3.

Theorell, Axel Gabriel, fysiker. Född i Gökhems förs. af Västergötland d. 10 juni 1834; den föreg. brorson och son af T. 1. Med sina föräldrar flyttade T. tidigt till hufvudstaden, där han genomgick Klara skola och gymnasium, hvarefter han blef student i Uppsala 1855. Under sin beredelse för den filosofiska graden ägnade han i synnerhet grundliga studier åt de matematiskt-fysiska vetenskaperna, hvarför han ock, kort efter det han vid 1863 års promotion vunnit lagerkransen, förordnades till docent i matematik och var 1865--66 tillförordnad professor i fysik vid Teknologiska institutet. Det visade sig emellertid snart, att med hans omfattande matematiska insikter hans anlag mera lågo åt det praktiskt konstruktiva än det rent teoretiska af vetenskapen. Sålunda uppvisade han 1866 ett af honom konstrueradt sinnrikt instrument, den s. k. själfregistrerande meteorografen, hvilken väckt stor uppmärksamhet och, nu antagen flerstädes äfven i utlandet, i hög grad underlättar insamlandet af meteorologiska iakttagelser. Tillika uppfann han en särdeles praktisk vindmätare, inrättade de bästa medelst elektricitet reglerade astronomiska ur, barometrar m. m. Flera andra fysiskt-mekaniska inrättningar voro dels i ritning, dels i tanken konstruerade af denne snillrike vetenskapsman, när döden slutade hans dagar, å Ekskogen vid Sköfde, d. 2 juli 1875. För att sätta honom i tillfälle att någorlunda ostördt ägna sig åt sina konstruktionsarbeten hade riksdagen ett par år före hans död anvisat honom ett årligt anslag af 2,500 kronor. Bland hans skrifter äro att anföra: Proportionslärans elementer 1870, Räknetabeller till underlättande af sifferkalkyler 1874 och Mekanikens element 1877. Gift 1874 med Hanna Margareta Hultman.

Theresia Amalia Carolina Josefina Antoinetta, prinsessa, hertiginna af Dalarne. Född d. 21 dec. 1836 i Bamberg; dotter af prins Edvard Carl Vilhelm Christian af Sachsen-Altenburg och hans första gemål, prinsessan Amalia Antoinetta Carolina Adriana af Hohenzollern-Sigmaringen. Uppfostrad i sitt föräldrahem, förlorade prinsessan tidigt sin moder och något senare sin fader, hvarefter hon tillbragte någon tid hos sina anförvanter konungen och drottningen af Hannover och sedermera flera år i sin morbroder furst Carls af Hohenzollern familj. Den 16 april 1864 förmäldes hon i Altenburg med svensk-norska arffursten Nicolaus August, hertig af Dalarne, och tillbragte med honom ett nioårigt äktenskap, som upplöstes genom hans bortgång i döden d. 4 mars 1873. Hon har sedan sitt giftermål icke allenast fullkomligt tillägnat sig Sveriges språk, utan med tillgifvenhetens och minnenas band funnit sig mer och mer fästad vid det nya hemlandet. Efter sin gemåls bortgång har hon fört ett stilla och tillbakadraget lefnadssätt dels i hufvudstaden, dels sedan 1890 på det täcka Haga. Några år uppehöll hon sig i Schweiz, hvars på en gång milda och stärkande luft visade sig synnerligen välgörande för hennes den tiden vacklande hälsa. Hennes äktenskap var barnlöst. Thersner, Ulrik, militär, tecknare. Född i Kurkslätts socken i Finland d. 2 april 1779. Föräldrar: kapellanen Mikael Thersner och Johanna Dorph. T. begynte redan vid sju års ålder sin militära bana, i det han då vardt antagen till skeppsgosse, i hvilken egenskap han tjänstgjorde under ryska kriget 1788--90. Sergeant vid arméns flotta 1794 och fänrik 1799, var han såsom informationsofficer vid Göteborgs eskader 1804 anställd att förrätta hydrografiska mätningar i Bohuslän. 1808 löjtnant i Fältmätningskåren, dit han blifvit förflyttad året förut, deltog han på skilda håll i krigsoperationerna 1808--09, blef kapten 1810 och medverkade s. å. vid gränsregleringen mellan Sverige och Ryssland. Sedan han i 1813--14 års krig haft åtskilliga kommenderingar och sistnämnda år befordrats till major i Fältmätningsbrigaden, förrättade han bl. a. 1815--17 fältmätningar i Skåne. 1825 tog han afsked ur krigstjänsten med öfverstlöjtnants rang. Bland elementen i hans ungdomsbildning hörde bl. a. att med grafstickeln frambringa åtskilliga småstycken. På egen hand förkofrade han sig gradvis i teckningskonsten och upptog det af hans landsman, sedermera öfverstlöjtnant V. M. Carpelan, m. fl. den tidens konstnärer utöfvade aquatintamanéret och begynte 1816 under titeln Fordna och närvarande Sverige utgifva ett omfattande arbete, som var ett slags efterbildning af Dahlbergs Sueciaverk. De första bladen i detta sitt storartadt anlagda verk utförde han under sin vistelse i Skåne, af hvars herresäten de återgifva utsikter. Med kartografen C. F. Akrells skickliga biträde vid teckningarnas mångfaldigande fortskred arbetet så raskt, att 1823 hela afdelningen Skåne var färdig, och början gjord med Östergötland. 1824--25 begyntes med Uppland och Södermanland. I företaget hade redan tidigt Carpelan börjat medverka. Vid T:s död, som inträffade i Västerås d. 2 sept. 1828, voro ej mindre än 38 häften färdiga, med af honom författad text. Äfven tvenne andra litterära arbeten af honom förtjäna omnämnas, nämligen Några ord om musiken 1826 och Om landskapsmålning 1828. Efter T. öfvergick planschverket i andra händer, men fortsattes 1843 af hans dotter Thora Johanna Ulrika Thersner (född 1818 och död i Stockholm d. 3 okt. 1867) och hade vid hennes bortgång fortskridit till 364 folioblad, då det för alltid afbröts. Gift 1811 med Anna Gustafva Weckman.

Thiel, Ernest, finansman, mecenat. Född i Norrköping d. 18 aug. 1859. Föräldrar: den från Belgien till Norrköping som fabriksverkmästare inkallade, sedermera i Stockholm som köpman bosatte Jacques Thiel och Fanny Stiebel. T., började sin bana som banktjänsteman och blef verkställande