en framstående konstnär. Han hade utmärkta anlag för teckning och klart färgsinne men saknade nödigt underlag af bildning och kunskaper. Hans flesta stycken förete, med många förtjänster i öfrigt, någonting sliskigt och kraftlöst, hvilket gifvit en och annan konstdomare anledning att bryta stafven öfver hela hans konstnärsskap. Af hans efterlämnade målningar må nämnas: Amor och Psyche, Amor och Venus, Hebe och Ganymedes, Endymion och Diana, Bacchus och Ariadne, Procris och Cephalus, samt Venus, Anchises och Amor, den sistnämnda i Nationalmuseum. 1. Ångström, Anders Jonas, universitetslärare, fysiker. Född på Lögdö bruk i Medelpad d. 14 aug. 1814. Föräldrar: d. v. brukspredikanten, sedermera komministern i Sättna Johan Ångström och Katarina Thunberg. Efter att ha genomgått Härnösands läroverk, blef Å student i Uppsala 1833, fil mag. vid promotionen 1839 och hösten s. å. kallad till docent i fysiken. Förordnad 1842 till adjunkt vid Stockholms observatorium, utnämndes han 1843 till astr. observator i Uppsala. Sistnämnda år och det därpå följande befann han sig i München och tog hos professor Lamont å observatoriet Bogenhausen kännedom om dennes metod att anställa magnetiska mätningar. Detta med det resultat, att han under sin hemresa verkställde dylika mätningar i Paris, Bruxelles, Göttingen och Köpenhamn. Efter att 1845--57 ha tjänstgjort som examinator i matematik i studentexamen, 1846--47 vikarierat såsom astron. professor samt tidtals på 1850-talet såsom professor i fysik, erhöll han 1858 professuren i sistnämnda ämne. Strax vid början af de sexton år, han innehade denna lärostol, hade han att ombesörja inredningen af den för det fysiska kabinettet afsedda lokalen i den nya kemiska byggnaden samt instrumentsamlingens öfverflyttning till densamma. Han förskaffade vidare fysiska kabinettet en tidsenlig samling apparater och sökte genom införande af fysiska laborationer hos de studerande väcka och underhålla intresset för de exakta vetenskaperna. Det var under resor i Tyskland och Frankrike 1859 och 1866 han företog de ofvan antydda apparatinköpen. Sistnämnda år hade han äfven att i Paris fullgöra uppdraget att komparera de för fysiska kabinettet i Uppsala nyanskaffade måtten för metern och kilogrammet. Enahanda angelägenhet besörjde han därstädes 1867 i gemenskap med professor Ad. Nordenskiöld för Vetenskapsakademiens räkning. Han blef led., 1850 af Vet.-akad., och sedermera af flera inländska vetenskapliga samfund, 1867 af preussiska Vet.-akad. i Berlin, 1870 af The Royal society i London, af hvilket sällskap han 1872 fick mottaga den stora Rumfordska guldmedaljen, samt invaldes 1873 till medlem af l'Institut de France och af Videnskabernes selskab i Köpenhamn. Utanför hans egentliga verksamhetskrets togos hans insikter och förmåga i anspråk för åtskilliga offentliga uppdrag. Så var han 1869 ledamot af kommittén för ordnande af den ekonomiska förvaltningen vid Uppsala universitet och var från drättselnämndens inrättande i nämnda stad ända till sin död dess ordförande. Ledamot af 1873--74 års kommitté för omarbetning af universitetsstatuterna och stadgan för examina inom filosofiska fakulteten, tillhörde han i flera år styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut och Uppsala stadsfullmäktige 1868--73, var akademiens rektor 1870--71 och från 1867 till sin död Vetenskapssocietetens i Uppsala nitiske och högt uppburne sekreterare. Död i Uppsala d. 21 juni 1874.