utgifvit Antiken, en samling essayer med ämnen från den klassiska forntiden. I den af B. jämte E. Svensén (se II:575) utgifna Värdshistorien, berättad för folket, har B. 1904--05 skildrat gamla tidens och medeltidens historia, och sina reseintryck från Rom och Hellas har han återgifvit i På klassisk mark, 1896, och Pompeji, 1900. Dessutom har han öfversatt Rousseaus uppfostringsskrift »Emile» och till skolans bruk utgifvit Taciti »Germania», Tegnérs »Skoltal», m. m., hvarjämte han uppträdt med två samlingar Dikter (1894 och 1899). Sedan 1903 redigerar han kalendern »Nornan» och är från 1901 t. f. lärare i antik kulturhistoria vid Stockholms högskola. Än mera bemärkt har B. gjort sig genom den roll, han med öfvertygelsens värme spelat som kämpe för absolut nykterhet i vårt land, och han har äfven representerat nykterhetssällskapen vid internationella utländska kongresser. Bland en mängd skrifter å detta område må nämnas Är ett rusdrycksförbud i vårt land önskvärdt och utförbart? 1895, P. Wieselgren, den svenska nykterhetsrörelsens fader, 1900, Den svenska nykterhetsrörelsens historia, 1893 och Nykterhetsrörelsens världshistoria, 1900 (öfversatt till flera språk.) Från 1903 utgifver ock B., under medverkan af andra nykterhetsifrare »Mimer, svensk tidskrift för studium af alkoholfrågan och nykterhetssträfvandet». B., som är en af landets mest anlitade populära föreläsare, har äfven visat sitt intresse för folkupplysningen genom de i »Verdandis småskrifter» ingående broschyrerna om Giordano Bruno, Slafveriet i antiken och Anders Fryxell. Äfven politiskt, har B. uppträdt i liberal riktning och har flera gånger som kandidat till Andra kammaren för Norrköping samlat ett afsevärdt antal röster, dock utan att ernå majoritet. Gift 1891 med Kristina Johansson. Bergstedt, Carl Fredrik, afled å sin egendom Skrukarp i Östergötland d. 26 juni 1903. Bergström, David Kristian, har alltjämt till nuvarande tid (1906) varit ledamot af Andra kammaren, som 1903--05 insatte honom i konstitutionsutskottet, af hvilket han var en särdeles verksam ledamot, och vid urtima oktoberriksdagen 1905 i särskilda utskottet för behandling af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål. I aug. s. å. afgick han från sin post i »Dagen» och deltog med stor energi i 1905 års valkampanj, med föredrag å åtskilliga ställen i landsorten. D. 7 nov. s. å. inkallades han som konsultativt statsråd i den Staaffska ministären, med hvilken han afgick d. 29 maj 1906. Han har senare under samma år inkallats som ledamot i Vaxholmsundersökningskommissionen och kommittén för arméns byggnader. Hans 1902 afgifna motion om ett mera praktiskt och mindre tidsödande sätt att ordna de akademiska studierna väckte genom sin rikedom på sakuppgifter mycket uppseende och föranledde s. å. tillsättandet af den s. k. universitetsexamenskommittén, af hvilken B. blef medlem, och på grund af hvars initiativ flera viktiga reformer i examensväg redan blifvit vidtagna. 1904 inkallades B. äfven i kommittén för revision af lagen mot yrkesfara. Bergström, Gustaf, skådespelare, afled i Stockholm d. 9 nov. 1904. * Bernström, John Peter Fredrik, industriidkare. Född i Hälsingborg d. 26 jan. 1848. Föräldrar: landtbrukaren Peter Fredrik Bernström och Hanna Andersson. Efter studier vid läroverken i Hälsingborg och Kristianstad blef B. 1867 elev vid Karlbergs krigsskola men inträdde redan 1868 vid mekanisk verkstad. 1870--72 vistades han å studieresor i England och var 1872--73 anställd som inspektör för skeppsbyggerier i Newcastle, där han förvärfvade god inblick i den mekaniska verkstadsindustriens bedrifvande. 1873--76 var han ingenjör och kontorschef hos firman Graham Brothers i Stockholm, hvarefter han 1876 grundade egen maskinagentur, som han innehade till 1887, då han inträdde som verkställande direktör i det bolag, Separator, som bildats för exploatering af G. de Lavals mjölkseparator. På denna plats har ock B. visat sig som rätte mannen, den där genom klok förvaltning, framsynt blick och järnhård energi bragt sitt företag till en lysande ställning. Van att härska, har han haft svårt att finna sig till rätta med det intrång i arbetsgifvarnas uteslutande bestämmanderätt, fackföreningarna åvägabringat, och har, för att med kraft möta dessas anspråk, varit ytterst verksam för sammanslutning af de svenska arbetsgifvarna. Om gagnet eller lämpligheten af en del af dessa på främst B:s initiativ vidtagna åtgärder, såsom den stora lockouten 1905, äro meningarna i hög grad delade. Länge känd som en utprägladt konservativ och protektionistisk man, invaldes B. i sept. 1905 af Stockholms läns landsting i Första kammaren, som 1906 insatte honom som suppleant i bevillningsutskottet. 1898 led. af Landtbruksakademien, har B. sedan 1902 säte i järnvägsrådet. Gift 1874 med Henrietta Kristina Sundström. 12. Bielke, Ture Gabriel, blef en af de förste serafimerriddarne 1748. 13. Bielke, Nils Adam, blef 1769 serafimerriddare. Bilberg, Johan. Sonsonen Fredrik Otto, född 3 aug. 1722, major vid amiralitetet och död 29 okt. 1806, var under frihetstiden en framskjuten Mössa. Under Gustaf III var han en af riddarhusoppositionens mest verksamma medlemmar och väckte bl. a. 1786 uppseende genom sitt yrkande, att tryckfriheten skulle återställas till de gränser, som utstakats genom 1774 års förordning. Vid 1789 års riksdag var han en af dem, som konungen fann lämpligt att häkta för en tid för att kunna genomdrifva säkerhetsakten. 1. Bildt, Didrik Anders Gillis, blef 1873 serafimerriddare. 2. Bildt, Karl Nils Daniel, förflyttades 1902 till envoyé i London men återvände 1905 till sin gamla post i Rom. B., som var ordf. i 1902 års unionella konsulatkommitté, blef 1899 fil. hedersdoktor i Uppsala, 1900 hedersled, af Vitterh.-akad. samt 1901 en af de 18 i Svenska