Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om skrift i allmänhet - § 2. Olika slags bokstäfver - § 3. Lönnskrift och kortskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SKRIFT I ALLMÄNHET. 7
ett annat uttal, utan en annan betydelse hos ordet, d. v. s.
skillnaden mellan & och K innebär icke en olikhet i talet
(för örat), utan i begreppet (för tanken). Sak samma med
motsatser såsom i (= uti) och I (= ni), gud (= gudom-
ligt väsen) och Gud (= den ende och sanne guden). Att
på dylikt eller annat sätt (t. ex. genom att skrifva och —
"samt", men och = "äfven”) 1 talskrift söka tillgodose
begreppsskriftens kraf kallas att tillämpa "ordskillnads-
grundsatsen”, hvarom mera i det följande.
Dessutom plägar man i tryck stundom, utan att vid-
taga någon förändring i bokstäfvernas form, göra dem
antingen tjockare än vanligt (s.k. fetstil) eller mindre
än vanligt (s. k. petitstil), detta för att framhålla den
synnerligen stora eller ringa vikten af det, som på så
sätt utmärkes. Det förra ändamålet kan äfven vinnas
genom att låta boktäfverna följa glesare efter hvarandra
(s. k. spärrning) och i skrifstil genom att stryka under
det särskilt viktiga.
$ 3. Men det finnes ännu ett slags skrift (utom de
i 8 I omnämda), som vi torde böra, om ock i all korthet,
redogöra för, och som man skulle kunna kalla för skrift
i andra hand. I dylik skrift föreställa de tecken, som
användas, hvarken tankar eller tal, utan bokstäfver, d. v. s.
de äro en omskrifning af eller, om man så vill, förklädnad
för de vanliga bokstäfverna. Man kan härvid antingen
begagna sig af särskilda nya tecken, såsom fallet är i den
vanliga telegrafskriften, som medelst punkter och streck
ersätter de vanliga bokstäfverna; eller ock kan man använda
de allmänt gängse bokstäfverna, men naturligtvis med en
annan betydelse än den de vanligen äga. Om man t. ex.
låter hvarje bokstaf föreställa den nästföljande i alfabetet,
så kommer adm att betyda ben. Dylik skrift är naturligtvis
begriplig endast för den, som äger "nyckeln" till hemlig-
heten, och är således ett slag af lönnskrift (eller "chiffer-
skrift”). I ett fall är sådan lönnskrift mycket använd i
det dagliga lifvet och i all synnerhet i tidningsprässen.
S, k. psevdonymer (falska namn) äro nämligen ingenting
annat än en lönnskrift, som använder vanliga bokstafs-
grupper i en helt annan betydelse,” än de annars äga,
nämligen såsom förklädnad för författarens eget namn. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
