1882, Ruth 1882, Armbandet eller den klufna ormen 1883, Artur Grip 1883, Irma 1883, Arbetarens lön 1889, Dagny, en familjehistoria 1892, Vålnaden på Tyresö 1894. Ödmansson, Ernst Ludvig Vilhelm, läkare. Född i Landskrona d. 8 juli 1831. Föräldrar: borgmästaren Johan Ödmansson och Charlotta Wilhelmina Flyborg. Student i Lund 1849, blef Ö. filosofie kandidat därstädes 1853, med. kandidat 1857, licentiat 1859 och kirurgie magister 1861. Året därpå promoverades han till medicine doktor, efter att ha utgifvit afhandlingen Bidrag till kännedomen af urinsedimentet uti njurarnes sjukdomar. 1863 docent och 1864 adjunkt i patologisk anatomi vid Karolinska institutet, utnämndes han 1869 till e. o. professor i syfilidologi därstädes. S. å. blef han tillika öfverläkare vid Stockholms stads och läns kurhus och kvarstod i antydda befattning till 1888, då han blef öfverläkare vid sjukhuset S:t Göran. Bland Ö:s vetenskapliga skrifter må nämnas Fall af encephalitis corticalis et hydrocephalus acutas, i »Med. arkiv» III, samt Studier öfver syfilis, Fall af framboesiartade vegetationer från syfilistiska sår, Subkutana sublimatinjektioner mot syfilis, Syfilis och erythema multiforme, Statistiska notiser från Stockholms stads och läns kurhus, Till frågan om excision af de syfilitiska primäraffektionerna, Om urethritis externa och cystabildningar å förhuden, Om de yttre ilialkalkörtlarnas sjukliga förändringar vid ljumskbuboner och Om lungaffektion efter intramuskulär injektion af olösliga qvicksilfverpreparater vid syfilis, alla dessa uppsatser införda i »Nord. med. arkiv», äfvensom Studier öfver epitheliernas byggnad. Till läran om albuminuri och Några fall af aphasi, intagna i »Hygiea». I Stockholms hälsovårdsnämnds årsberättelse för 1889 förekommer en af Ö. författad skildring af sjukhuset S:t Göran. Vid nedläggandet 1876 af ordförandeskapet i Svenska läkaresällskapet behandlade han frågan Om Stockholms allmänna hälsovård jämte några inledande anmärkningar rörande dödligheten därstädes och dödsorsakerna. Ledamot 1871--77 af Stockholms stads sundhetsnämnd och 1878--83 af dess hälsovårdsnämnd redigerade han den sistnämndas berättelser till Medicinalstyrelsen för 1879--80. Sedan han 1896 erhållit afsked från e. o. professuren, frånträdde han 1898 öfverläkarebefattningen vid S:t Göran. Ö. är sedan 1894 ledamot af Vet.-akad. Gift 1867 med Jenny Adolfina Becker. Öfverbom, Jonas, matematiker, geodet, meteorolog. Född d. 24 jan. 1758 i Mo, Gäfleborgs län. Föräldrar: kronolänsmannen Per Öfverbom och Kristina Larsdotter. Efter flitigt idkade studier vid Hudiksvalls skola och Gäfle gymnasium, blef Ö. student i Uppsala, där han isynnerhet ägnade sig åt matematiken. Sedan han 1780 blifvit kammarskrifvare i Krigskollegium, öfvergick han 1783 till Landtmäterikontoret, där han 1786 blef e. o. ingenjör och 1791 premiäringenjör. Ö. utgaf efter sitt inträde i sistnämnda verk väl utarbetade kartor: 1788 öfver Finska viken med kringliggande landskap, följande år öfver Åland med en del af svenska och finska skären samt postvägen mellan Sverige och Finland och 1793 öfver Heinola höfdingdöme. De sammandrag af geometriska kartor öfver byar, hemman och lägenheter, som alltjämt af honom verkställdes, kunde verket ej på grund af bristande tillgångar utgifva. Dessa kartarbeten blefvo emellertid begagnade, då S. G. Hermelin utgaf sitt stora kartverk. Stor förtjänst inlade Ö. såsom deltagare, jämte bl. a. Jöns Svanberg, i den vetenskapliga expedition, som 1801--03 på statens bekostnad hade att utföra den gradmätning i Lappland, hvarmed afsågs att justera de mätningar, som Maupertuis verkställt därstädes 1736--37 och Bouguer m. fl. 1735--42 i Peru. Af största betydelse för framgången af expeditionens arbeten voro de mångfaldiga anordningar, Ö. härunder företog, anordningar, hvilka i allmänhet icke kunde på förhand uttänkas, utan genast måste uppfinnas. Ett af honom för arbetena uppfunnet s. k. ekvialtitud-instrument vann bifall äfven bland utländska astronomer. Ö. utarbetade 1804 Uppskattningstabeller och utvecklade en förtjänstfull verksamhet på meteorologiens område genom sin i Vet.-akad:s handl. 1808 införda afhandling om medelvärmen i Stockholm under loppet af femtio år, hvilken afhandling blef öfversatt på engelska och införd i Thomsons »Annals of philosophy». Redan 1797 blef Ö. invald som ledamot i det året förut stiftade Krigsmannasällskapet (nu Krigsvetenskapsakademien), 1799 i Vetenskapsakademien, hvars preses han var 1808--09, samt 1813 i Landbruksakad. Död i Stockholm d. 11 juli 1819. Gift 1788 med Kristina Alexandra Elbfas. Öhrvall, Hjalmar August, läkare, öfversättare, folkbildningsfrämjare. Född i Nora d. 15 dec. 1851. Föräldrar : apotekaren Anders August Öhrvall och Elisabet Westberg. Student i Uppsala 1872, aflade Ö. 1881 med. kandidatexamen. Entusiastisk beundrare af John Stuart Mill, framträdde Ö. s. å. med en pietetsfull öfversättning af dennes berömda arbete: »Om friheten», hvarpå följde samma författares »Tre religionsfilosofiska afhandlingar» 1883 och »Utilitarism» 1885. Ett bröstlidande föranledde Ö. att vintern 1883--84 uppehålla sig å de Kanariska öarna. Kuren lyckades och kurorten, Tenerife, är af Ö. sedermera skildrad i Uppsala läkarfören:s förhandlingar, 1887. Förordnad 1886 till t. f. laborator i experimental fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala universitet, tjänstgjorde Ö. i denna egenskap till hösten 1888. Redan på våren 1888 hade medicinska fakulteten, på grund af Ö:s styrelseledamotskap i »Verdandi» under 1887 års bekanta sedlighetsdiskussion (se art. Hellberg, K. M. B., I: 484), sökt hindra hans förnyade förordnande, hvilket dock