Södermarks djupare uppfattning och samvetsgranna utförande. Det passade sig sålunda väl, att det blef han, som med Gyllenhaals och Lagerbjelkes bilder på riddarhuset afslöt den intressanta serien af landtmarskalksporträtt. Det kan tilläggas, att han äfven öppnat bilderraden af Andra kammarens talmän med ärkebiskop Sundbergs porträtt, hvilket jämte de två förutnämnda torde vara det mest bekanta af hans arbeten. Af öfriga af honom på duken frammanade bilder, förskrifvande sig från olika, till sitt skaplynne något skiljaktiga, skeden af hans konstnärsbana, må nämnas herr och fru Lagerhjelm, general Malmborg, grefve af Ugglas, hofmarskalken G. v. Rosen, A. Retzius, frih. J. A. Gripenstedt, J. F. Fåhræus, G. Myhrberg, G. Nyblæus, grefvinnan J. A. Anckarsvärd, excellensen grefve G. A. Sparre m. fl. Till hans rika begåfning hörde jämväl en stor musikalisk färdighet, synnerligast på piano. De sista åren af sin lefnad plågades han af ett dystert själslidande, som undergräfde hans krafter och bäddade hans graf. Gift 1855 med Maria Charlotta Geijer. Trolle. En svensk frälsesläkt, hvars anor kunna följas tillbaka till 1300-talet. Sedan en gren däraf i slutet af 1400-talet bosatt sig i Danmark och förvärfvat sig egendomar bl. a. i Skåne, blef en linje af densamma 1689 introducerad på svenska riddarhuset med Arvid Nilsson T., fadern till den för sin rikedom ryktbare Fredrik T. -- se T. 2. En dennes sonson, Nils T., född 1777, död 1827, erhöll 1816 friherrlig värdighet för sig och sina efterkommande enl. 37 § Regeringsformen. 1. Trolle, Ture Arvidsson, riksråd. Födelseår obekant; son af riksrådet Arvid Birgersson (Trolle) till Bergkvara, Aspenäs och Engsö. 1527 nämnes Ture Arvidsson såsom af Gustaf I bemyndigad att rådslå med allmogen i Småland om den påbjudna gärden till riksens gälds betalning. På återresan därifrån blef han af någon fiende forsåtligen skjuten genom lifvet med en skäckta, dock ej farligare än att han sedan tillfrisknade, hvarefter han af konungen utnämndes till riddare 1530, förordnades till slottslofven å Kalmar slott med dess stad och län samt Öland 1533, blef riksråd 1534 och skickades följande året till Landskrona såsom biträde åt amiralen Måns Somme. 1537 bevistade han med några andra af riksens råd Halmstads möte och höll året därefter »allmänt ting med allmogen och vapensyn öfver hela Småland». Död 1555. Gift med Magdalena Eriksdotter (Gyllenstierna). 2. Trolle, Fredrik, landthushållare, politiker, fideikommisstiftare. Född d. 24 maj 1693. Föräldrar: den 1689 på svenska riddarhuset introducerade ryttmästaren Arvid Trolle och Sofia Elisabet Augusta von Buchwald. I yngre år tjänstgjorde T. vid flottan och slutade sin militära bana såsom öfverstlöjtnant. Död på Näs i Skåne d. 4 maj 1770. Genom sitt gifte ägare af en ansenlig förmögenhet, förökade han denna ytterligare genom klok hushållning, så att han till sist var en af Skånes rikaste godsägare. Med sin hustru, Brita Ramel, hade han fyra barn, en son och tre döttrar. Vid slutet af sin lefnad förordnade han sina ärfda och förvärfvade egendomar till fideikommisser: för äldste sonsonen Näs, nu af honom benämndt Trollenäs, i Onsjö socken, jämte Fulltofta, för dottern Fredrika Vivika Bonde och hennes efterkommande Eriksholm, som kallades Trolleholm, och för dottern Hilda Birgitta Wachtmeister och hennes efterkommande Värpinge, som fick namnet förändradt till Trolleberg. Från sistnämnda ställe öfverflyttades dock 1830 fideikommissnaturen till Ljungby, sedermera kalladt Trolle-Ljungby. Till dottern Sofia Elisabet Augusta Löwen och hennes efterkommande anslogs en summa penningar till inköp af något annat gods, som skulle vara i lika författning med de andras. Härför inlöstes 1808 Ludgonäs i Södermanland, hvilket ställe efter fideikommisstiftaren erhöll namnet Trollesund. I sitt testamente förordnade han vidare, att hvarje fideikommissarie bland döttrarnas efterkommande skulle med sitt namn och vapen förena Trollefamiljens, samt att ingen fideikommissarie fick gifta sig med någon ofrälse; bröts häremot, skulle godset vara förverkadt och tillfalla Vadstena krigsmanshus. Så uppkommo namnen Trolle-Bonde, Trolle-Löwen och Trolle-Wachtmeisler. Medan T. genom nämnda testamentariska förordnanden ej så litet skattade åt sin adliga fåfänga, hade han äfven en tanke på de torftiga. Af hvarje fideikommiss skulle sex fattiga med bättre uppfostran njuta underhåll, hvilket nådebröd var så rundligt tilltaget, att man funnit att ett dubbelt så stort antal därmed skulle kunna hjälpas. T. deltog äfven flitigt i riksdagarna, och äfven här tillämpande sina sparsamhetsgrundsatser, fördes han i Mössornas läger. Tack vare sin duglighet och sitt moderata kynne var han en af dem, med hvilka äfven motpartiet måste räkna, och var 1740, 1742 och 1755 medlem af sekreta utskottet. Vid 1765--66 års riksdag tillhörde han den då betydande bankodeputationen. 3. Trolle, Carl Axel, landthushållare, kommunal- och riksdagsman. Född på Klågerup i Skåne d. 17 juli 1810; den föregåendes sonsons son. Föräldrar: kammarherren, frih. Nils Trolle och Andrietta Kristina Barchæus. Student i Lund redan 1820, aflade T. hofrättsexamen därstädes 1829 hvarefter han ägnade sig åt juridisk tjänstgöring i skilda branscher. 1838 öfvertog han förvaltningen af fäderneegendomen Klågerup, af hvilken han 1840 blef ägare, och förvärfvade tillika 1842 säteriet Bjellerup. »Vidsträckta nyodlingar och mångdubblade skördar, ombyggnad af nästan alla hus, ej blott å sätesgården utan jämväl å underlydande gårdar och lägenheter, vittna om T:s verksamhet som landthushållare,» säger P. von Möller i 1867 års Första kammare. Han rönte ock erkännandet att 1861 kallas till led. och