Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Om svensk skrift - § 5. Andra rättskrifningsgrundsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sosiä
> AE = å gt > SE
6
ERA
espn om NTA IGBENVNRE VAR DE ANNE RNE 146
12 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
3. Våra bokstäfver äro lånade från latinet. T följd
däraf kom man vid det ursprungliga uppgörandet af den
svenska skriften att alltför slafviskt följa latinets stafsätt
äfven i sådana punkter, där detta, om också: för latinet
ändamålsenligt, dock icke var det för svenskan. Härpå beror
bland annat det förhållandet, att svenskan — liksom latinet
— använder 4 i stället för & framför v (t. ex. qvinna) och
x i stället för k+s (t. ex. lax). Härpå beror också den
svenska skriftens värsta lyte: saknaden — liksom i latinet
— af särskilda tecken för de s. k. s/-, tj- och ng-ljuden.
Att längre låta sådana svåra missförhållanden äga bestånd
finnes intet förnuftigt skäl, men beklagligtvis äro de värsta
lytena också de svåraste att bota. Så, äfven här. För-
söken att skapa de tre nya bokstäfverna torde tillsvidare
komma att stranda bl. a. därpå, att ingen för närvarande
har den makt och myndighet i hithörande frågor, att han
lär få obestridt tillvälla sig rollen af skapare:
4. Skriften söker ofta antyda ordens betydelsesam-
manhang, när ett sådant äger rum mellan tvänne ord,
som i fråga om uttalet delvis öfverensstämma, delvis icke
öfverensstämma. Detta antydande sker då genom att låta
det kortare eller ursprungligare ordets bokstäfver ingå i
det längre eller oursprungligare, så långt detta påminner
om det förra; äfven om dessa bokstäfver därigenom skulle
komma att beteckna något annat, än de annars plåga göra.
Därför skrifves t. ex. hafvet (i stället för havet, såsom det
fordom skrefs) på grund af haf (hvars f förklaras enligt 1
ofvan), festa (för flästa, som man skref fordom) i likhet med
flera, tretton efter tre, rensa efter ren, sagt (för sakt) efter säga,
landtmätare (för lant-) efter land, jämnt (för jämnt) efter jämn >
0. s. Vv. Detta är att tillämpa den s. k. samhörighetsgrund-
satsen eller den analogiska (analogi = motsvarighet) staf-
ningsgrundsatsen. Denna är i sin allmänhet alldeles för-
kastlig, först och främst emedan dylika stafningar äro vilse-
ledande i fråga om uttalet, utan att de göra något gagn
i annat afseende; ty betydelsesammanhanget lär nog dess-
förutan uppfattas lika väl som i fråga om t. ex. så helt
och hållet olika ord som är och var; jag, mig, vi och oss;
liten och mindre. Men den är det också, emedan den
icke med någon sorts följdriktighet tillämpas, och konsten
sålunda är ytterst svårlärd. Man skrifver t. ex. hål, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
