4. Åkerhielm, Lars, militär, politiker. Född i Stockholm d. 24 febr. 1695. den föreg. broder. I olikhet med sin far och äldre broder valde Å. den militära banan och inskrefs 1710 som volontär vid lifgardet. Fänrik vid Södermanlands regemente 1711, deltog han i slaget vid Gadebusch och vid Tönningens belägring, där han blef fången men befriade sig själf, samt befordrades 1714 till löjtnant och 1716 till kapten. Ryttmästare vid Västgöta kavalleri 1717, deltog han i Carl XII:s norska fälttåg och erhöll vid Fredrikssten tre blessyrer. Han avancerade sedermera vid sistnämnda regemente 1734 till major och 1741 till öfverstlöjtnant, blef 1746 öfverste för Nylands dragoner, 1747 generalmajor af kavalleriet, 1755 generallöjtnant, 1759 chef för Bohus' dragonregemente, 1762 general af kavalleriet och 1763 chef för Gula husarerna. Tog 1764 afsked ur krigstjänsten och afled d. 29 jan 1767. Å. var äfven liksom brodern en framstående deltagare i sin tids politiska strider. Från 1734 till och med 1751--52 var han vid alla riksdagar medlem af sekreta utskottet. Till en början stod han på Hattarnas sida men började liksom brodern snart skygga tillbaka för deras äfventyrliga planer. Sålunda manade han som ledamot af det förstärkta »sekretissimum» 1741 till betänksamhet i fråga om det ryska kriget. Vid 1746--47 års riksdag valdes Å. af sekreta utskottet till ledamot af den sekreta beredningen, som skulle handhafva de hemligaste ärendena, och till finansdeputerad. På sommaren 1747 afgick han till Finland som kommissarie vid gränsregleringen. Vid 1751 års riksdag var han på grund af sin förmedlande hållning allvarligt påtänkt som landtmarskalk och erhöll vid konungens kröning s. å. friherrlig värdighet under namnet Åkerhielm till Blombacka. Gift 1721 med Margareta Göthenstjerna. 5. Åkerhielm, Gustaf Fredrik, ämbetsman, direktör för k. teatern. Född på Lindevad i Östergötland d. 10 febr. 1776; sonsons son till Å. 3. Föräldrar: ryttmästaren frih. Samuel Fredrik Åkerhielm och Fredrika Lovisa Uggla. Efter en särdeles omsorgsfull uppfostran ingick Å. i militärståndet och utnämndes 1793 till kornett vid Lifhusarerna (Lifgardet till häst). Två år senare löjtnant, befordrades han 1801 till stabsryttmästare och 1805 till skvadronsryttmästare. Som sådan deltog han 1808 i finska kriget och hade därunder tillfälle att aflägga månget prof på uppoffrande mod och manlig själsnärvaro. Utnämnd till öfverstlöjtnant i armén 1810, lämnade han året därefter krigstjänsten med titel af öfverste och drog sig tillbaka till privatlifvet, ägnande de följande åren åt skötseln af sin egendom samt åt längre och kortare utländska resor. 1818 inträdde han ånyo i det offentliga lifvet, i det han kallades till direktör för k. maj:ts hofkapell och spektakler samt bibehöll denna befattning till 1823. Under dessa fem år, hvilken tid blifvit betecknad som en af de mest lysande under k. teaterns tillvaro, uppsattes en mängd nya pjäser, däribland några af Å. själf författade, såsom tragedien Engelbrekt, Valdemar o. s. v. eller af honom öfversatta såsom »Hamlet» m. fl. dramatiska stycken. På grund af den tidens inom Sverige rådande estetiska och musikaliska smakriktning kan det anses såsom ett djärft steg af Å. att på kungliga scenen framställa Shakspeare och Weber. 1826 förordnades han till ordförande i den året förut organiserade styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket och gjorde i denna egenskap sitt bästa för beredande af en mänskligare behandling af fångarna. Samtidigt härmed förvaltade han från 1827 generaltulldirektörsämbetet, och kallades från sistnämnda befattning 1831 till statsråd. Såsom sådan bibehöll han emellertid sin plats i fångvårdsstyrelsen till 1835. Fem år därefter, då vid 1840 års riksdag den liberala oppositionen med stegradt eftertryck började göra sig gällande, lämnade han sin plats vid konungens rådsbord. Såsom själfskrifven ledamot af ridderskapet och adeln bevistade Å. riksdagarna från och med 1800. Ledamot af konstitutionsutskottet 1818, var han under de följande riksdagarna ordförande i expeditionsutskottet samt medlem af hemliga utskottet. Jämte sina ämbeten i statens tjänst innehade han tid efter annan flera maktpåliggande förtroendeuppdrag. Sålunda var han 1820 medlem af statsrevisionen, 1821 fullmäktig och ordförande i styrelsen öfver riksgäldskontoret, 1824 ledamot af strömrensningskommissionen, 1825 fullmäktig i järnkontoret, 1829 ledamot af kommittén för afgifvande af förslag till nytt reglemente för k. maj:ts hofkapell och spektakler, 1847 ordförande i direktionen öfver konungens hospital och i Patriotiska sällskapet, under flera år ordförande i Musik. akad., hedersledamot af Landtbr. akad. m. m. Död på Ulfsunda utanför Stockholm d. 23 sept. 1853. Gift 1: 1807 med friherrinnan Helena Charlotta af Ugglas och 2: 1831 med Elisabet Sofia Anker (från Norge). 6. Åkerhielm, Johan Gustaf Nils Samuel, landthushållare, politiker. Född i Stockholm d. 24 juni 1833; den föreg. son i andra giftet. Student i Uppsala 1850, aflade Å. 1852 kansliexamen därstädes och ingick s. å. som e. o. i civildepartementets expedition. Emellertid hade han redan 1851 beträdt den militära banan såsom fanjunkare vid Lifregementets dragonkår. Utnämnd 1854 till underlöjtnant vid denna kår, deltog han s. å. i franska kavalleriskolans öfningar i Saumur samt åtföljde 1856 som adjutant general von Essen på hans beskickning till kejsar Alexander II:s kröning i Moskwa. Efter sin hemkomst förordnad till attaché vid svenska beskickningen i Paris, utnämndes han 1857 till andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefvexlingen, då han tog afsked från regementet men kvarstod ännu tio år i armén. I diplomatiens tjänst kvarstannade