Kjerrman, Anna Maria Lovisa, född Wahlenberg, har ytterligare utgifvit: Länge, länge sedan, sagor 1903, En ny dag, berättelse 1904, Den syndiga gamla människan, skizzer 1905, Två slags folk, roman 1905, Förbrytare, berättelser 1906. 3. Klingspor, Vilhelm Mauritz, blef 1796 serafimerriddare. 2. Koch, Richert Vogt von. Sonen Richard Gerhard Halfred är sedan 1904 stadsfullmäktig i Stockholm och sedan 1906 gift med Carola Sahl. 4. Krusenstjerna, Julius Edvard von, är fortfarande ledamot af Andra kammaren, som vid båda urtima riksdagarna 1905 insatte honom i särskilda utskottet för behandling af unionens upplösning vidrörande spörsmål och 1906 i talmanskonferensen. Han blef 1899 serafimerriddare. Kuylenstierna, Alexis Edvard Ulrik, som de senare åren arbetat å Dagens Nyheters utrikesafdelning, har ytterligare utgifvit: Mitt sista vandringsår, ströftåg i Persien och Indien, 1904, Det stora kriget mellan Japan och Ryssland 1904--05. Gift 1904 med Eva Erika Margareta Sparre. Kylberg, Lars Vilhelm, ägnade som J. G. Richerts nära vän och meningsfrände ett nitiskt arbete för representationsreformen och andra tidens liberala idéer, för hvilka det af K. ledda Skaraborgs läns hushållningssällskap tid efter annan opinerade. 3. Lagerberg, Carl Sven Axel, afled i Stockholm d. 25 mars 1905. 2. Lagerbring, Gustaf Otto Robert, tillhör fortfarande Första kammaren. Vid 1906 års riksdag tillhörde han dem, som med vissa modifikationer ville antaga den Staffska regeringens rösträttsförslag. 5. Lagerheim, Carl Herman Theodor Alfred, fick ej se sina förhoppningar att grunda skilda konsulatväsen för de skandinaviska rikena med bibehållen diplomati realiserade. Redan snart visade sig divergens mellan honom och statsministern Boström om de härför erforderliga »lika lydande lagarna» (se II: 11 och Boström E. G.: Supplementet). Då schismen visade sig omöjlig att öfvervinna, tog L. på hösten 1904 afsked från utrikesministerposten. Han blef 1905 generaldirektör och chef för kommerskollegium samt valdes s. å. till stadsfullmäktig i Stockholm. 2. Lagerlöf, Selma Ottiliana Lovisa, har ytterligare utgifvit: Herr Arnes penningar 1904, Kristuslegender 1904 och läseboken för folkskolorna Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 1906. Lagerman, Alexander, uppfinnare. Född i Östra Eneby förs. i Östergötland d. 11 febr. 1836. Föräldrar: skräddaremästaren Gustaf Fredrik Lagerman och Johanna Charlotta Uhrfeldt. L., som redan vid 17 års ålder uppgjort ritningar till en stilsättningsmaskin, var 1853--56 anställd som ritare vid Motala verkstad. Han arbetade sedermera mest för sig själf och utarbetade en fullständig tändsticksmaskin, som alldeles automatiskt skar stickorna, svaflade, satsade, torkade och inpackade dem i kapslar. Maskinen belönades 1864 af Vetenskapsakad. med Wallmarkska priset och torde föranledt hans anställande 1870 vid Jönköpings tändsticksfabrik, där han verkade till sin död d. 29 nov. 1904. Hans uppgift därstädes blef att konstruera nya hjälpmaskiner och förbättra redan befintliga. För den stora fabrikens tillverkningar uppfann han sålunda epokgörande specialmaskiner, hvilka ersatte handarbetet och i ej ringa grad torde bidragit till fabrikens enorma uppsving. Vi anföra bland dem: trafningsmaskiner, kapselmaskiner, ytterasksmaskiner, inlådsmaskiner, paketeringsmaskiner och framför allt den storartade kompletteringsmaskinen, som i ett sammanhang utför alla arbeten för säkerhetständstickornas förfärdigande och inläggande i askar. Men L. begränsade ej sin uppfinnaretalang till endast tändsticksindustriens område. Vid boktryckerijubiléet i Stockholm 1883 förevisade han en sättmaskin, med hvilken både sättning, radjustering och typafläggning kunde verkställas, hvilka operationer ej kunnat besörjas af någon föregående sättmaskin. Sedermera uppfann han en apparat för sättning vid vanlig stilkast, typoteter och sålde i England patentet för 25,000 pund sterling. Slutligen uttog L. 1896 i alla länder patent på en väl fungerande arkiläggningsapparat för snällpressar, den första i sitt slag användbara. Gift 1870 med Hildegard Emilie Söderman. Lange, Algot, afled i Paris 1904. 2. Langlet, Klara Matilda Ulrika Klementina, afled å Spetebyhall i Södermanland d. 7 aug. 1904. Larsson, Liss Olof. Nederst å II: 23 står: var 1885, januaririksdagen 1887, läs: 1885 -- januaririksdagen 1887 --. 4. Leffler (Läffler) Leopold Fredrik (Fritz) Alexander. L. erhöll 1904 afsked med pension. L:s författarskap sträcker sig öfver många, delvis rätt skilda områden, såsom fonetik, nordisk grammatik, runologi, fornsvensk laghistoria, svensk fornhistoria, medeltida latinsk vers, heraldik, personalhistoria, genealogi, politik m. m., och han har äfven offentliggjort åtskilligt i bunden form. Bland hans viktigaste arbeten må här nämnas: Några ljudfysiologiska undersökningar rörande konsonantljuden I 1874, Undersökning om de germanska isynnerhet nordiska formerna af adjektivet hög 1883; Bidrag till svensk språkhistoria 1878, Uppsatser om Rökstenen m. fl. runologiska uppsatser och föredrag, Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen 1878, Om den fornsvenska hednalagen 1879, Om 1607 års upplaga af Upplandslagen 1880, Om de östskandinaviska folknamnen hos Jordanes 1894, Om Sveriges integritet 1895, Några svenska »talande vapen» 1903--04, Bidrag till vår medeltida personhistoria 1904--05, Den gottländska Taksteinersägnen 1903--05, Versus memoriales latini ad historiam svecanam pertinentes 1905. Bland skrifter i bunden form må nämnas: Två kväden i