akad. Han har yttermera 1902 utgifvit Svenska minnen och märken i Rom. Brodern Knut Georg blef 1902 öfverste och sekundchef vid lifregementets dragoner, 1904 generalmajor och generalintendent samt 1905 chef för generalstaben. Han är från 1891 led. af Krigsvetenskapsakademien. Billing, Axel Gottfrid Leonard, afsade sig 1906 ledamotskapet af Första kammaren, som alltjämt utsåg honom till ledamot af statsutskottet och vid båda urtima riksdagarna 1905 till ledamot af särskilda utskottet för behandling af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål. Hans inflytande i sin kammare var städse mycket stort; sålunda torde han mera än de flesta bidragit till dess beslut 1902 om skrifvelse till k. m:t, i syfte att erhålla allmän rösträtt med proportionella val. I ecklesiastikministern, C. von Friesen fann dock B. en motståndare, den han ej var vuxen, och kunde trots sin intensiva agitation lika litet hindra Växiö och Kalmar stifts sammanslagning 1903 som upprättandet af den nya läroverksstyrelsen 1904. Som prokansler har han af sina klerikala intressen frestats att söka utsträcka sitt inflytande utanför häfdvunna gränser och har därigenom gifvit fart åt krafvet å prokanslersämbetets afskaffande. Sedan 1900 har B. varit ordf. i Malmöhus läns landsting. Björklund, Johan Abraham, lämnade 1905 med pension hufvudredaktörskapet för Nya Daglig Allehanda och blef 1906 direktör för Svenska Telegrambyrån. Björklund, Johan Gustaf, afled i Stockholm den 2 juli 1903. Björlin, Gustaf, tillhör fortfarande Första kammaren, som till och med 1902 insatte honom i lagutskottet och 1904 i läroverksutskottet. 1903 utnämndes han till generalmajor i armén, är sedan 1881 led. af Krigsvetenskapsakad. och erhöll 1889 af Sv. akad. Carl Johans-priset. 2. Björnstjerna, Carl Magnus Ludvig, blef 1889 serafimerriddare. 3. Björnstjerna, Oskar Magnus Fredrik, afled i Stockholm d. 2 sept. 1905. Blix, Magnus Gustaf, afled i Lund d. 14 febr. 1904. Blomberg, Knut Hugo, är fortfarande ledamot af Första kammaren och har från 1902 varit ordf. i konstitutionsutskottet, vid lagtima riksdagen 1905 ledamot af hemliga utskottet och vid båda urtima riksdagarna 1905 ledamot af särskilda utskottet för behandling af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål. Stadsfullmäktig i Uppsala sedan 1884, är han från 1903 samma korporations ordförande och tillhör från 1889 länets landsting. 3. Boëthius, Simon Johannes, blef 1901 professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Andra kammaren tillhörde han till och med 1902 års riksdag, de fyra sista åren placerad i konstitutionsutskottet. 1899--1902 var han ledamot af läroverkskommittén och blef 1900 led. af Vitterhets-, hist.- och ant.-akad. 1898 och 1903 var han lekmannaombud vid kyrkomötet och är stadsfullmäktig i Uppsala sedan 1899 samt ledamot af länets landsting från 1903. B. har på de senare åren omarbetat J. R. Pallins arbeten i allmän historia för de allmänna läroverken. Bohlin, Karl Petrus Theodor, som 1897 erhöll professors titel, blef 1898 ledamot af Vet.-akademien. 3. Boije, Hans Henrik, lyckades under Gustaf III:s tid till en tid innästla sig i konungens förtroende och blef medlem af deputationen öfver kronobrännerierna. Han sökte rikta sig genom att förpakta en del af brännerirättigheterna men råkade genom öfverspekulationer på obestånd 1778 och måste afgå från sitt ämbete. Bonde. Friherrliga ätten: 5. Bonde, Carl Göran, spelade som vän och ordensbroder med hertig Carl och Reuterholm en ej ringa roll under Gustaf IV Adolfs förmyndareregering. 7. Bonde, Carl Carlson, tillhör från 1903 åter Andra kammaren, där han anslutit sig till liberala samlingspartiet, som 1906 insatte honom i sitt förtroenderåd. 1903 ledamot af lagutskottet och 1904--06 af bevillningsutskottet, var han tillika vid båda urtima riksdagarna 1905 ledamot af särskilda utskottet för behandling af unionsangelägenheterna. Sedan 1904 har han varit ordf. i Södermanlands läns landsting. 1902--03 utgaf han de två första delarna af Hedvig Elisabet Charlottas Dagbok, omfattande tiden till 1788. Grefliga ätten: 2. Bonde, Gustaf, blef vid riddarordnarnas instiftande 1748 en af de första serafimerriddarna. 4. Bonde, Carl Johan Trolle-, afsade sig 1902 ledamotskapet af Första kammaren. Bondeson, August Leonard, afled i Göteborg dän 23 sept. 1906. Han utgaf 1904 andra delen af Skollärare John Chronschoughs memoarer, 1901--03 Visbok. Folkets visor, sådana de lefva och sjungas ännu i vår tid och 1903 M. V. K. (Mina vanliga kryddor). Allmogehistorier, gamla och nya. * Bosse, Harriet, skådespelerska. Född i Kristiania d. 19 febr. 1878. Föräldrar: bokförläggaren i Stockholm och Kristiania Heinrich Bosse och Anne-Marie Lehman. Efter skolgång i Kristiania och Stockholm inträdde fröken B. vid 16 års ålder i musikkonservatoriet i Stockholm, där hon hade sång till hufvudämne och för öfrigt tog pianolektioner. År 1897 aflade hon sånglärarinneexamen samt tog därpå engagement vid Fahlströms teater i Kristiania, där hon stannade 1 1/2 år. Hon begaf sig sedan till Paris, där hon bevistade skådespelaren vid Théatre Français de Féraudy's lektioner på konservatoriet. I juni 1899 tog fröken B. engagement vid Dramatiska teatern i Stockholm, där hon stannade till 1905, då hon gaf gästspel på flera håll. Från hösten 1906 är hon engagerad hos direktör Ranft. Bland hennes roller märkas: Puck i »En midsommarnattsdröm», Julia, Hedvig i »Vildanden», Isotta i »En veneziansk komedi», Clärchen i »Egmont», de kvinliga hufvudrollerna i Strindbergs »Till Damaskus», »Samum», och »Påsk», Mélisande