så väl lyckades, att af de två bataljoner, hvilka under elfva månader af honom anfördes, ej mindre än nio hederslegionsstjärnor förvärfvades. Efter åtta års krigstjänst, under hvilken han i fem på hvarandra följande vintrar icke legat i säng, icke ens i hus, återvände han 1846 till Frankrike och utnämndes där 1848 till öfverste för 45:e linjeregementet. Då han kom för att emottaga detsamma, fann han det bivuakerande i en af Paris' förstäder och fick genast med sina soldater d. 22--26 juni deltaga i de blodiga gatustrider, som kostade tiotusen människor lifvet. Efter Napoleons val till president, utnämndes W., som förut var riddare, till officer af hederslegionen. Han lyckades ej vinna statschefens och ännu mindre krigsministerns S:t Arnauds bevågenhet, hvarför ock W:s ifrågasatta utnämning till brigadgeneral uteblef. Med anledning däraf begärde han i februari 1854 sitt afsked, gjorde ett besök i fäderneslandet 1856, vistades i Nizza 1861--64, bosatte sin slutligen i Montpellier och afled där ogift d. 21 juni 1865. Såsom en af de många, hvilka gjort det svenska namnet hedradt i utlandet, har W. här blifvit omnämnd. Han förtjänar det äfven, såsom en man af orubblig heder, ståndaktighet och dygd. Westén, Aron, präst, författare. Född i Arboga d. 23 nov. 1737. Föräldrar: rådmannen Erik Westén och Margareta Borg. Inskrifven vid universitetet i Uppsala redan 1748, blef W. fil. magister därstädes 1761 och prästvigdes året därefter på kallelse att vara e. o. bataljonspredikant vid Västmanlands regemente. Sedan han befordrats till ordinarie bataljonspredikant 1765 och året därefter till regementspastor, utnämndes han 1767 till e. o. hofpredikant hos kronprinsen, sedermera konung Gustaf III, blef ord. hofpredikant 1774, samt kyrkoherde i Ramsberg af Västerås stift och hedersprost 1779; Fullmäktig för Västerås' stifts prästerskap vid riksdagarna i Gäfle 1792 och i Norrköping 1800, blef han slutligen 1801 kyrkoherde i Arboga. Teol. d:r 1800 och 1812 fil. jubeldoktor i Uppsala, afled han i Arboga d. 2 maj 1814. Han är egentligen minnesvärd för sitt arbete Svenska hofclereciets historia, 1799--1814, hvilket arbete, omfattande tiden från Gustaf I t. o. m. 1799, vittnar om stor samlareflit och meddelar flera handlingar af sant historiskt intresse. Verket har fortsatts till 1850 af C. E. Wenström. Gift 1790 med Anna Maria Hasselström. Westerdahl, Fanny Amalia, skådespelerska, Född i Stockholm d. 21 febr. 1817 och dotter till konsertmästaren C. J. Westerdahl. Efter att vid 11 års ålder ingått som elev vid k. teatern, erhöll W. engagement därstädes 1836 och hade afskedsrecett d. 21 juni 1862. Hon ingick 1837 äktenskap med skådespelaren Carl Edvard Hjortsberg, en son till Lars Hjortsberg, men skildes 1849. Af ett fördelaktigt yttre och utrustad med vacker röst och säker uppfattning, räknades W. under en lång tid till teaterns bästa krafter och utförde bl. a. följande roller: Louise i »Kabal och kärlek», Johanna af Montfaucon, Griselda, Amalia i »Röfvarbandet», Katarina Månsdotter i »Erik XIV». Hon uppträdde äfven i sångroller, Papagena, Bettly i »Alphyddan», m. fl. Död i Stockholm d. 27 mars 1873. Westerlund, Carl Agardh, botanist, zoolog. Född i Berga by, Kalmar landsförs. d. 12 jan. 1831. Föräldrar: bryggaren Jonas Westerlund o. Anna Catharina Åstrand. W. blef 1853 student i Uppsala och 1855 i Lund, aflade fil. kand.-ex. 1860 och promoverades till fil. doktor 1862. Efter att ha tjänstgjort som vikarierande lärare i Malmö och Landskrona, blef han 1862 kollega vid Ronneby läroverk, från hvilken befattning han afgick 1893 på grund af läroverkets indragning. 1873 uppfördes W. i andra förslagsrummet till adjunkturen i zoologi vid Lunds universitet och aflade 1878 prof till professuren i samma ämne. W. har företagit många in- och utländska studieresor samt deltagit i naturforskaremöten, där han utsetts till ordf. eller vice ordf. i zoologiska sektionen. Han har på det botaniska området publicerat afhandlingar i »Botaniska notiser» samt Bidrag till kännedomen af Calmar läns vegetation, 1852, och Ueber die Gattung Atriplex, 1876. Som zoolog har W., utom uppsatser i Vet.-akademiens »Förhandlingar» samt in- och utländska tidskrifter och mötesförhandlingar utgifvit bl. a. Sveriges land- och sötvatten-mollusker 1865, Skandinavisk zoologi 1867, ny uppl. 1905, Sveriges, Norges och Danmarks land- och sötvatten-mollusker, I--II, 1871--73, Fauna Molluscorum extramasinorum europæa, I--II, 1876--78, Monografi öfver paläoarktiska regionens clausilier 1878, Skandinaviska foglarnes fortplantningshistoria, I, 1878, 1903--05, Fauna der in der paläarctischen Region lebenden Binnenconchylien, 9 delar, 1884--90. Led. af åtskilliga vetenskapliga samfund. Gift med Augusta Lindstedt. Westerlund, Ernst Otto Teodor, läkare. Född 22 okt. 1839 i Öregrund. Föräldrar: prosten och kyrkoherden i Gräsö och Öregrunds församlingar Pehr Wilhelm Westerlund och Johanna Maria Sundeman. Student i Uppsala 1858, blef W. medicine kandidat 1863 och medicine licentiat 1867. Tjänstgörande som underläkare på Augustenborgs lasarett under dansk-tyska kriget 1864, tillfångatogs han vid Als' eröfring af tyskarna. Han var 1868--86 stadsläkare i Enköping, där han allt fortfarande är bosatt. Andre bataljonsläkare vid Upplands regemente 1870, utnämndes han 1888 till regementsläkare vid lifregementets dragoner, förordnades 1895 till fördelningsläkare vid 5:te arméfördelningen och erhöll afsked från regementsläkarebeställningen, hvartill han åter utnämndes 1899. 1900 tog