Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidén, Lars - Tigerstedt, Robert Adolf Armand - Tilas - 1. Tilas, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artilleriregemente, dels såsom uppbördsläkare
på flottan under 1808–09 års krig och som
biträdande sjukhusläkare i Karlskrona, kirurgie
magister 1810. Sedan han vidare förestått några
läkarebefattningar i statens tjänst, förordnades han
1813 till adjunkt och andre lärare vid den kort förut
i Skara inrättade veterinärinrättningen. Ledamot af
Svenska läkaresällskapet, af Landtbruksakademien,
af det K. Selskab for Veterinär-Kyndighedens Fremme
i Köpenhamn m. m. Död i Skara d. 1 sept. 1847.
Nitisk och samvetsgrann i sitt kall, sökte T. så
väl genom egna skrifter som genom öfversättningar
af godkända främmande författares arbeten
göra veterinärvetenskapen mera känd och spridd
bland allmänheten. Af hans arbeten må nämnas:
Magazin för populär medicin 1811, Samlingar för
djurläkarevetenskapen och naturforskningen 1820,
Magazin för veterinärer och landthushållare 1825
och ff., Handbok i boskapsskötseln 1841, Handbok i
praktiska läkarevetenskapen, Bidrag till physiologien
och naturalhistoria, Husdjurens allmänna pathologi,
Handbok i agronomien m. m.
Tigerstedt, Robert Adolf Armand,
läkare, fysiolog. Född i Helsingfors d. 28 febr. 1853.
Föräldrar: den bekante historieforskaren och skriftställaren
Carl Konstantin Tigerstedt och Evelina Theresia
Degerman.
Sedan T., hvilken 1869 inskrefs som student
vid Helsingfors’ universitet, 1873 blifvit
filosofie magister samt 1881 medicine och kirurgie
doktor, nämndes han sistnämnda år till docent
i fysiologi vid det finska universitetet. Efter
att 1881 ha flyttat öfver till Stockholm, erhöll
han förordnande såsom laborator i experimentell
fysiologi vid Karolinska institutet. Utnämnd 1882
till ordinarie innehafvare af antydda befattning,
förestod han 1884–86 professuren i ämnet och
kallades 1886 att öfvertaga densamma. Efter sin
ankomst till Sverige 1881 tillbragte han sommaren
s. å. i Leipzig, sysselsatt med fysiologiska
studier under ledning af den berömde fysiologen
K. Ludwig. Läsåret 1883–84 var han stadd på
resa öfver en stor del af kontinenten för att taga
kännedom om därvarande fysiologiska laboratoriers
inrättning. Belönad 1882 af Vetenskapsakademien
med halfva Wallmarkska priset, invaldes han 1890 i
nämnda akademi. 1888 öfvertog T. redaktörskapet af
Biologiska föreningens förhandlingar och i dec. 1889
tidskriften »Hygiea». Efter F. Holmgrens död blef
han 1898 redaktör af »Skandinavisches archiv für
physiologie» och redigerade 1884–89 »Illustrerad
helsovårdslära». Innan han lämnade Finland,
var han 1878–80 redaktionssekreterare i »Finsk
tidskrift». Antagen 1889 till biträdande läkare i
Fångvårdsstyrelsen, blef han året därpå ledamot af
Direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen i
Stockholm. Oaktadt sålunda hans förmåga var tagen i
anspråk på skilda håll, fann han dock tid till en
omfattande författareverksamhet, som gällde både
vetenskapliga och populära arbeten. Däribland äro
att nämna William Harvey, blodomloppets upptäckare
1882, Fysiologiska principer för kroppens näring
1887, den prisbelönta täflingsskriften Om spritdryckers
inverkan på kroppens normala förrättningar s. å.,
Hjärnan såsom organ för tanken 1889, i »Ur vår
tids forskning», Blodomloppets fysiologi 1889–90,
Inledning till hälsoläran 1890, Grundsatser för
utspisningen i allmänna anstalter 1891, Blodets
fördelning i kroppen 1893, i »Svenska spörsmål»,
Föreläsningar i hälsolära 1895, Spriten och
människan 1896, i »Skrifter utgifna
af Svenska nykterhetssällskapet» samt dessutom
talrika fysiologiska specialafhandlingar i flera
tyska tidskrifter äfvensom uppsatser i »Hygiea»
och andra nordiska tidskrifter samt fysiologiska och
biografiska artiklar i »Nordisk familjebok». Såsom
hans mest betydande vetenskapliga arbete måste
helt säkert betraktas det stora verket Lehrbuch
der Physiologie des Menschen, som utkom i två band
1897–98 och 1899 af Vetenskapsakademien belönades
med halfva Letterstedtska priset. Hedersledamot af
Medicinska föreningen i Stockholm 1897, blef han 1898
korresponderande ledamot af militär-medicinska
akad. i Petersburg och 1899 af Société de
Therapeutique i Paris.
T. kände sig, trots de
framgångar, af hvilka han hade att glädja sig i sitt
nya hemland och trots det vidsträckta verksamhetsfält,
som här öppnade sig för honom, aldrig rätt hemmastadd
i Sverige, utan längtade städse i sitt stilla sinne
tillbaka till det gamla hemlandet. När därför
1900 Alexanderuniversitetet återbördade honom, var
det utan tvekan han skyndade mottaga anbudet om en
lärostol därstädes och flyttade tillbaka till den
stad, där hans vagga stått.
Gift 1878 med Ljubow Ludmilla Martinau.
Tilas.
Ätten, som upptogs på riddarhuset 1719,
härstammar från Ericus Tilaceus, hvilken var Carl
IX:s hofpredikant och sedan blef prost öfver Dal. Den
utslocknade å svärdssidan 1830.
Tilas, Daniel,
bergsvetenskapsman, historisk och
genealogisk samlare, riksdagsman. Född på Gamlebo
bruk i Västmanland d, 2 mars 1712. Föräldrar:
den 1719 adlade öfverstlöjtnanten Olof Tilas och
Maria Hjärne, Urban Hjärnes dotter.
Efter sju års
studier i Uppsala ingick T. 1732 såsom auskultant
i Bergskollegium och företog därefter täta resor i
nordliga Sverige och Norge för att studera dessa
orters bergverk och naturförhållanden. Han fick
sedan i uppdrag att deltaga i en skattläggnings,
refnings-, roterings- och jämkningskommission i
Karelen och på samma gång undersöka möjligheterna
för nya kommunikationsleder och näringstillfällen
i Finland. Under dessa besök på andra sidan
Bottenhafvet begagnade han tillfället att göra sig
underrättad om de ryska bergverken omkring Onega,
utnämndes 1739 till hofjunkare och året därefter
till bergsdirektör vid Ljusnedal med jurisdiktion
öfver bergverken i Jämtland och Härjedalen, Såsom
deltagare 1740–45 i den för reglering af gränsen
mellan Sverige och Norge tillsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
