Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Form och uttryckssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
GUSTAF FRÖDINGS SKALDSKAP
tygande formulering, som den erhållit. Det finns vers,
som huvudsakligen vänder sig till vår fantasi och sätter
den i rörelse. Två vägar äro vanliga för att nå detta
mål. Den ena är att skapa en bildvärld, som suggererar
till dröm, den andra att genom ljudverkningar väcka vissa
föreställningar till liv. Ingen skald använder det ena
sättet med uteslutande av det andra. Här har han
förnämligast nyttjat det ena, där åter det andra. Ofta kan
man likväl hänföra de lyriska skalderna till den grupp,
som nyttjar hörselintryck i första rummet. Så Fröding.
Redan rytmernas skiftningsrikedom och virtuosa
behandling visar detta, och ännu mera det grättna ordvalet.
Fröding är ytterst noga med att välja betecknande ord,
men han är lika noga med att ordsammanställningarna
skola klinga så, att helhetsstämningen växer fram ur deras
välljud så att säga utanför deras betydelseinnehåll. Det
märks på hans noggranna omskrivningar av dikterna. Tag
som prov en strof ur dikten » Den gamla goda tiden», som
skildrar en värmländsk smedja och arbetet där. Den fick
till sist följande lydelse:
Bälgen blåste och blästern ljungade
kvävande hetta ur ässjorna slog,
svettiga sotiga smederna slungade
släggan mot stängerna
nöpo med tängerna
formade järnet till harv och plog.
Dess tidigare form åter var denna:
Bälgen blåste och blästern ljungade,
malmen klingade klar och gäll,
stängerna vände och släggorna slungade
smederna, knotiga,
svettiga, sotiga,
vilda gestalter från Häcklefjäll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
