att W. försvarade sin plats inom Vet.-akad., där han vid sin död var den äldste ledamoten, liksom han vid sin bortgång var den äldste med excellenstiteln, den äldste serafimerriddaren och den äldste svenske adelsmannen. Hedersled. af Landtbruksakad. och Vet.-societeten. I Anteckningar och minnen, utg. 1889 af Elof Tegnér, har W. visat sig vara en frisinnad natur samt skarpsynt observatör af märkliga personer och händelser från sin samtid. Gift 1: 1806 med friherrinnan Hedvig Amalia Charlotta Klinckowström, 2: 1811 med friherrinnan Katarina Charlotta Leijonhufvud och 3: 1826 med friherrinnan Sigrid Margareta Charlotta Fleming. Sonen Axel Knut, född d. 13 mars 1812, var 1866--83 landshöfding i Kristianstads län och 1867-75 dess representant i Första kammaren. Gift 1: 1842 med sin syssling, grefvinnan Henrietta Gunilla Wachtmeister och 2: 1845 med hennes syster, grefvinnan Sofia Lovisa Wachtmeister. 10. Wachtmeister, Carl, utrikes statsminister. Född i Stockholm d. 21 april 1823; sonson till W. 7. Föräldrar: generaladjutanten, grefve Carl Johan Wachtmeister och Francèse Louise von Rehausen. Kort efter det W. i Uppsala aflagt kansliexamen, anställdes han 1843 som attaché vid k. m:ts beskickning i Bruxelles och utnämndes 1847 till andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefväxlingen. Han tillbragte därefter en lång följd af år såsom svensk diplomat i utlandet, först såsom chargé d'affaires och generalkonsul i de italienska staterna från 1850, därefter såsom envoyé vid danska hofvet från 1858, som envoyé i Konstantinopel från 1861, därefter i samma befattning vid storbritanniska hofvet från okt. 1861 och slutligen åter vid det danska 1865. Vid grefve Manderströms afgång 1868 inträdde W. som hans efterträdare i statsministerämbetet för utrikes ärendena och bibehöll denna plats till sin död i Stockholm d. 14 okt. 1871. Utrustad med grundliga kunskaper och genom långvarig vistelse i utlandet förvärfvad noggrann kännedom om främmande staters förhållanden, var han synnerligen väl skickad för den ansvarsfulla post, han vid sin lefnads slut innehade. »I den inre politiken ansåg han sig ej behöfva taga någon synnerlig del, men strängt hållande på grundsatsen, att enhet och solidaritet böra råda inom en konstitutionell regering, tvekade han icke ett ögonblick att efter försvarsfrågans fall 1871 samtidigt med de andra ministrarna begära sitt afsked.» Gift 1863 med Charlotte Georgine Louise de Bourbel. 11. Wachtmeister, Hans, landthushållare, ämbets- och riksdagsman, reseskildrare. Född i Karlskrona d. 23 febr. 1828; den föreg. syssling. Föräldrar: landshöfdingen, grefve Hans Wachtmeister och friherrinnan Agata Wrede, dotter af fältmarskalken Fabian Wrede (se nedan). Student i Uppsala 1844, blef W. 1848 fil. doktor med första hedersrummet och aflade 1850 juris kandidatexamen. Arftagare till stora fideikommissegendomar, ägnade han sig sedermera åt dessas skötsel, alternerande med att representera sin ätt å riddarhuset. Med af naturen moderat skaplynne sympatiserade han med 1865 års representationsreform, för hvilken han redan vid 1862--63 års riksdag hade tillfälle att uttala sig som ledamot af konstitutionsutskottet. Sedan denna blifvit en verklighet, representerade W. Blekinge län i Första kammaren 1867--77 samt var därvid 1867 led. af statsutskottet och 1868 samt 1871--72 af lagutskottet (de två sista åren vice ordf.). Landshöfding i Blekinge län 1867, utöfvade han denna post till 1883, då han drog sig tillbaka till privatlifvet, särskildt för att få tillfredsställa sin starka böjelse för resor i främmande länder. Frukterna af dessa har han på ett behagligt och talangfullt sätt offentliggjort i bl. a. Medelhafsskizzer, Dagboksanteckningar under en resa i Norra Afrika, Grekland och Turkiet 1884 (med teckningar af F. von Dardel) 1884, Turistminnen, Dagboksanteckningar under resor i Egypten, Algier, Spanien, Canariska öarne, Madeira m. m. 1885, Vägvisare för turister, Handledning vid uppgörande af resplaner 1891, Turistskizzer från Indien 1894, Nya turistskizzer från Indien, Birma och Java jämte en vecka i Palestina, 1896. Led. af Landtbruksakad. 1860. Död å Skärfva i Blekinge d. 10 nov. 1905. Gift 1850 med friherrinnan Ebba de Geer, syster till justitiestatsministern L. G. de Geer. 12. Wachtmeister, Hans Hansson, ämbetsman, statsråd. Född på Tromtö i Blekinge d. 22 april 1851; den föreg. son. Student i Uppsala 1869, aflade W. juris kandidatexamen 1874 samt blef 1876 vice häradshöfding. 1880 kanslisekreterare i finansdepartementet, blef W. kansliråd därstädes 1888 samt förordnades s. å. till expeditionschef. 1880 hade han tjänstgjort som sekreterare i bevillningsutskottet och vid urtiman 1892 gjorde han som Blekinge läns representant sitt inträde i Första kammaren, som han sedermera oafbrutet tillhört. Han gjorde sig här känd för såväl moderat-protektionstiska åsikter som goda insikter i statsfinansiella frågor, om ock dessa på grund af hans lågmälda föredrag hindrats att fullt komma till heders. Efter att 1895 hafva insatts i kommittén för granskning af ny bevillningsförordning, kallades W. d. 16 juli 1897 till statsråd och chef för finansdepartementet och verkade som sådan till d. 5 juli 1902, då den andra Boströmska ministären bildades. Han utnämndes s. å. till generaldirektör och chef för statskontoret. Vid 1906 års riksdag tillhörde W. den moderata grupp, som med vissa modifikationer ville antaga ett rösträttsförslag å majoritetsvalens grund. Han understöddes härvid af sina båda bröder, Axel, född 1855, landshöfding i Blekinge län, och Hugo, född 1867 och godsägare i Blekinge, samt ledamöter af Första kammaren för samma län från resp. 1904 och 1905.