medlem i svenska kyrkan, nedlade han dock aldrig sitt prästämbete i den angloamerikanska kyrkan utan kvarstod i dess matrikel ända till sin död, som inträffade d. 14 okt. 1902, alltså vid den höga åldern af fyllda 92 år. Före sin utvandring till Amerika hade han utgifvit: Gustaf eller den finska flyktingen 1829, Vitterhetsförsök 1834 samt Några ord yttrade vid Uppsala nykterhetssällskaps sammanträde 1840. Under sin vistelse i Amerika författade han och utgaf: Haandbog för den Hel. allmindelige Kirkes Bekjendere 1846 och efter sin återkomst till fäderneslandet Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika -- två delar 1861--62 -- ett omfattande och innehållsrikt arbete, i hvilket han tecknar sitt eget lif samt förhållande i amerikanska västern, och där isynnerhet skildringen af de första årens nybyggarlif är af stort intresse såsom varande ett slags robinsonad. Upmark, Gustaf Henrik Vilhelm, konst- och kulturhistoriker. Född i Stockholm d. 29 febr. 1844. Föräldrar: revisorn i kammarrätten Lars Gustaf Mauritz Upmark och Matilda Wilhelmina Molien. Student i Uppsala 1861, vann U. därstädes filosofiska graden 1869 och anställdes s. å. som e. o. amanuens vid Nationalmuseums konstafdelning. Sedan han därstädes 1873 blifvit andre och 1875 förste amanuens samt 1880 utnämnts till intendent, tog han såsom sådan under sin särskilda vård de förenade handtecknings- och gravyrsamlingarna. Efter vetenskapliga grunder och med tillämpning af den erfarenhet, han under en 1872 med statsunderstöd företagen utrikes resa vunnit genom studier vid därvarande museer, ordnade han och sammanförde till ett helt de olika delarna af dessa samlingar. Det var ock efter en af U. uppgjord plan, som Nationalmusei nya, 1885 öppnade, konstslöjdafdelning blifvit anordnad, liksom det väsentligen är genom honom, som Nationalmuseum erhållit den fasta organisation, det för närvarande äger. Vid sidan af antydda verksamhet ägnade U. med mycken flit sina krafter och sina insikter till främjande af konstslöjdens samt den konstindustriella och tekniska undervisningens utveckling i vårt land. Tillfälle hade han dels såsom ledamot i styrelserna för Svenska slöjdföreningen och Tekniska skolan i Stockholm, dels såsom sekreterare i 1877 års kommitté för upprättande af ett museum för konstindustri och slöjd i hufvudstaden, dels såsom öfverlärare i Tekniska skolans högre konstindustriafdelning och såsom konservator vid Svenska slöjdföreningens museum, hvars första anordnande var hans verk. Äfven såsom författare och föreläsare var han i förenämnda syfte verksam. U. kan också sägas hafva varit den mer eller mindre egentliga upphofsmannen till åtskilliga utställningar, såsom konstslöjdutställningen i Arffurstens palats 1876--77, textilutställningen i slöjdföreningen 1880 och Gustavianska utställningen 1891. Genom den af honom 1889 stiftade Gripsholmsföreningen togs ett stort steg till en pietetsfull restaurering af den gamla på minnen rika Vasaborgen invid det lilla Mariefred. Ordförande 1887 i Föreningen för grafisk konst, var han verksam för höjande af denna konst, bl. a. genom anordnandet 1889 å Nationalmuseum af en utställning af moderna nordiska gravyrer o. dyl. Den illustrerade katalogen till densamma inleddes med en af U. författad uppsats De grafiska konsterna. Flitigt använde han för öfrigt sin penna i den saks tjänst, vid hvilken han med så lifligt intresse var fästad. Af hans litterära alster må vidare nämnas Jeremias Falck, drottning Christinas hofkopparstickare 1884, i »Medd. från Nationalmuseum», Tapetväfveriet i Sverige under de första Vasakonungarna 1886, i »Medd. från Sv. slöjdföreningen», Handteckningar af äldre mästare i Nationalmuseum 1889, Kyrkorna i Sotholms härad I, 1890, i »Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria», Svenska porträtt efter kopparstick i Nationalmuseum och kongl. biblioteket 1890, Svenska riddarhuset 1891, Vadstena slott 1545--1620, i »Svenska fornminnesföreningens tidskrift» VIII 1891--92, Tyska kyrkan i Stockholm 1889, i »Jul», Kyrkorna i Tyresö 1893, i »Tekn. tidskrift», Skånska herrgårdar under renässanstiden 1896, i »Sv. slöjdf:s medd.», Gripsholms slott 1887, i »Nord. tidskrift», Torpa 1897, i »Sv. fornminnesf:s tidskr.», Tidö, ett stormanshem på 1600-talet 1897, i »Sv. slöjdf:s medd.» samt det stort anlagda verket Architektur der Renaissance in Schweden 1530--1760. Af detta verk hvars innehåll framgår af dess titel, hann författaren blott utgifva några häften, men redan dessa prägla arbetet såsom en prydnad för Sveriges konsthistoriska litteratur. Medarbetare i »Nordisk familjebok», lämnade han icke få bidrag till detta omfattande verk äfvensom till Brockhaus' Konversationslexikon. U., som 1897 blef vice ordförande i Sv. slöjdföreningen och 1898 ledamot af kommittén för Sveriges deltagande i Parisutställningen 1900, var därjämte ordförande i Svenska fornminnesföreningens styrelse. Efter ett långvarigt hjärtlidande afled han i Stockholm d. 28 maj 1900. Gift 1874 med Eva Dorothea Helena Kindstrand. Upmark, Johan, se Rosenadler. Uppström, Anders, språkforskare. Född på Hammarby bruk i Gästrikland d. 29 juni 1806. Föräldrar: arbetskarlen Erik Uppström och Katarina Andersdotter. Då de fattiga föräldrarna själfva ej förmådde befordra den vetgirige gossens studier, åtog sig deras husbonde, den som riksdagsman bekante bruksägaren Thore Petre, hans uppfostran och lät inskrifna honom i Gäfle skola 1818. Efter sex år befanns U. mogen att afgå till universitetet i Uppsala, där han vistades någon tid, men snart måste han af brist på medel söka sig någon utkomstväg och antog plats som lärare vid ett par folkskolor i Gästrikland. Sedan han innehaft denna befattning i två år samt tillbragt en längre tid, dels med egna studier i Uppsala, dels med konditionerande i hembygden, tog han