Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bildt, Karl Nils Daniel - 2. Billing, Axel Gottfrid Leonard - Björklund, Johan Abraham - Björklund, Johan Gustaf - Björlin, Gustaf - 2. Björnstjerna, Carl Magnus Ludvig - 3. Björnstjerna, Oskar Magnus Fredrik - Blix, Magnus Gustaf - Blomberg, Knut Hugo - 3. Boëthius, Simon Johannes - Bohlin, Karl Petrus Theodor - 3. Boije, Hans Henrik - 4. Bonde, Carl Göran - 7. Bonde, Carl Carlsson - 2. Bonde, Gustaf - 4. Bonde, Carl Johan Trolle- - Bondeson, August Leonard - Bosse, Harriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akad. Han har yttermera 1902 utgifvit Svenska minnen
och märken i Rom.
Brodern Knut Georg blef 1902
öfverste och sekundchef vid lifregementets dragoner,
1904 generalmajor och generalintendent samt 1905
chef för generalstaben. Han är från 1891 led. af
Krigsvetenskapsakademien.
Billing, Axel Gottfrid Leonard, afsade sig
1906 ledamotskapet af Första kammaren, som alltjämt
utsåg honom till ledamot af statsutskottet och vid
båda urtima riksdagarna 1905 till ledamot af särskilda
utskottet för behandling af med unionens upplösning
sammanhängande spörsmål. Hans inflytande i sin kammare
var städse mycket stort; sålunda torde han mera än de
flesta bidragit till dess beslut 1902 om skrifvelse
till k. m:t, i syfte att erhålla allmän rösträtt
med proportionella val. I ecklesiastikministern,
C. von Friesen fann dock B. en motståndare, den
han ej var vuxen, och kunde trots sin intensiva
agitation lika litet hindra Växiö och Kalmar stifts
sammanslagning 1903 som upprättandet af den nya
läroverksstyrelsen 1904. Som prokansler har han af
sina klerikala intressen frestats att söka utsträcka
sitt inflytande utanför häfdvunna gränser och har
därigenom gifvit fart åt krafvet å prokanslersämbetets
afskaffande. Sedan 1900 har B. varit ordf. i Malmöhus
läns landsting.
Björklund, Johan Abraham, lämnade 1905 med pension
hufvudredaktörskapet för Nya Daglig Allehanda och
blef 1906 direktör för Svenska Telegrambyrån.
Björklund, Johan Gustaf, afled i Stockholm den 2
juli 1903.
Björlin, Gustaf, tillhör fortfarande Första kammaren,
som till och med 1902 insatte honom i lagutskottet
och 1904 i läroverksutskottet. 1903 utnämndes han
till generalmajor i armén, är sedan 1881 led. af
Krigsvetenskapsakad. och erhöll 1889 af Sv. akad. Carl
Johans-priset.
2. Björnstjerna, Carl Magnus Ludvig, blef
1889 serafimerriddare.
3. <b>Björnstjerna, Oskar Magnus Fredrik,</i> afled i
Stockholm d. 2 sept. 1905.
Blix, Magnus Gustaf, afled i Lund d. 14 febr. 1904.
Blomberg, Knut Hugo, är fortfarande ledamot af
Första kammaren och har från 1902 varit ordf. i
konstitutionsutskottet, vid lagtima riksdagen 1905
ledamot af hemliga utskottet och vid båda urtima
riksdagarna 1905 ledamot af särskilda utskottet för
behandling af med unionens upplösning sammanhängande
spörsmål. Stadsfullmäktig i Uppsala sedan 1884,
är han från 1903 samma korporations ordförande och
tillhör från 1889 länets landsting.
3. Boëthius, Simon Johannes, blef 1901 professor
i vältalighet och statskunskap vid Uppsala
universitet. Andra kammaren tillhörde han till och
med 1902 års riksdag, de fyra sista åren placerad i
konstitutionsutskottet. 1899–1902 var han ledamot af
läroverkskommittén och blef 1900 led. af Vitterhets-,
hist.- och ant.-akad.
1898 och 1903 var han lekmannaombud vid kyrkomötet
och är stadsfullmäktig i Uppsala sedan
1899 samt ledamot af länets landsting från 1903.
B. har på de senare åren omarbetat J. R. Pallins
arbeten i allmän historia för de allmänna läroverken.
Bohlin, Karl Petrus Theodor, som 1897 erhöll
professors titel, blef 1898 ledamot af Vet.-akademien.
3. Boije, Hans Henrik, lyckades under Gustaf
III:s tid till en tid innästla sig i konungens
förtroende och blef medlem af deputationen öfver
kronobrännerierna. Han sökte rikta sig genom att
förpakta en del af brännerirättigheterna men råkade
genom öfverspekulationer på obestånd 1778 och
måste afgå från sitt ämbete.
Bonde. Friherrliga ätten:
5. Bonde, Carl Göran, spelade som vän och ordensbroder
med hertig Carl och Reuterholm en ej ringa roll under
Gustaf IV Adolfs förmyndareregering.
7. Bonde, Carl Carlson, tillhör från 1903 åter
Andra kammaren, där han anslutit sig till
liberala samlingspartiet, som 1906 insatte
honom i sitt förtroenderåd. 1903 ledamot af
lagutskottet och 1904–06 af bevillningsutskottet,
var han tillika vid båda urtima riksdagarna 1905
ledamot af särskilda utskottet för behandling af
unionsangelägenheterna. Sedan 1904 har han varit
ordf. i Södermanlands läns landsting. 1902–03
utgaf han de två första delarna af Hedvig Elisabet
Charlottas Dagbok, omfattande tiden till 1788.
Grefliga ätten:
2. Bonde, Gustaf, blef vid riddarordnarnas instiftande
1748 en af de första serafimerriddarna.
4. Bonde, Carl Johan Trolle-, afsade sig
1902 ledamotskapet af Första kammaren.
Bondeson, August Leonard, afled i Göteborg dän
23 sept. 1906. Han utgaf 1904 andra delen af
Skollärare John Chronschoughs memoarer, 1901–03
Visbok. Folkets visor, sådana de lefva och sjungas
ännu i vår tid och 1903 M. V. K. (Mina vanliga
kryddor). Allmogehistorier, gamla och nya.
* Bosse, Harriet, skådespelerska. Född i Kristiania
d. 19 febr. 1878. Föräldrar: bokförläggaren
i Stockholm och Kristiania Heinrich Bosse och
Anne-Marie Lehman.
Efter skolgång i Kristiania
och Stockholm inträdde fröken B. vid 16 års ålder i
musikkonservatoriet i Stockholm, där hon hade sång
till hufvudämne och för öfrigt tog pianolektioner. År
1897 aflade hon sånglärarinneexamen samt tog därpå
engagement vid Fahlströms teater i Kristiania,
där hon stannade 1 1/2 år. Hon begaf sig sedan till
Paris, där hon bevistade skådespelaren vid Théatre
Français de Féraudy’s lektioner på konservatoriet. I
juni 1899 tog fröken B. engagement vid Dramatiska
teatern i Stockholm, där hon stannade till 1905,
då hon gaf gästspel på flera håll. Från hösten 1906
är hon engagerad hos direktör Ranft. Bland hennes
roller märkas: Puck i »En midsommarnattsdröm», Julia,
Hedvig i »Vildanden», Isotta i »En veneziansk komedi»,
Clärchen i »Egmont», de kvinliga hufvudrollerna i
Strindbergs »Till Damaskus», »Samum», och »Påsk»,
Mélisande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
