Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om skrift i allmänhet - § 2. Olika slags bokstäfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pr ak
sc KRA
HR ve bä gör Brr CA
+ Br
6 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
använda latinska (hvaraf de s. k. runorna endast äro en
urgammal afart). Men äfven inom hvartdera af dessa
alfabet förefinnas olikheter i fråga om bokstäfvernas ut-
seende, hvilka olikheter hufvudsakligen bero på sättet för
skriftens frambringande. Detta kan nämligen ske antingen
så, att man på ett jämförelsevis varaktigt material, såsom
sten, metall eller lera, anbringar bokstäfverna medelst
huggning (med mäjsel) eller ristning (med stift eller graf-
stickel), i hvilket fall vi erhålla en s. k. inskrift; eller
ock så, att man på ett jämförelsevis ovaraktigt material,
såsom vax, skinn (s. k. pergament) eller papper, åstad-
kommer bokstäfver medelst penna, hvilket ger oss en s. k.
handskrift (manuskript), eller stämpel, hvarigenom upp-
står s. k. tryckskrift. Handskrift och tryckskrift kallas
med ett gemensamt namn för bokskrift. Förekommer dylik
på ett eller några få lösa blad, så talar man om ett bref;
äro däremot bladen många och med hvarandra samman-
häftade, så kallas det hela en bok.
Af bekvämlighetsskäl erhålla nu bokstäfverna i hand-
skrift ett betydligt olika utseende — s. k. skrifstil — mot
det de äga i tryck -— s. k. tryckstil; jämför t. ex. gas
med gas! Men dessutom kunna både skrif- och i synnerhet
tryckstil förete många af olika tycke och smak framkallade
skiftningar 1 fråga om bokstäfvernas utseende. Så t. ex.
. skiljer man emellan den hos oss numera allmänt brukliga
"latinska" skrifstilen och den nu blott i Tyskland, men
under 1500-, 1600- och 1700-talen äfven i Sverge all-
männa "tyska" skrifstilen. Likaså skiljer man i tryck
mellan den mera enkla och rediga "latinska" antikva-stilen
och den kantiga, numera endast i Tyskland (samt i mindre
mån Danmark och Norge) mera vanliga fraftur-stilen, som
förr ofta, men med orätt, kallades "svensk" (rättare tysk");
vidare mellan ”sirad" och icke sirad stil (t. ex. A, och A)
m. fl. slag, af hvilka vi blott erinra om kursiv-stil, en
lutande tryckstil, som äfven i fråga om bokstäfvernas ut-
seende mycket närmar sig skrifstilen.
Andtligen återstår att erinra om en olikhet i bok-
stäfvernas utseende, hvilken beror på ett medlande mellan
talskrift och begreppsskrift, nämligen skillnaden mellan
s. k. stora och små bokstäfver. Om jag i stället för karl
skrifver Karl, så afser utbytet af k mot K icke att ange
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
