete i federationens tjänst. Till sin allmänna åskådning är T. moderat-konservativ och en ifrig förkämpe för proportionella val. 1893 och 1903 var han lekmannaombud vid kyrkomötet för Uppsala stift. Mer än de flesta har han tagits i anspråk för kommittéarbeten, bl. a. i skatteregleringskommittén 1879--81, margarinkommittén 1888, ang. civilstatens pensionsinrättning 1889--91 och i skogskommittén 1896--99. Till hedersled. af Landtbruksakad. kallades han 1900. -- Gift 1: 1868 med friherrinnan Therese Antoinetta Lizinka af Ugglas, dotter af öfverste C. L. F. af Ugglas (se nedan) och 2: 1884 med Maria Charlotta Unonius, dotter af tullförvaltaren G. E. Unonius (se nedan). 4. Tamm, Fredrik August, språkforskare. Född i Tveta, Stockholms län, d. 30 mars 1847; den föreg. kusin. Föräldrar: brukspatronen Claës Anton Tamm och Kristina Carolina Östberg. -- Student i Uppsala 1863, vann T. därstädes den filosofiska doktorsgraden 1875 och blef följande år docent i nordiska språk. T. ägnade trägen forskning åt hvad som rör svenska språkets historia och underkastade särskildt dess ordförråd en etymologisk granskning. Särskildt gjorde han de i svenskan under tidernas lopp inkomna utländska lånorden till föremål för noggranna undersökningar, hvilkas frukter finnas framlagda i åtskilliga afhandlingar, såsom Om tyska prefix i svenskan 1876, Tvänne tyska ändelser i svenskan 1878, Om tyska ändelser i svenskan 1880, Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken 1881, Fonetiska kännetecken på lånord i nysvenska riksspråket 1887, samt Om lånord i svenskan av blandat ursprung. Sistnämnda afhandling finnes intagen i »Språkv. sällsk:s i Uppsala förhandl.» 1889--91. Där återfinnes ock T:s uppsats om Nysvenska sammansättningar med två lika starkt betonade stafvelser. Af hans öfriga skrifter må nämnas Om fornnordiska feminina afledda på ti och iÞa 1877 samt Om afledningsändelser hos svenska substantiv, i »Skr. utg. af K. Hum. vet.-samf.» 1897. Med understöd af Svenska akademien började T. 1890 utgifva en Etymologisk svensk ordbok, som vid T:s död i Uppsala d. 30 mars 1905 fortskridit till bokstafven K., och af den vetenskapliga kritiken erhållit de högsta vitsord. -- T. åtnjöt i Uppsala allmänt anseende för sin fasta redbara karaktär och manliga, om ock en smula kärfva, väsen. Lyckligt utrustad i ekonomiskt afseende, stod hans hand öppen såväl för en storartad enskild hjälpsamhet som för främjande af allmännyttiga syften, särskildt i den frisinnade riktning, han med lif och själ tillhörde. 1897 erhöll han professors titel. -- Gift 1: 1885 med Augusta Josefina Elisabeth Lundkvist och 2: 1899 med Hedvig Maria Wenngren. 5. Tamm, Gustaf (Gösta), landthushållare, statsråd. Född på Österby i Uppland d. 15 april 1866; son till T. 2. -- Efter i Uppsala 1884 aflagd studentexamen valde T. den militära banan och blef 1886 underlöjtnant vid lifregementets dragonkår. 1888 förflyttad i samma egenskap till Lifgardet till häst, befordrades han därstädes 1891 till löjtnant. Genom sitt 1890 ingångna gifte med friherrinnan Anna Augusta Adelswärd blef han innehafvare af egendomen Malstanäs i Södermanland, åt hvars skötsel han snart ägnade odeladt intresse, särskildt sedan han 1897 definitivt tagit afsked ur krigstjänsten. Lifligt intresserad af hästafvelns främjande, var han 1896--98 sekreterare i kommittén angående omorganisation af den centrala ledningen af landets hästväsende och ang. reglemente för hästpremieringen samt erhöll 1896 stallmästares och 1901 hofstallmästares titel. Af sitt läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott var han 1898--1905 en verksam ledamot. 1902 invaldes T. som liberala samlingspartiets kandidat i Andra kammaren men blef på grund af sina sympatier för proportionella val ej återvald vid periodens slut. Då 1905 års val gifvit en bestämd majoritet i Andra kammaren mot den proportionella valprincipens tillämpning till enbart samma kammare samt på grundvalen häraf den Staaffska ministären kommit till stånd d. 7 nov. 1905, fann T. sig icke längre böra urgera denna ståndpunkt utan mottog anbudet att öfvertaga posten som statsråd och chef för jordbruksdepartementet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 11 03:50:41 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free