Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om skrift i allmänhet - § 3. Lönnskrift och kortskrift - 2. Om svensk skrift - § 4. Uttalsgrundsatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
är Sigurd = Karl Josef Alfred MHedenstierna, Ave = Eva
Wigström 0. s. v.
Hit hör också kortskrift, hvilken kännetecknas däraf,
att den äfvenledes använder de vanliga bokstäfverna (ofta
i förening med skiljetecken), men låter en eller några
få af dessa beteckna icke blott sig själfva, utan äfven alla
de öfriga bokstäfver, som ingå 1 samma ord, till hvilka de
höra. Af sådant skrifsätt begagna vi oss dagligen i stor
utsträckning, t. ex. (redan detta ett hithörande fall!) f. m.
(= förmiddagen), o. s. v. (= och så vidare), kl. (= klockan),
hr. (= herr), jfr. (= jämför), fil. kand. (= filosofie kandidat)
m. m. (äfven detta ett exempel!). Ett författarenamn i
kortskrift kallas signatur” (icke att förblanda med psevydo-
nym, hvarom se ofvan), t. ex. det kända märket K. W—g
(= Karl Warburg) eler CD: Wi(= Carl David ateWirs
sén). eller Bra (= Vilbelm -von . Braun). I ett visst. tal
är kortskrift så godt som regel, nämligen i fråga om per-
soners förnamn, hvilka oftast återges endast medelst sina
begynnelsebokstäfver (de s. k. initialerna), t. ex. J. O.
Iallin för Johan Olof Wallin.
2. Om svensk skrift,
I 4. Såsom i det föregående har uppvisats, är den
nuvarande svenska skriften icke en enhetlig, efter en och
samma grundsats bildad skrift, utan den beror på en
kompromiss mellan flera olika skriftsystem. Den är sålunda
begreppsskrift i den mån den använder siffror, skiljetecken
och andra "skriftecken" (andra än "bokstäfver’’), skillnaden
mellan "stora och "små" bokstäfver, olika stilsorter och
mellanrum mellan de skrifna orden (hvilka i talet visst
icke skiljas åt på samma sätt som i skrift); för öfrigt och
väsentligen är den däremot talskrift. Såsom sådan är den
dels ordskrift, t. ex. då $ är = paragraf; dels stafvelse-
skrift, t. ex. då abc är = abese, x = ks och z = ts; dels
och väsentligen är den ljudskrift. Andtligen är den till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
