Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Form och uttryckssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
GUSTAF FRÖDINGS SKALDSKAP
uppnår därigenom den största verkan, ty man får använda
all den naturliga tonvikten, all den emfas, som är möj
lig i tal; versen tillåter en att följa den vanliga
betoningen. Exempel på den utomordentliga lätthet, med
vilken Fröding förstod att inpassa ett innehåll i en rytm,
som var absolut bestämd och originell, men likväl i allo
medgav ett fullt okonstlat tal, är det inte svårt att visa
i hela hans alstring. Jag inskränker mig till ett par
typiska metrar. Hur otvunget falla inte orden i » Ur
Anabasis » :
När så barbarerna fördrivits eller dödats,
lät Xenofon hellenerna slå läger
och taga fram av de förråd, som ännu ej förödats,
och bjuda in till gästabud hellenernas strateger o. s. v.
Och hur vardagligt enkelt tala inte personerna i
» Jägar Malms hustrur»:
»Hör nu Malmen,» sade moran,
»var är flickan som du hade
häromsistens till att draga
allt ditt gods av vilt och skinn,
hon, den stackarn, som du sade
vara hustru din?»
En dylik enkelhet och ledighet förutsätter
naturligtvis mycket arbete vid sidan av en utomordentlig
begåvning. Också är Frödings form resultatet av många och
långa förstudier och utarbetningar. Han skrev vanligen.
ner några rader här och där i en dikt, som sysselsatte
honom, sammanfogade dessa delar till ett helt under
prövanden och försök, var ofta inte nöjd med den
slutgiltiga formgivningen, utan ändrade ytterligare. Detta gör
att även i de fall, där man endast har tryckdikter att
hålla sig till, kan man undersöka hans sätt att dikta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
