Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Om svensk skrift - § 5. Andra rättskrifningsgrundsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSK SKRIFT. 11
massan, hvars gagn en praktisk skrift har att i första
rummet tillgodose, äro de nämda upplysningarna — hvilka
för öfrigt icke utan särskild undervisning till sin rätta
betydelse uppfattas — värdelösa och bereda sålunda alldeles
onödiga svårigheter vid skriftens inlärande.
2. Vi ha från främmande språk lånat en stor mängd
ord, men vid införandet af dylika lånord har man mycket
ofta underlåtit att ändra den stafning, som de ägde i det
främmande språket, äfven om den i hög grad stred mot
de för svensk skrift gällande reglerna. Så förklaras sådana
besynnerliga skrifningar som t. ex. cigarr, psalm, zink, scen,
disciplin, choklad, gentil, bagage, justera, dusch, revision, mission,
auktion, portion, patient m. fl. Att bibehålla dylika oregel-
bundenheter är naturligtvis oförsvarligt, dels emedan det
stora fertalet af lånade ord — uppgående till många
tusenden — redan i sin stafning försvenskats, och man
icke inser, hvarför ett mindretal skulle behandlas annor-
lunda och därigenom vålla svårigheter för den, som icke
känner de främmande språk, hvarifrån de lånats; dels
emedan ingen hänsyn till utländskt stafsätt bör få göra
sig gällande i fråga om svensk skrift, hvilken ju icke är
till för utländingars nytta eller nöje, utan för svenskars.
Något helt annat är, att man icke bör försvenska stafningen
af sådana ord, som icke äro eller åtminstone ännu icke
hunnit blifva verkliga /Jånord i svenskan, utan som äro
främmande ord, detta antingen emedan de endast tillfälligt-
vis i svenskan användas, såsom t. ex. petit maitre, chic,
courtoisie, fin de sitcle; eller emedan de förekomma, visser-
ligen regelbundet, men endast inom en begränsad krets
af personer, till hvilkas internationella (= mellanfolkliga)
yrkesspråk de höra, t. ex. contumaciter (1 juridik), asymptot
(i matematik), oxygen (i kemi), zodiak (i astronomi). Dessas
stafning bör icke försvenskas, och det af den naturliga
orsaken, att en sådan åtgärd ingenting skulle tjäna till.
De personer, af hvilka och till hvilka dylika ord användas,
måste nämligen i alla fall känna till det — främmande
eller internationella — språk, hvarur orden hämtas. Där-
emot bör hvarje — om ock ursprungligen främmande —
ord, som af hvarje svensk användes eller förstås, erhålla
medborgarrätt 1 svensk skrift, liksom det för länge sedan
erhållit sådan i svenskt tal.
men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
