detta område utgifvit 1786 års riksdag, historisk studie 1868 och Minnesteckning öfver Augustin Ehrensvärd 1876. Ledamot af Vetenskaps-akad. 1863, hedersled. af Landtbruksakad. 1886, Göteborgs Vet.- och vitt.-samh. 1877, Vitt.-, hist.-o. ant.-akad. 1876. Hedersdoktor i fil. fakulteten vid Uppsala universitets jubelfest 1877. Erhöll 1892 järnkontorets stora medalj i guld. Död å Baldersnäs d. 31 okt. 1899. Gift 1848 med grefvinnan Maria Augusta Coraldina Lagerberg. 4. Wærn, Leonard Magnus, filosof, skolman. Född i Bergsjö socken i Hälsingland, d. 5 jan. 1846; den föreg. kusins son och brorson till W. 2. Föräldrar: brukägaren, fil. mag. Leonard Magnus Wærn -- ledamot af Första kammaren 1879--87 -- och Greta Gahn. Student i Uppsala 1864, blef W. fil. doktor 1875 efter försvar af afhandlingen Shaftesburys dygdelära och förordnades s. å. till docent i praktisk filosofi vid nämnda universitet. Folkskoleinspektör i Uppsala stift 1882--86, blef W. 1884 lektor i pedagogik och metodik vid högre lärarinneseminariet i Stockholm, hvars rektor han var 1889--1904, och vann han som sådan genom sin nobla karaktär i ovanlig grad sina elevers tillgifvenhet. Från 1903 är han ock föreståndare för den teoretiska profårskursen i Stockholm. 1902 höll W. vid en diskussion i Uppsala ett inledningsföredrag Religionsundervisningen och den etisk-religiösa uppfostran, som sedermera äfven utkom i tryck och föranledde skarpa angrepp mot honom för bristande religiös renlärighet från den ortodoxa riktningens sida. Gift 1: 1879 med Ebba Elisabet Hagberg, 2: 1882 med Greta Gahn. 5. Wærn, Jonas, läkare. Född i Bergsjö socken i Hälsingland d. 23 maj 1849; den föreg. bror. Student i Uppsala 1869, blef W. 1874 med. kand. och 1878 med. lic. samt promoverades 1885 till med. doktor. W. tjänstgjorde 1877--78 som andre läkare vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn och 1880--84 som underläkare vid Allm. barnhuset. 1885 blef han e. o. professor i pediatrik vid Karolinska institutet. Efter att 1885--92 omväxlande med professor Medin ha uppehållit läkarevården å den medicinska afdelningen vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, antogs W. 1892 till öfverläkare därstädes och har sedermera alltjämt fungerat i denna egenskap, på samma gång han bedrifvit en vidsträckt enskild praktik. Har företagit utländska resor, bl. a. för studier af bakteriologi och pediatrik. Gift 1888 med Hilma Elisabet Gibson, änka efter prof. J. A. Waldenström (se nedan). 1. Wahlberg, Peter Fredrik, naturforskare. Född i Göteborg d. 19 juni 1800. Föräldrar: grosshandlaren Nils Fredrik Wahlberg och Anna Margareta Ekman. Efter enskild undervisning i hemmet genomgick W. Linköpings gymnasium, där hans redan väckta håg för naturvetenskaperna vann uppmuntran af d. v. lektorerna Chr. Stenhammar och H. Wallman. Sedan han blifvit student i Uppsala 1818 och vunnit den fil. graden därstädes 1824, utnämndes han 1825 till docent i praktisk ekonomi och tog med. kand.-examen. Promoverad till medicine doktor i Uppsala 1827 och förordnad till botanices et hist. natur. adjunkt vid Karolinska institutet i Stockholm det nämnda året, företog han 1828--30 en utrikes resa, under hvars förlopp han förordnades till botanices et hist. natur. professor vid Karolinska institutet och utnämndes till ordinarie innehafvare af samma befattning. 1836, från hvilken han 1865 tog afsked. Redan 1830 hade han blifvit kallad till Vet.-akademiens ledamot, utsågs 1848 till hennes sekreterare samt innehade denna befattning till 1866, då han på egen begäran erhöll afsked. I Landtbruksakademien invaldes han 1831 och var under en lång följd af år föredragande inför densamma i frågor rörande skogs- och trädgårdshandteringen, var en bland stiftarna af Svenska trädgårdsföreningen och sekreterare för utrikes brefväxlingen från föreningens stiftelse 1832 till 1839, en bland stiftarna af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1833 och en tid dess vice ordförande, under flera år lärare i naturalhistoria och materia medica vid Farmaceutiska institutet, till hvars bildande han bidragit och erhöll 1845 sundhetskollegiets förordnande som lärare i farmaci och farmaceutisk naturalhistoria därstädes, hvilket förordnande varade till 1862 samt var led. af en stor mängd in- och utländska lärda samfund och sällskap. Under de tre riksdagar, som höllos under tiden 1844--51, var han den ene af Vet.-akad:s fullmäktige i prästeståndet samt tjänstgjorde vid den första i allmänna besvärs- och ekonomiutskottet och vid de båda senare i bevillningsutskottet. Förutom en mängd uppsatser i Vet.-akad:s handlingar, i Öfversigt af Vet.-akad:s förhandlingar, i Landtbr.-akad:s handlingar, de skandinaviska naturforskaremötenas förhandlingar, Hygiea, Hisingers Anteckningar i fysik och geognosi, i Tidskrift för läkare och farmaceuter, i Stettiner Entomologischer Zeitung, m. fl., har W. författat och utgifvit: Flora Gothoburgensis 1820--24, Anvisning till de svenska pharmaceutiska växternas igenkännande 1826--27, Svenska trädgårdsföreningens årsberättelser 1834--39, Anvisning till svenska foderväxternas kännedom 1835 m. m. Efter honom hafva andra naturforskare uppkallat växtsläktet Wahlbergella och insektsläktet Wahlbergia, äfvensom växtarten Rubus Wahlbergi och insektarterna Dolichopus Wahlbergi, Oxhyrrhina Wahlbergi, Typhocyba Wahlbergi, o. s. v. W. företog många studieresor, bl. a. med V. Hisinger till Norge 1822 och som byzantinsk stipendiat 1828--30 utrikes. Hedersledamot af Landtbruksakademien 1864. Död i Stockholm d. 22 maj 1877. Gift 1831 med Eleonora Carolina Gustafva Westerberg. 2. Wahlberg, Johan August, naturforskare, Afrikaresande. Född på Lagklarebäck nära Göteborg d. 9 okt. 1810; den föregåendes bror.