hufvudgrunder 1850. Död i Stockholm under pågående riksdag d. 23 mars 1880. Gift 1840 med friherrinnan Charlotta Antoinetta von Düben. 4. Ugglas, Curt Gustaf af, ämbetsman, politiker. Född på Forsmarks bruk i Roslagen d. 14 sept. 1820; den föreg. bror. Efter undervisning i hemmet blef U. student i Uppsala 1836 och fortsatte efter en längre resa i utlandet sina studier vid universitetet till 1843, då han aflade juris utriusque kandidatexamen. Sedan han året därefter blifvit inskrifven som e. o. notarie i Svea hofrätt, tjänstgjorde han någon tid hos domare på landet, blef 1846 vice häradshöfding och företog 1847--48 en resa till kontinenten och England. Återkommen hem, trädde han åter i tjänstgöring, dels såsom adjungerad ledamot af Svea hofrätt, dels som tillförordnad domare, men lämnade tjänstemannabanan 1850 för att öfvertaga förvaltningen af sin då ännu lefvande faders gods Lennartsnäs och Öråker i Uppland. Från 1850 deltog han ock i det politiska lifvet, å riddarhuset intagande en moderat och förmedlande ståndpunkt. Han lyckades ock vinna ståndets öra och insattes 1850--51 i allmänna besvärs- och ekonomiutskottet samt 1853--54 och 1856 i konstitutionsutskottet. I dec. 1856 inkallades han i den Güntherska ministären som konsultativt statsråd, hvilken post han redan lämnade 1858, då han utnämndes till landshöfding i Östergötlands län. Han fortfor att bevista riksdagarna, var 1862--63 ledamot af statsutskottet och 1865--66 ordförande i bevillningsutskottet samt främjade varmt 1865 års representationsreform, efter hvars seger han 1867--75 företrädde sitt län i Första kammaren. I aug. 1867 kallades han han till statsråd och chef för finansdepartementet samt fungerade i sådan egenskap till 1870, hvarefter han tillbragte några år på sina egendomar men inträdde i mars 1874 åter i statens tjänst såsom utnämnd öfverståthållare i Stockholm, på hvilken ansvarsfulla post han verkade med lika erkännansvärd duglighet som humanitet och välvilja till 1888. Ånyo ordf. i bevillningsutskottet vid riksdagarna 1867 och 1871--74, flyttades han 1875 till Första kammarens Stockholmsbänk, å hvilken han hade plats till och med 1893 års riksdag. 1878 var han ordförande i försvarsutskottet och 1882 led. af bevillningsutskottet, inom hvilket han liksom under den senare skarpa tullstriden förfäktade frihandelsvänliga åsikter. 1872--74 var han fullmäktig i riksgäldskontoret och det senare året ordf. därstädes. Många voro för öfrigt de offentliga förtroendeuppdrag, som under årens lopp lämnades honom. Så må nämnas hans befattningar 1863 som ordförande i kommittén för uppgörande af ny instruktion för lasarettsdirektionerna, 1864--74 som ordförande i Kinda kanalaktiebolag och 1870--74 som ordf. i försäkringsbolaget Skandia. Vidare blef han 1871 led. i styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut, 1874 ordf. i direktionen för Allmänna institutet för döfstumma, 1878 i direktionen för k. institutet för blinda, 1888 i styrelsen för Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet o. s. v. En af Uppsala stiftsrepresentanter vid kyrkomötet 1873, var han medlem af dess kyrkolagsutskott. Sedan 1859 var U. ledamot och sedan 1888 hedersledamot af Landtbruksakademien. Sedan 1876 tillhörde han Örlogsmannasällskapet och hugnades 1875 med serafimerorden. Död i Stockholm d. 20 febr. 1895. Gift 1850 med sin kusin Teresia Ulrika Elisabet Vilhelmina Björnstjerna, dotter af grefve M. F. F. Björnstjerna (se I: 104). Uhr, Anders Wilhelm, riksdagsman. Född i Askers församling i Örebro län den 19 febr. 1806. Föräldrar: byggmästaren Johan Uhr och Fredrika Vilhelmina Sädbom. Student i Uppsala 1825, vistades U. därstädes några år men beslöt sedermera ägna sig åt praktisk verksamhet och slog sig, efter att hafva genomgått Teknologiska institutet, ned som byggmästare och landtbrukare, först i Svarttorp i Södermanlands län och sedermera å Svenstorp i sin födelsesocken, där han vid hög ålder afled den 29 sept. 1891. U. anlitades flitigt i sin hembygds allmänna värf och var ledamot af bondeståndet 1850--51 och vid de tre senaste ståndsriksdagarna från och med 1859. Han tillhörde här den utprägladt frisinnade fraktionen, som inriktade ett nitiskt arbete å representationsreformen men, varm och entusiastisk frihetsvän som han var, knöt han äfven sitt namn vid motioner om upphörande af pastors själfskrifvenhet som ordf. i skolråd, införande af valfritt civiläktenskap, m. m. Majoriteten visade honom sitt förtroende genom att 1859--60 insätta honom i allmänna besvärs- och ekonomiutskottet samt vid de två senaste ståndsriksdagarna i konstitutionsutskottet. Han var äfven medlem af den privata kommitté, som tillsattes för att främja representationsreformen. Under det nya representationsskicket företrädde han sin hembygd i Andra kammaren 1867--78, och då han ej fann reformarbetet taga den fart, han önskade, deltog han 1868 i bildandet af det nyliberala partiet, och blef med anledning häraf 1869 af de maktägande ej allenast icke återvald till konstitutionsutskottet, där han 1868 haft plats, utan äfven aflägsnad från fullmäktigskapet i riksbanken, som han beklädt från 1863. U. var den förste, som ej nöjde sig med de gränser för den politiska valrätten, som utstakats genom den nya riksdagsordningen, utan väckte 1869 motion om vidare utsträckning af densamma. Gift 1832 med Katarina Lovisa Wahrenberg. Uhr, Carl David af, bergsvetenskapsman, politiker. Född i Ofvansjö socken af Gästrikland d. 23 juni 1770. Föräldrar: bruksägaren David Uhr -- adlad 1789 under namnet af Uhr -- och Justina Katarina Reftelius. Efter i Uppsala aflagd bergsexamen 1790 antogs U. till auskultant i Bergskollegium och vid masmästeriet på Järnkontorets stat samt fortsatte någon tid sina studier i Stockholm under d. v. myntguardien, bergmästaren von Engeström. 1795 blef han öfvermasmästare i såväl östra som västra